Tisdagstrion v. 19 2023: Bäst hittills under våren

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 19: Bäst hittills under våren:

1. Ovanjorden som jag just läst ut men inte hunnit skriva om. Författaren bor i Umeå. Detta är hans tredje roman och den fick Sveriges Radios Romanpris 2023. Helt rätt val. Ovanjorden handlar om längtan, rötter, ensamhet och identitet. Förskolefröken Oskar möter renskötaren Eija som väntar barn med ungdomsvännen Ailo. Men Oskar och Eija får kontakt på något plan och de kommer att träffas av och till genom åren.

2. Mannen som älskade Sibirien av Roy Jacobsen och Annelise Pitz är en dokumentärroman om den tyske vetenskapsmannen  Fritz Dörries. Paret Jacobsen/ Pitz blev alltmer intresserade både av författaren Fritz Dörries och av hans resor i Sibirien i vetenskapens tjänst. Dörries hade i uppdrag att samla in växter och djur, i synnerhet fjärilar, åt olika muséer i Europa. Det ägnade han sig åt under 22 år. Paret Jacobsen/ Pitz har under de senaste femton åren rest i Sibirien och läst allt vad de kommit över om området och de bestämde sig för att presentera Dörries för en bredare allmänhet.

3. Territoriella anspråk av  Frans Wachtmeister som är född 1993 i Skåne. Under tio år har han bott i Tokyo och bland annat studerat konsthistoria. Nu har hans debutroman, Territoriella anspråk, kommit ut. Protagonisten i romanen är översättaren Hans, som arbetar på det största konstmuséet i Tokyo. Han är inte speciellt entusiastisk över sitt arbete där han nu har så många tekniska hjälpmedel att tillgå att arbetet inte längre kräver så mycket. Han är duktig på japanska men lärprocessen har avstannat.

Kring Guermantes

  Marcel Proust, På spaning efter den tid som flytt del III: Kring Guermantes är nu läst. Jag börjar tro på att kanske hela Spaningen blir läst. Del tre är den mest omfångsrika delen, 662 sidor.
Omslagsbilden föreställer en detalj av en målning av Georges Clairins föreställande Sarah Bernhardt. (Vem kunde trott det?) Berättarens familj har flyttat och bor nu alldeles i närheten av Guermantes.Berättarjaget har länge gått och suktat efter att komma in i den rika mäktiga aristokratiska familjen Guermantes. Han har varit förälskad i den vackra ståtliga hertiginnan Oriane de Guermantes och ständigt försökt smyga sig till att få se henne. Genom olika bekantskaper kravlar han sig uppåt och en vacker dag finner han sig inne i salongerna bara för att upptäcka att det fina folket inte alls motsvara hans förväntningar. Inte ens Oriane de Guermantes. Berättarjaget deltar i galamiddagar och tebjudningar, soaréer och teaterföreställningar. Han befinner sig oftast i bakgrunden och iakttar. Alla tycks på något sätt besläktade med varandra. Oriane de Guermantes är kusin med de flesta enligt hennes man. Berättaren finner människorna egoistiska, elaka, grymma, okänsliga och högfärdiga. Bördsstoltheten är löjlig. Ett par röda skor är viktigare än den dödssjuke Charles Swann i slutet av romanen när paret Guermantes är på väg till en bal. Jag kan tycka att här finns inget som kan liknas vid vänskap. Det närmaste en kommer är relationen mellan berättaren och den sympatiske ädlingen Robert Saint - Loup. Ett intressant avsnitt är det då berättaren gör en frivillig värnplikt. Mot alla odds trivs han utmärkt med det militära livet och försöker få en förlängning. Det får han inte. Han är för svag. I den här delen dör också berättarjagets älskade mormor. Dödskampen beskrivs väldigt realistiskt; Prousts far och bror är läkare. Prästen och läkarna i sjukrummet beskrivs med pricksäker elakhet. Relationen herrskap/tjänstefolk är intressant. En del av herrskapet inser att ingen känner dem bättre än deras tjänare. Kring Guermantes myllrar av namn och titlar. Jag har strukit under massor av kvicka formuleringar och väldigt roliga metaforer. Trots romanens omfång har den känts lättare att läsa än både Swanns värld och I skuggan av unga flickor i blom. Kanske har det också varit mer dialog i Kring Guermantes.

Titel: Kring Guermantes. På spaning efter den tid som flytt III

Författare: Marcel Proust 

Översättare: Gunnel Vallquist

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 1993

Antal sidor: 662

En smakebit på søndag v. 18 2023

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit kommer från sidan 111 i Ovanjorden av Mikael Berglund, som fick Sveriges Radios Romanpris 2023. Fler smakebitar HÄR

"Eija ringer när jag står upp till stövelskaften i myren på nordsidan. Det är en så varm höstdag att jag hängt jackan på en grankvist uppe på land och det är naturligtvis där jag har lämnat telefonen. Dra sig ur en myr gör man bara väldigt långsamt och jag är tjugo meter ut. Jag kan förstås ringa upp senare, men det har hänt senaste veckorna att det inte är läge att låta bli att svara om det är Eija som ringer. Jag ska finnas där för henne. Bara tio meter från jackan ger hon upp. Jag ställer ifrån mig grejorna och ringer tillbaka. En kort blick på hennes bild på telefonen för att påminna mig vem jag försöker nå. Inget svar."

