En smakebit på søndag v. 15 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i söndagsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser utan att för den skull spoila något. 

"Min vän var ensam hemma men bjöd ändå hem oss på middag, han var ovanligt social, han tyckte om att prata och berätta historier, men han var inte så bra på det, han blandade ihop händelser, lät verkan bli utan orsak, orsak utan verkan, hoppade över viktiga bitar, övergav en historia mitt i. Det här störde inte min mamma, som av åldersskäl var lika oredig i huvudet som min vän när han föddes, jag tror inte ens att hon märkte det. Fast hon var faktiskt den som hade mest glädje av samtalet, men det var också det enda hon hade glädje av under kvällen. Detta berodde på att det ständigt kom upp namn på familjer från staden, det var magiska ord som tycktes härbärgera allt hon var intresserad av i livet."      Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 15 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördags- utmaning där han uppmanar oss att bjuda på en mening ur det vi just läser. En mening som av någon anledning fått dig att hejda dig. Min Veckans mening v. 15 kommer ifrån Middagen av César Aira

 " De döda hade ju faktiskt något av rockmusiker över sig med sitt sjabbiga yttre, sitt stripiga hår, sin spastiska gång och sin högfärdiga medvetenhet om att de var stjärnor och kunde uppfylla de upptrissade förväntningarna bara genom att visa sig."

Veckans kulturfråga v. 15 2024: Vilka språk läser du på?

enligt O: Veckans kulturfråga v. 15: Vilka språk läser du på? Vilka språk hade du önskat att du kunde tillräckligt bra för att läsa på?

Jag läser engelska, norska danska och - i värsta fall - tyska. Naturligtvis skulle jag vilja lära mig japanska tillräckligt bra för att kunna läsa japansk litteratur på originalspråket. Mina kunskaper i gymnasiets ryska ligger långt tillbaka i tiden. Men när jag hör ryska nu och har japanska att jämföra med så förefaller ryska som helt överkomligt. Men det skulle innebära repetition och vidare studier. Nya språk lockar alltid. 

Fem en fredag v. 15 2024: Roliga frågor

elisamatilda: Fem en fredag v. 15: Roliga frågor

1. 

   1. Vad kommer spela mest roll när du blir 80? Hälsan
2. Har du lånat eller tagit något du sen aldrig lämnat tillbaka? Ja. En eller annan bok. Någon liten brodersax. Rundstickor
   
3. Fixar du saker själv, eller låter du någon annan fixa åt dig? Det beror på  vad det är. Somligt gör jag själv. Annat är det bättre att någon annan gör
   
4. Vad var din favoritleksak som barn? En trasdocka som mamma sytt. Jag gillade inte att leka med dockor, men trasdockan tyckte jag om.
   
5. Vilket är det konstigaste djuret? Det finns ju många konstiga djur både på jorden och på havets botten. Vet inte heller riktigt vad som är konstigt i djurvärlden. Vandrande pinnar (spökskräckor) känns ju väldigt konstiga och onödiga, förstås.
   

Helgfrågan v. 15 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 15: Mia undrar vad vi tycker om dialekter i de böcker vi i läser. Jag har absolut inget emot dem. Tvärtom kan det bli riktigt bra. Till exempel i Koka björn av Mikael Niemi. Den har jag lyssnat på och författaren läste själv. Helt underbart. Och så lyssnade jag till Lucky Lada i uppläsning av Marianne Maunsbach själv. Jättebra. Jag tycker att dialekter tillför något.
 

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd

Ebba Witt - Brattström berättar här om sin nyutkomna dubbelbiografi över författarduon Moa och Harry Martinson, Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd. Det var första gången hon gjorde det; passande nog i Olofström, det vill säga mitt i Harry Martinson - land. Hennes doktorsavhandling Moa Martinson : skrift och drift i trettiotalet, handlade bara om Moa. Hon började sin forskning när hon såg hur Moa Martinson behandlades i professor Ulf Brandells Svensk litteratur 1900 - 1950. Moa M fick väldigt lite utrymme i förhållande till de manliga arbetarförfattarna och hennes författarskap benämndes som "vaket, konstlöst och ofta kaotisk." Moa och Harry Martinson förutsatte varandra, fastslår EWB. Utan Moa ingen Harry Martinson och vise versa. Under Harry Martinsons tid hos Moa i torpet Johannesdal påbörjades mycket av Harry M:s författarskap. Moa skrev också och de hjälpte varandra med råd och dåd. Artur Lundkvist, Ivar Lo - Johansson och Erik Asklund var några som ofta umgicks i torpet. De gillade Moas mat. Men Moa gillade inte de fem ungas  kvinnosyn och självaste Sven Stolpe varnade för deras primitivism. Harry hade en gång när han var berusad kallat Moa Moa constrictor och det var inte hans kumpaner sena att snappa upp och använda. Annars skiljde Harry Martinson  ut sig från de övriga. Han var mera feminist och delade Moas tankar om fred och kvinnors rösträtt. Mötet med kvinnorna på Fogelstad, medborgarskola för kvinnor, påverkade både Moa och Harry. Rektorn där, Honorine Hermelin, betydde mycket för dem båda. Moa och Harry var gifta i 11 stormiga år. Sedan var Harry otrogen och det var början till slutet. "Slutet blev solkigt" inleder EWB sin biografi. Moa var fjorton år äldre och  hade fött sex barn. Två drunknade och förste maken tog livet av sig. Harry ville väldigt gärna ha barn, men Moa var tveksam. Harry gifte ju om sig och fick barn, två flickor. Ebba Witt - Brattströms dubbelbiografi är spänstig och entusiasmerande läsning. Den har hon gjort riktigt bra. Och även om hon står på Moas sida gör hon rättvisa åt Harry också. Den här biografin behövde skrivas. Boken är dessutom väldigt tilltalande i sitt utförande. Tag och läs!

Tisdagstrion v. 15 2024

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 15: Först eller sist i titeln 

1. Den första hustrun av Jean Rhys. 1989 översattes boken till svenska och fick titeln Den första hustrun. En senare utgåva heter Sargassohavet.
Jean Rhys, 76,  ger här röst och identitet åt Bertha Mason, den galna kvinnan i vindsrummet i Jane Eyre av Charlotte Brontë.. 

2. Till sista andetaget av Anne Swärd. Född: En dotter, Angela Rafaela Lo Mård. Föräldrar: Katarina och David. (Råkade det bli.) Året är 1969  och platsen är en sydskånsk by. Hennes vedhuggande mamma varnar henne för precis allting; högspänningsledningar, ormar, motorvägen, sjön, elden, hundar, o.s.v. Och mest av allt för kärleken.

3. Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir. Maria och Flóki dricker ett glas champagne på nyårsafton och han förkunnar att hon är kvinnan i hans liv, men att han nu tänker lämna henne för en annan man. Jaha, men vi har ju varit gifta i elva år, säger Maria aningslöst.