Utmaning: Authors & Characters - Therese

Lyrans Noblesser v. 22

Tess of the d´Urbervilles av Thomas Hardy
Tess olyckliga livsöde utspelar sig i författarens landskap Wessex vilket är precis detsamma som Dorsetshire. Hon älskar en man, Angel, och förförs av en annan, Alec. Det är egentligen prästsonen Angels hyckleri som ställer till alltihopa.
Och Tess får betala. Som en grekisk ödestragedi.

Therese Eriksson, Kerstin Ekman: en värld av berättelser
Therese Eriksson är född 1981. Hon är litteraturkritiker och kulturskribent och har nu skrivit en biografi om Kerstin Ekman i bokförlaget h:ströms serie Litterära profiler. Kerstin Ekman. En värld av berättelser heter den. Therese Eriksson gör inga anspråk på vetenskaplighet. Hon utgår ifrån Vargskinnet-serien, men gör talrika utflykter till Kerstin Ekmans övriga romaner - särskilt de fyra romanerna som ingår i Kvinnorna och staden.

En smakebit på søndag

"Men, säger ni kanske, vi bad dig att tala om kvinnor och skönlitteratur - vad har det att göra med ett eget rum? Jag ska försöka förklara. När ni bad mig att tala om kvinnor och skönlitteratur satte jag mig ner vid stranden av en flod och började fundera på vad orden betydde. De kanske bara betyder ett par iakttagelser om Fanny Burney, ytterligare några om Jane Austen, en hyllning till systrarna Brontë och en skiss av Haworths prästgård under ett täcke av snö, om möjligt några roliga kommentarer om miss Mitford, en aktningsfull hänvisning till George Eliot, ett omnämnande av mrs Gaskell och sedan skulle det vara klart. Men vid närmare eftertanke verkade orden inte vara fullt så enkla. Titeln Kvinnor och skönlitteratur kan betyda, och ni kan ha menat att den skulle betyda, kvinnor och hur de är till sättet, eller så kan den betyda kvinnor och den skönlitteratur de skriver, eller så kan den betyda kvinnor och den skönlitteratur som skrivs om dem, eller så kan den betyda att alla tre är oupplösligt sammanvävda och att ni vill att jag ska betrakta dem i det ljuset. Men när jag började tänka på ämnet på detta sistnämnda sätt, vilket tycktes vara det mest intressanta, såg jag strax att det hade en ödesdiger nackdel. Jag skulle aldrig kunna komma till någon slutsats."
Från sidan 11 i nyöversättningen av Virginia Woolf, Ett eget rum, Sjösala förlag 2020. Övers.: Carl Ahlstrand

En smakebit på søndag är en läsutmaning som uppmanar oss att dela med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Ödesmark

Stina Jacksons andra roman, Ödesmark, tilldrar sig i en liten by utanför Arvidsjaur. Många hus står öde och är förfallna. Människorna som bor där känner varandra men är inte särskilt vänligt inställda. Vidar är en snackis på byn på grund av sin förmodade förmögenhet som han har kommit över med fula metoder och på andras bekostnad. Han är snål och despotisk mot sin dotter Liv och hennes son, Simon. Liv har inte orkat slå sig lös och skapa sig ett eget liv. Men hon är fäst vid bygden och på sätt och vis är hon också fäst vid fadern. Vidar älskar verkligen sin dotterson och mellan dem finns en valhänt ömhet. I byn finns ett par omaka och labila bröder som odlar hasch och är småkriminella. Särskilt Gabriel, som knarkat sönder hjärnan. Liam har sin älskade lilla dotter Vanja som är hans allt. För hennes skulle vill han leva ett vanligt svenssonliv. När Vidar plötsligt är försvunnen surrar byn av alla möjliga rykten. När han slutligen hittas död häktas en man söderifrån som hyrt ett hus av Vidar. Men det ska visa sig att fallet är långt ifrån klart för det. Stina Jackson skildrar såväl miljön som de udda människorna i byn med stor säkerhet. Hon använder sig av små medel och spänningen smyger sig på. Jag gillade Silvervägen, men jag tycker ännu mer om Ödesmark. Den är tätare och mera ödesmättad på något sätt. Och ibland får jag Karin Smirnoff - vibbar.  Stina Jackson tackar också Niklas Natt och Dag för hjälpen i efterordet.

Titel: Ödesmark
Författare: Stina Jackson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2020
Antal sidor: 346

Fem en fredag v. 21 - Ljud

elisamatilda: fem en fredag v. 21: Ljud

Vad har du för ringsignal på din telefon?
Samma som alltför många andra. 

Bilden lånad från hypotekspension.se

Vilket är ditt favoritljud?
Barnbarnens kvitter

Vilket ljud gör dig tokig?
Trimmade motorcyklars accelererande som skär genom märg och ben

Vad kan du höra just nu?
Ingenting (mer än maken som diskar)

Vad lyssnar du helst på? (musik, poddar, radio, etc.)
P1

Helgfrågan v. 21

Mias helgfråga kommer från bloggen Just nu - just här:

Nämn en bok som du var tvungen att läsa i skolan,  som du läst om i vuxen ålder och tyckt mycket mer om nu.

Det var en lätt fråga. Vi läste Nässlorna blomma i högstadiet och jag tyckte så fruktansvärt illa om den. Något kan det haft att göra med den där döda kalven. För en del år sedan valde jag den som sommarläsning och då blev det en helt annan sak. Jag förmodar att det är sjön Immeln som finns på omslaget.