Veckans mening v. 18 2023

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder varandra på en mening ur det vi just läser. Rolig, dyster, tänkvärd; en mening att stanna upp inför. Min Veckans mening v. 18 kommer från sidan 21 i Ovanjorden av Mikael Berglund som just fått Sveriges Radios Romanpris.

"Jag har skjutit det egna så långt bort att jag nästan får ångest när julpermisen slänger mig tillbaka ut i vardagsensamheten och den framskjutna saknaden."

Fem en fredag v. 18 2023: Nyheter

elisamatilda: Fem en fredag v. 18: Nyheter

1. Vad är den största nyhetsrubriken du sett idag? DN: Wagner - gruppen ska dra sig ur Bachmut i Ukraina den 10 maj av brist på ammunition.

2. När blev du senast upprörd över nyheterna? Det blir jag varje dag. Ukraina, Sudan, skjutningar

3. Vilken var den första nyhetshändelsen som påverkade dig? Jag  minns den olycksbådande stämningen efter det att Dag Hammarskjölds plan kraschat i det som numera heter Zambia.

4. Vad får för mycket uppmärksamhet i media på sistone? Räntorna, inflationen

5. Hur tar du in nyheter? Väldigt mycket via radion, kvällsnyheterna på TV och tidningar

Helgfrågan v. 18: Årets bok

 Mias bokhörna: Helgfrågan v. 18

Vad tycker ni om nomineringarna till Årets bok?

  Är det någon bok du tänkt läsa? Förvånad över någon nominering? Någon bok du rekommenderar?

1*Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung

2*Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin

3*Levande och döda av Christoffer Carlsson

4*Straff av Ann-Helén Laestadius

5*Ingen du älskar kan dö av Anna Platt

6*Claire Lombardo av En lyckligare tid

7*Folk som sår i snö av Tina Harnesk

8*Svalors flykt av Majgull Axelsson

9*Där askan blommar av Phan Que Mai Nguyen

10*Au revoir Agneta av Emma Hamberg

11*Skriften i vattnet av John Ajvide Lindqvist

12*Bokhandeln i fyrtornet av Sharon Gosling

 

Jag har tänkt läsa nr 1, 2, 6, 7 och 9. Straff av Ann - Helén Laestadius har jag läst men jag tyckte bättre om Stöld.

Veckans kulturfråga v. 18 2023: Arbetarlitteratur

I veckans kulturfråga v. 18 vill enligt O uppmärksamma litteratur som handlar om arbete och att arbeta. Vredens druvor av John Steinbeck handlar om depressionens Amerika. En familj ger sig av hemifrån för att försöka få arbete på fruktodlingarna i Kalifornien. Arbetskraften utnyttjas hänsynslöst. Har läst boken och sett film. Tyckte faktiskt bäst om filmen. Pelle Erövraren av Martin Andersen Nexö handlar också om jakten på arbete. Under en tid vid förra sekelskiftet utvandrade svenska till Bornholm för att försöka få sin försörjning. Det blev inte så lätt för pappa Lasse och sonen Pelle. Svinalängorna av Susanna Alakoski fick Augustpriset 2007, blev teater och lovprisad film. Den handlar om en finsk familj där föräldrarna är missbrukare. Perspektivet är dotterns, Leenas. Ibland gömmer hon sig under bordet och lyssnar på mammas och tant Helmis samtal om mens, om sina arbeten som tidningsbud, städerska och diskerska, och om kriget. Nässlorna blomma av Harry läste jag i skolan och tyckte hjärtligt illa om. Som vuxen hade jag mera förståelse för den, men allra bäst tycker jag om Martinsons lyrik. Nässlorna blomma handlar om pojken Martin som tillsammans med sina syskon blir sockenbarn när fadern dött och modern gett sig iväg till Kalifornien. Martin får slita hårt och fara illa. Kallskänken av Jenny Wrangborg handlar som titeln anger om en kallskänkas tillvaro. I diktform. En statares visor av Sven Vallare. En liten diktsamling som väl förmedlar en statares tillvaro i början av 1900-talet. Hundra dagar kvar av Annika Bengtsson tilldrar sig i Laholm och trakterna däromkring. Eva och Malin är arbetskamrater på en fabrik där de arbetar vid löpande band och har skiftarbete. Det är ett tråkigt arbete, ganska smutsigt och bitvis tungt. Men arbetskamraterna stöttar varandra. I alla fall när de inte är osams.