söndag 25 september 2022

En smakebit på søndag v. 38 2022


Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar och morgontrafiken tät. HÄR

"Maria ungdom är slut, den upplöstes i förtid eftersom du slutade gå dit. Familjesamtalen i Skarpnäck har upphört av samma anledning. Det är december, vägarna är mörka och hala. Jag sitter i bilen på väg till folkhögskolan och talar i telefon. Jag skriker åt Bup-teamet på Sachsska barnsjukhuset där vi har fått varsin samtalskontakt  som jag anser är idioter båda två, jag säger, jag bryr mig inte om hur ni brukar lyckas med andra barn (de menar att de är MYCKET VÄLUTBILDADE och att ALLA ANDRA tycker att de är jättebra) men om min dotter inte vill prata med er gör ni ju ingen nytta. De vill inte låta oss ba Gordanyta psykologkontakt och antyder att jag är hysterisk: Jag hotar att anmäla dem, sjukhuset, landstinget, varenda jävla människa om vi inte kan få hjälp."  

från sidorna 115 - 116 i Natten av Sara Gordan

lördag 24 september 2022

Veckans mening v. 38

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening vi läst och som vi stannat upp inför av den ena eller andra anledningen. Min (mardröms)mening kommer idag ifrån sidan 28 i Natten av Sara Gordan.

"Jag sitter i den förbannade träsoffan och jag vet inte om du har insulin med dig eller om du har ätit någonting, jag är rädd att du ska ligga redlös någonstans medan blodsockret går i botten och allting stannar, hjärtat - hjärnan, någonstans bland folk som inte har en aning om vad du behöver (läsk, godis kalla äpplen smörgåsar, vad som helst, det är aldrig farligt att ge en diabetiker socker men däremot att låta bli) eller ensam, någon busstation, var som helst där jag inte är med mina smörgåsar och druvsockertabletter, bortanför min kontroll."

fredag 23 september 2022

Fem en fredag v. 38 2022: Attgöra

elisamatilda: Fem en fredag v. 38: Att göra 

1. Vilka titlar har du på din att läsa-lista? Ojojoj! Den listan ryms inte här. Men de närmast förestående är: Anna Svärd av Selma Lagerlöf, Natten av Sara Gordan, Bara en mor av Roj Jacobsen...

2.Vilka är höjdpunkterna på helgens att göra-lista? En höstmarknad

3.Vad bockade du senast av? En tvätt

4. Vad är något du inte kommer hinna med innan veckans slut? Strykning

5. Vad är något ofärdigt du inte jobbat med på minst ett år? Alla UFO:n som ligger i korgar även i källaren. Stickningar och broderier

onsdag 21 september 2022

Veckans kulturfråga v. 38 2022

enligt O: Veckans kulturfråga v. 38: Vilka författare skulle du vilja köpa en signerad bok av på Bokmässan? Vilka författare vill du lyssna till?
 
Om jag hade varit på Bokmässan skulle jag velat ha signerade böcker av Oksana Zabuzjko (Fältstudier i ukrainskt sex) Emily Griffiths och Steve Sem- Sandberg (aktuell med romanen Oceanen om Jean Jacques Rousseau).

Och jag skulle lyssna författarna ovan samt Golnaz Hashemzadeh Bonde, Sara Gordan, Aris Fioretos och Henrik Johansson. Och många, många andra.

tisdag 20 september 2022

Tisdagstrion v. 38 2022: Tre boktitlar som börjar på samma bokstav

 

Ugglans & Bokens tisdagstrio v. 38: Tre boktitlar som börjar på samma bokstav:

1. Vardagar av Ulf Lundell. Oväntat roande läsning. Både klokt och roligt. Lite grumpy ibland. Nästan allra roligast. Fina fågelomslag. Under läsning.

2. Volmer av Lise Nørgaard läser vi i den danska läsecirkeln under ideliga skrattsalvor. Undertitel: Portræt af en samfundsstøtte. Svårt att tro på det där med samfundsstøtten när en läser om de otaliga pojkstrecken. Lise Nørgaard är född 1917 och är alltså i dagens läge 105 år!

3. Vägskäl av Jonathan Franzen fick jag i födelsedagspresent. Mycket lämpligt eftersom jag inte läst något av honom tidigare.

måndag 19 september 2022

Vaken

Vaken - jag föredrar att lägga betoningen på första stavelsen - är en debutroman av Mimmi Jensen Gellerhed. Den handlar om en svensk by dit en 30 - årig kvinna vid namn Tess återvänder  i en gammal husvagn efter att ha lämnat sin pojkvän. Det ska visa sig att hon inte har några vänner i byn. Hon betraktas med misstro och ibland ren avsky. Tess har varit en mobbare i skolan som lett sina kamrater att göra olämpliga saker. Tess tänker ut; kamraterna gör. Särskilt bästa vännen Minou. Det visar sig att modern - Märitjäveln - varit sin lilla dotters plågoande. Detta har klart satt sina spår. Men därifrån till att bli en människa som verkligen vill göra illa och som finner nöje i det? Tess enda vän i byn är det gamla supande och rökande råskinnet Pelle som lider av KOL och som varit räddaren i nöden för Tess många gånger under hennes uppväxt. En läser som förhäxad. Först fattar en inte men ganska snart börjar misstankarna gro. Ligger Tess bakom outredda olyckor i byn?  Romanen är skriven med ett kärvt, fränt språk som stämmer väl med innehållet i boken. I början störs jag av en del egenkonstruerade ord som inte sällan är ganska klumpiga om än talande. Men det språkbruket avtar ju längre in i boken en kommer. Mimmi Jensen Gellerhed är verkligen konsekvent i sin beskrivning av Tess som ondskan och illviljan personifierad. Kanske är hon lite väl helgjuten? Hennes enda svaghet i världen är Pelle. Frågan är också varför hon envisas med att vilja bilda familj med den väldigt tydligt motsträvige, snusande Nicke? Och barn? Tids - och miljömässigt är romanen svårplacerad. Jag associerar ovillkorligen till Jana Kippo i Karin Smirnoffs romaner, men ändå inte. Jana Kippo var en helt annan sort. En mänsklig sort.

Titel: Vaken

Författare: Mimmi Jensen Gellerhed

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 

söndag 18 september 2022

En smakebit på søndag v. 37 2022


Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Hotellkök 1

VD:n kom till mig och sa: Jag vill att du lagar den afrikanska maten till konferensen. Jag sa: Är det inte bättre att den eritreanska kocken lagar den afrikanska maten? VD:n sa: Gästerna säger att hans afrikanska mat smakar starkt och konstigt. Jag sa: Jag kan inget om afrikansk mat. VD:n sa: Laga något med banan, jordnötter och kyckling, och baka sen kaka till kaffet. Jag sa: Vad ska det vara för kaka? Något med belgisk choklad från Kongo? VD:n sa: Gör tigerkaka. Och jag sade aldrig att det inte växer några tigrar i Afrika.

Från sidan 134 i Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött av Henrik Johansson.