Bonusfråga: Vad gör ni idag i det fina vädret?

Så alldeles strålande är inte vädret här, men det är ganska varmt. Jag har läst ut Sen for jag hem och nu ska jag baka kikärtsbullar. Sen går jag ut i trädgården.

Den namnlösa

Smålandsromanen Den namnlösa av Elin Wägner kom ut 1922. Den tilldrar sig precis i samma miljö som Åsa - Hanna och det refereras till och med till den här romanen. Men Den namnlösa tilldrar sig till större delen i prästgården där den svale och oklanderlige prästen Elias Ljunghed och Hans hustru Helena "med tårfrätta ögonlock" bor. Där bor också Elias´son Georg som är läkare och Elias´svärmor, pastorskan Hamnell, som är ett hår av hin. Rakel Ljunghed har kallats hem hem av sin bror, prästen Elias. Hon har varit sjukgymnast i det krigsdrabbade England i 14 år.  Den annars så milda svägerskan hälsar Rakel med orden: ”Du har blivit fet och duktig.” - Rakel: ”Ja, och den fetman har jag råd att underhålla.” Elin Wägner hade inget fördrag med feta och lata människor. Elias behöver någon som representerar i prästgården eftersom Helena har blivit så människoskygg.  De två makarna befinner sig i var sin värld. ”Varför ville du inte vara min man?” klagar Helena.  I bakgrunden finns ett dött barn. Rakel, som är romanens jagberättare, har inte kommit ensam. På tåget har hon råkat på en sjuk och bedrövad kvinna i starkt behov av hjälp. Rakel tar henne med prästgården. Georg ställer tvärsäkert diagnosen: ”Mjältsjuka, dödlig”. - ”Nerver är inget annat än samvete”, säger Elias. Vetenskap och tro. Rakel kommer att behandla den namnlösa som det barn hon aldrig haft. Den namnlösa visar sig heta Eva. Hon är uppvuxen bland militärer och har en bror, som mer än gärna lämnar henne kvar att läka i prästgården. Präster och militärer brukar komma överens, säger Elin Wägner. Niklas är en avsigkommen figur som fått en fristad i familjen. Han tjänstgör som dräng, husa och alltiallo i huset. Han och svärmodern lagar maten. Rakel tappar i vikt eftersom hon inte kan äta när hon sett hur maten hanteras. Den namnlösas öde avslöjas så småningom. Hon äter arsenik (som förr användes som medicin mot syfilis) och färgar håret och anser sig vara en fallen kvinna. Tankar på metoo är inte långt borta.  Rakel intar en mellanställning i prästgården i flera avseenden. Elias eller Georg Ljunghed? Tro eller vetande. Vad innebär mödraskap? Egentligen är Rakel en utbildad, oberoende kvinna som inte behöver rätta sig efter en man. Hon går dit där Gud ger henne en uppgift. Den gifta Helena har det på inget sätt bättre än Rakel. Elin Wägners roman, Den namnlösa, engagerar från första stund och föder många tankar framför allt rörande kvinnornas livsvillkor. Egentligen finns det ingen människa som är särskilt lycklig i den här romanen. Alla har sina kors att bära. Endast Elias Ljunghed är oåtkomlig i sin förträfflighet. Jag har lite svårt att smälta att Elin Wägners egen morbror, prästen Alfred Ekedahl, skulle ha stått modell för Elias Ljunghed. Jag har uppfattat honom som en visserligen djupt religiös människa men ändå med en varm mänsklighet.

Tisdagstrion v. 21 - Norden runt

Helenas tisdagstrio: Norden runt

1. Okänd soldat av Väinö Linna 
Väinö Linnas klassiska roman från 1954 bygger delvis på självupplevda erfarenheter eftersom författaren själv deltog i kriget vid fronten. Okänd soldat skildrar en kulsprutepluton under fortsättningskriget 1941 - 1944.  Det är en brutalt realistisk skildring av krigets verklighet och författaren fick mycken kritik för det. Romanen är också filmad och med anledning av 100 - årsjubileet har man gjort en nyinspelning som ska släppas lagom till den 6 december, Finlands självständighetsdag. Okänd soldat spelas alltid den här dagen i Finland.

2. Gängelstrån av  Olav H. Hauge
Äppelodlaren vid Hardangerfjorden, Olav Håkonson Hauge, 1908 - 1994, var en av 1900 - talets viktigaste poeter i samma division som Tranströmer, Aspenström och Inger Christensen. Ändå har han inte riktigt slagit igenom i Sverige trots att både Staffan Söderblom och Carl - Göran Ekerwald skrivit var sin bok om honom. 2014 kom det lilla sparsmakade förlaget ellerströms ut med ett litet tunt häfte Gängelstrån, med dikter av Hauge. Gängelstrån syftar på de enstaka sädesstrån som stod kvar efter det att skördetröskan mejat ner resten.

3. Digte av Yahya Hassan (1995 - 2020)

Banke banke på

En muslim fra Gellerupparken
finder vej til vores opgang
læser på postkasserne
og banker på dören med flest pigenavne
vurderer afkommet
vil have min lillesøster som husmor
skabe hende et paradis i en anden betonblok
med Allah som vejleder og 20 års forskel
være den første mand på den første nat
kneppe med sit skæg og takke Allah for alt
endnu en muslim fra Gellerupparken
finder vej til vores opgang
vurderer afkommet
vil have min storesøster til husmor
hun skal lave mad og adlyde
føde 10 tyveknægte for at slå handen af dem
hvis de bliver vantro