måndag 15 juni 2020

Utmaning: Authors & Characters: Kerstin


Lyrans utmaning Authors & Characters v. 25: Kerstin


Kerstin Norborg
som bland annat skrivit en fin roman med titeln Marie - Louise om konstnären Karl Fredrik Hills mindre kända syster Marie - Louise, även kallad Maja. Professorsfamiljen bor på Skomakaregatan i Lund. Maja och Carl stod varandra mycket nära och företog ofta långa promenader i omgivningarna utrustade med staffli och penslar. Botaniska trädgården i Lund var också en älskad plats, en tillflykt från det instängda hemmet. Båda älskar träd. Maja hade också velat måla, men det är Carl Fredrik som får utbilda sig i Stockholm och Paris. Maja får däremot hämta hem den  sjuke brodern efter sammanbrottet och sjukhusvistelsen i Frankrike.

Kerstin är modern i Helena von Zweigbergks roman Än klappar hjärtan
Här har vi tre systrar Astrid - äldst, duktig, vällyckad med snäll man och tre barn; Sandra - inte så lyckad varken i yrkeslivet eller i sin relation med Per som räknar sig som Konstnär med stort K och dricker för mycket, ett barn; Lena - yngst och äventyrligast, arbetar som designer och reser mycket, inga barn. Kerstin är mor till dem alla. Hans, som var far till dem alla, var en good enough far men en dålig äkta man.

söndag 14 juni 2020

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
"När Strane och jag träffades var jag femton och han fyrtiotvå, nästan trettio fulländade år emellan oss. Det var så jag beskrev åldersskillnaden mellan oss då - fulländad. Jag älskade matematiken i det; tre gånger så gammal som jag och hur enkelt var det inte att föreställa sig tre av mig som rymdes inuti honom: mitt ena jag låg virat runt hans hjärna, mitt andra runt hans hjärta och mitt tredje jag rann i flytande form genom hans ådror.  Han sa att romanser mellan elever och lärare ibland kunde förekomma på Browick, men att han aldrig hade haft någon eftersom han aldrig hade känt någon längtan efter det. Jag var den första elev som hade fått honom att tänka tanken. Det var något med mig som gjorde att han var beredd att ta risken. Jag utövade en speciell lockelse på honom. "
Från sidan 11 i Min mörka Vanessa av Kate Elizabeth Russell.
Fler smakebitar HÄR

lördag 13 juni 2020

The Song of Achilles

"Terrific. The Trojan wars and the legendary love story of Patroclus and Achilles told with all the intensity and accuracy that this world of violence, superstition and romance deserves." The Judges of the Orange Prize for Fiction 2012.
The Song of Achilles av Madeline Miller är en underbar roman som följer händelserna som skildras i Iliaden men som lyfter fram den vackra kärlekshistorien mellan den vackre hjälten och halvguden Achilles och den landsförvisade prins Patroclus. För dem båda är det självklart att Achilles är den förste och främste; den begåvade och gudabenådade som åtnjuter sin moders, sjönymfen Thetis, beskydd. De båda pojkarna skickas till berget Pelios och den vise kentauren Chiron för utbildning. Tre härliga år tillbringar de där. Vid sjutton års ålder kallas de hem för att delta i kriget mot Troja. Achilles far, Peleus, känner sig för gammal för strider. Prins Paris har rövat bort Menelaos hustru, den sköna Helena, och nu måste hon hämtas hem. Det ska inte ta så lång tid. I själva verket kommer det att ta tio år. Grekerna skakas av pesten och av inre stridigheter. Achilles och Agamemnon har svårt att hålla sams och nu blir det riktigt allvarligt. Agamemnon har tagit till sig Briseis, som är en uppskattad slavinna vid Achilles hov. Achilles kräver en ursäkt av Agamemnon. Får han inte det lägger han ner vapnen. Utan Achilles har grekerna inte stora utsikter att vinna kriget. Det blir den tillbakadragne Patroclus som kommer på en lösning. Den är djärv och våghalsig och kommer att stå honom dyrt. Patroclus har genomgått en utveckling. Han är ingen krigare, men han gör stor nytta i sjukvårdstältet. Han har vunnit mannarnas respekt genom sin ärlighet. Han är också den som berättar. The Song of Achilles är omöjlig att lägga ifrån sig. Det är en historisk roman, en spänningsroman och en kärleksroman. Madeline Miller skriver en lättillgänglig engelska med en levande och naturlig dialog. Dödsriket och jordelivet ligger nära varandra och det ena är lika aktuellt som det andra. Jag tyckte väldigt mycket om den här romanen och rekommenderar den varmt. Pat Barker har skildrat samma tid i sin senaste roman, Flickornas tystnad. Men i den är det Briseis som är berättarrösten.

Titel: The Song of Achilles
Författare: Madeline Miller
Förlag: Bloomsbury Publishing
Tryckår: 2012
Antal sidor: 352 

fredag 12 juni 2020

Fem en fredag v. 24: Dagens ord

elisamatilda: Fem en fredag

1. Vilken är din relation till begreppet ”gröna fingrar”?
Jag vet precis vad som avses. När jag ser mig om bland vänner och bekanta är det alldeles uppenbart att somliga har  "gröna fingrar" medan andra - till exempel jag - avundsjukt ser på.

2. Vad skulle du vilja ha i din drömträdgård/balkong?

Träd måste finnas i min trädgård. Och rosor och syrener.
och gärna några japanska lönnar.

