Fem en fredag v. 15 2024: Roliga frågor

elisamatilda: Fem en fredag v. 15: Roliga frågor

1. 

   1. Vad kommer spela mest roll när du blir 80? Hälsan
2. Har du lånat eller tagit något du sen aldrig lämnat tillbaka? Ja. En eller annan bok. Någon liten brodersax. Rundstickor
   
3. Fixar du saker själv, eller låter du någon annan fixa åt dig? Det beror på  vad det är. Somligt gör jag själv. Annat är det bättre att någon annan gör
   
4. Vad var din favoritleksak som barn? En trasdocka som mamma sytt. Jag gillade inte att leka med dockor, men trasdockan tyckte jag om.
   
5. Vilket är det konstigaste djuret? Det finns ju många konstiga djur både på jorden och på havets botten. Vet inte heller riktigt vad som är konstigt i djurvärlden. Vandrande pinnar (spökskräckor) känns ju väldigt konstiga och onödiga, förstås.
   

Helgfrågan v. 15 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 15: Mia undrar vad vi tycker om dialekter i de böcker vi i läser. Jag har absolut inget emot dem. Tvärtom kan det bli riktigt bra. Till exempel i Koka björn av Mikael Niemi. Den har jag lyssnat på och författaren läste själv. Helt underbart. Och så lyssnade jag till Lucky Lada i uppläsning av Marianne Maunsbach själv. Jättebra. Jag tycker att dialekter tillför något.
 

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd

Ebba Witt - Brattström berättar här om sin nyutkomna dubbelbiografi över författarduon Moa och Harry Martinson, Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd. Det var första gången hon gjorde det; passande nog i Olofström, det vill säga mitt i Harry Martinson - land. Hennes doktorsavhandling Moa Martinson : skrift och drift i trettiotalet, handlade bara om Moa. Hon började sin forskning när hon såg hur Moa Martinson behandlades i professor Ulf Brandells Svensk litteratur 1900 - 1950. Moa M fick väldigt lite utrymme i förhållande till de manliga arbetarförfattarna och hennes författarskap benämndes som "vaket, konstlöst och ofta kaotisk." Moa och Harry Martinson förutsatte varandra, fastslår EWB. Utan Moa ingen Harry Martinson och vise versa. Under Harry Martinsons tid hos Moa i torpet Johannesdal påbörjades mycket av Harry M:s författarskap. Moa skrev också och de hjälpte varandra med råd och dåd. Artur Lundkvist, Ivar Lo - Johansson och Erik Asklund var några som ofta umgicks i torpet. De gillade Moas mat. Men Moa gillade inte de fem ungas  kvinnosyn och självaste Sven Stolpe varnade för deras primitivism. Harry hade en gång när han var berusad kallat Moa Moa constrictor och det var inte hans kumpaner sena att snappa upp och använda. Annars skiljde Harry Martinson  ut sig från de övriga. Han var mera feminist och delade Moas tankar om fred och kvinnors rösträtt. Mötet med kvinnorna på Fogelstad, medborgarskola för kvinnor, påverkade både Moa och Harry. Rektorn där, Honorine Hermelin, betydde mycket för dem båda. Moa och Harry var gifta i 11 stormiga år. Sedan var Harry otrogen och det var början till slutet. "Slutet blev solkigt" inleder EWB sin biografi. Moa var fjorton år äldre och  hade fött sex barn. Två drunknade och förste maken tog livet av sig. Harry ville väldigt gärna ha barn, men Moa var tveksam. Harry gifte ju om sig och fick barn, två flickor. Ebba Witt - Brattströms dubbelbiografi är spänstig och entusiasmerande läsning. Den har hon gjort riktigt bra. Och även om hon står på Moas sida gör hon rättvisa åt Harry också. Den här biografin behövde skrivas. Boken är dessutom väldigt tilltalande i sitt utförande. Tag och läs!

Tisdagstrion v. 15 2024

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 15: Först eller sist i titeln 

1. Den första hustrun av Jean Rhys. 1989 översattes boken till svenska och fick titeln Den första hustrun. En senare utgåva heter Sargassohavet.
Jean Rhys, 76,  ger här röst och identitet åt Bertha Mason, den galna kvinnan i vindsrummet i Jane Eyre av Charlotte Brontë.. 

2. Till sista andetaget av Anne Swärd. Född: En dotter, Angela Rafaela Lo Mård. Föräldrar: Katarina och David. (Råkade det bli.) Året är 1969  och platsen är en sydskånsk by. Hennes vedhuggande mamma varnar henne för precis allting; högspänningsledningar, ormar, motorvägen, sjön, elden, hundar, o.s.v. Och mest av allt för kärleken.

3. Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir. Maria och Flóki dricker ett glas champagne på nyårsafton och han förkunnar att hon är kvinnan i hans liv, men att han nu tänker lämna henne för en annan man. Jaha, men vi har ju varit gifta i elva år, säger Maria aningslöst.

Boktriss v. 15 2024: Bokstaven O

Mias Bokhörna: Boktriss v. 15: Bokstaven O

1. Manlig karaktär: Oblomov  i boken med samma namn av Ivan  Gontjarov. 

2. Den tredje rösten är del två i Cilla och Rolf Börjlinds kriminalromanserie om Olivia Rönning och Tom Stilton. Den tilldrar sg i Stockholm och Marseille. Tom Stilton har kommit på fötter igen efter en tid som uteliggare.

3. Barn, djur, serie. Olles skidfärd av Elsa Beskow

Selfie v. 15 2024:

Klimakteriehäxan: Selfie v. 15:Kosläpp 

1. Den fetthalten ska "min" mjölk ha: Mellanmjölk

2. Den osten vill jag ha: Danbo, Gamle Ole, Svarta Sara, Cheddar, Gräddädel, parmesan, gruyère, Skottorps Ambrosia

3. Den "mjölkmaten" är en favorit: Kalvdans

4. Den yoghurten serveras hos oss:  Naturell

5. Om du ska ge namn till en ko, vad ska den heta? Majken

6. Har du något ko-minne? Jag minns också separatorn från Alfa Laval och det kalla, våta mjölkrummet. Och så minns jag när vi gick och hämtade mjölk hos en bonde i byn. Och helt fantastiskt var det när farmor kärnade smör. Det där smöret var så gott. Och så fick jag en skiva av Möris delikatessknäckebröd med  ny kärnat smör på (ingen ost!) och kärnmjölk till.

En smakebit på søndag v. 14 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i söndagsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser utan att för den skull spoila något. 

"Jag tillbringade ett par eftermiddagar där. Vid den rökande Joyce som sitter med benen i kors och en bok på glänt i högerhanden. Han har lyft blicken från boken för att ge tid åt meningarna att bli ett med cigarettröken, halvslutna ögon bakom glasögonen, som om han när som helst ska vända huvudet mot dig och fälla en kommentar. Jag håller det för ett av de mest levande gravmonument jag har sett. Jag har besökt kyrkogårdar över hela världen, i likhet med alla andra som är livrädda för döden och att dö (vad är vi mest rädda för egentligen - för döden eller dödskampen), och som vill beskåda den egna rädslans boning för att försäkra sig om att den här platsen är fridfull, tyst, att den trots allt är gjord för människor, för vila... Hur som helst, en tillvänjningsplats. Bara det att en aldrig vänjer sig. Är det inte underligt, sa Gaustin en gång, det är alltid de andra som dör, aldrig vi själva."

Ur Tidstillflykt av Georgi Gospodinov. Övers:Hanna Sandborgh. Ersatz förlag

Fler smakebitar HÄR