3. Hur kryddar du helst din mat?

Salt, svartpeppar, citronpeppar, koriander 

4. Vad för typ av växter gillar du bäst?

Träd och rosor

5. Om du fick sätta ett namn på en växt, vad skulle det vara?

En vacker, tålig, liten Austinros, som doftar gott. Ellen skulle den heta.

torsdag 11 juni 2020

Helgfrågan v. 24

Mias helgfråga:
Har du något positivt att dela med dig?

Bonusfråga: Just nu är det jordgubbstid, vad brukar du göra med jordgubbar?
 
Ja, jag blir väldigt uppiggad av att tala med dotterdottern när hon ringer till mig på sin första mobil❤️. Och så tycker jag att det är väldigt trevligt att se på alla småfåglarna som uppsöker fågelbadet i trädgården. Att äta frukost ute och läsa tidningen i evigheter, lösa sudoku och sedan fortsätta läsningen med en bok det tycker jag är härligt.

Först och främst äter jag jordgubbar. Dessutom fryser jag en del. Sedan gör jag en oanständigt god jordgubbspaj stup i ett hela sommaren. Ett par omgångar jordgubbs - och rabarbermarmelad brukar det också bli.

onsdag 10 juni 2020

Jonny Liljas skuld

I Jonny Liljas skuld möter en för första gången poliskommissarien Jonny Lilja.  Författaren Olle Lönnaeus skriver fram en antihjälte; 43 år; mager och blåögd, skild och med ett utvecklat spelmissbruk som försätter honom i en omöjlig skuld till en mäktig man i den kriminella världen. Det visar sig att det i förlängningen också kommer att gå ut över hans 16 - åriga adoptivdotter, Maria, förutom att det kostar honom själv ett finger. Jonny är en ensamvarg, men när Eva Ström gör sitt intåg på scenen anar läsaren att de kommer att bli ett bra team. Åtminstone sedan Eva Ström förklarat för Jonny att hon föredrar flickor. I Jonny Liljas skuld är Jonny sjukskriven och Eva ska (motvilligt) ha semester. Deras Wagner - älskande chef, Björn Bernhardsson, betraktar sina båda underlydande med vantrogen misstro. Varför kan de inte hålla sig lugna under sina respektive ledigheter? Fyra döda flickor har hittats i Furuboda, Barsebäck, Ribban och  Ravlunda. Ingen har anmält dem försvunna. Det gäller förmodligen människohandel och Jonny vet vem som troligen ligger bakom. Både Jonny och Eva tycker att polisen inte tar det här på allvar eftersom det gäller s.k. rumänska horor. Alltså sätter Jonny och Eva  till alla klutar var och en på sitt håll och de kommer fram till samma resultat. Jonny bor i en lägenhet på Kristianstadsvägen och han känner väl till sitt Malmö. Jonny Liljas skuld är lite rörigare än del tre i serien, Tiggarens hand. Det känns som om den gapar över lite för mycket. Uppläsaren är inte fullt så lyckad heller; inte dålig alls, men inte så bra som Christian Fex. Nu väntar del 2, Marias tårar.

Titel: Jonny Liljas skuld
Författare: Jonny Lönnaeus
Uppläsare: Mats Eklund
Förlag: Hör Opp! 
Utgivningsår: 2014

tisdag 9 juni 2020

Tisdagstrion: Sjukdomar

Ugglans & Bokens tisdagstrio v. 24 handlar om sjukdomar.
När jag letar i min blogg på sjukdomar hittar jag många böcker som handlar om Alzheimers sjukdom, men jag väljer ändå några andra sjukdomstillstånd.

Agaat av Marlene van Niekerk 
handlar om ALS. 67 - åriga Milla de Wet ligger förlamad i ALS på gården Grootmoederdrift som hon älskar över allt annat och som hon arbetat för i alla år. Agaat, som först var fosterbarn och sedan degraderades till tjänsteflicka när ende sonen föddes blir den som fostrar pojken. Relationen mellan Agaat och hennes matmor är oerhört fascinerande. Agaat är den enda som kan tyda Millas ögonrörelser som uttrycker hennes vilja

Min mamma är död av Claes Britton handlar bland annat om moderns död i lungcancer. Mona Britton var professor i invärtes medicin och var den första som misstänkte vad hennes besvär kunde bero på. Hon skriver livskvalitetsprotokoll för varje dag. Det landar så snart på minus varje dag och modern sätter målmedvetet och stoiskt sina planer i verket. Genom sin själsstyrka besparar hon de anhöriga många svåra beslut. Claes Britton berättar avväpnande och med ett barns öppenhet om sin vantro, sin sorg när insikten kommer och smärtorna när han inser att han blivit "a motherless child". Han reflekterar över aktiv och passiv dödshjälp och smärtlindring och när det ena övergår i det andra.
Mira och Irma av Sanne Gruber. Mira bor i Rom och arbetar på en manlig avdelning på ett vårdhem. Irma är ensamstående mor i Wien. Hon är kulturjournalist och genomgår en njurtransplantation som ger upphov till många funderingar. Är hennes kropp hennes egen längre? Vem är det som har donerat njuren? Hur gick det till? Två parallella berättelser om två ganska olika kvinnor som dock visar sig ha mer gemensamt än bokstäverna i namnen. Man kan fundera över en hel del i boken; olika slags relationer, ålderdom, ensamhet, sjukdom, död och medicinsk etik.