Obetydlighetens högtid

Det var väldigt länge sedan jag läste Varats olidliga lätthet av den tjeckiske författaren Milan Kundera. Jag tyckte mycket om den. Mycket mer än om filmen som jag såg senare. Nu har jag i varje fall läst den lilla romanen, som inte direkt liknar en roman, utan mera en samling korta essäer om filosofiska ämnen; sju stycken för att vara mera exakt. Första delen heter Hjältarna infinner sig och där presenteras några äldre herrar som en sedan möter av och till. Först ut är Alain som går på en gata i Paris och funderar över alla dessa nakna kvinnliga navlar han möter och deras förförelsekraft. Ramon, Charles, Caliban och D´Ardelo kommer in i berättelserna efter hand. Den sistnämnde har just varit hos läkaren och fått beskedet att han inte har cancer. Men det påstår han ändå när han möter sin gamla kollega, Ramon. Varför ljuger han? Det förstår ingen; varken författaren eller han själv. D´Ardelo vill nu anordna ett cocktailparty. Detta party blir någon sorts nav omkring vilket allt rör sig. Mitt i alltihopa kommer små berättelser om Stalin som läxar upp sina partikamrater på olika sätt. Han föraktar dem och ställer omöjliga frågor till dem som han älskar att besvara själv. Den arme Kalinin lider av förstorad prostata och måste kissa ofta. Stalin älskar att göra mötena så långa att Kalinin kissar på sig. Chrustjov beskrivs som den ende som säger emot. Berättelserna om Stalin varvas med Charles dröm om att göra en teaterpjäs för marionetter. Alain beskrivs som en ursäkting. Han ber om ursäkt för allt. Den som ursäktar sig erkänner sin skuld. Och den som erkänner sig skyldig har förlorat. Människan är ensam och omgiven av ensamheter. Alla är på jakt efter lite gott humör och till syvende och sist är det de små vardagliga obetydligheterna som har störst betydelse. Jag läste Obetydlighetens högtid med stort nöje. Stilen är elegant och även om detta inte är någon storslagen roman är den ändå mycket roande. Kvinnosynen kan vi lämna därhän.

Titel: Obetydlighetens högtid
Författare: Milan Kundera
Översättare: Anna Petronella Foultier
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2015
Antal sidor: 132 

Obetydlighetens högtid passar in på Månadens språk för oktober eftersom det är tjeckiska. Läsutmaningen drivs av Ugglan & Boken

Tisdagstrion: spännande & otäckt

Spännande & otäckt vill Helena se i Tisdagstrion v. 44.

1. Vålnader i Breslau av Marek Krajewski

2. The kind worth killing av Peter Swanson

3. Tokyo år noll av David Peace 

Titlarna är klickbara.

Utmaning: Authors & Characters - Charlotte

Lyrans utmaning Authors & Characters gäller idag namnet Charlotte.

Författaren: Anne Charlotte Edgren Leffler, som bl. a. skrivit romanen En sommarsaga, föddes 1849, samma år som Strindberg, Victoria Benedictsson, Kielland, Alfhild Agrell och Ellen Key. 1886 kom hennes roman En sommarsaga ut; samma år som Tjänstekvinnans son av August Strindberg. En sommarsaga blev väl mottagen på de flesta håll. Den behandlar ett flertal av tidens stora diskussionsfrågor på ett ledigt och organiskt sätt. Hon gör som Georg Brandes förespråkat nämligen sätter problem under debatt i sina romaner. Monica Lauritzen har skrivit en fin biografi om ACEL, Sanningens vägar.

Charlotte Gray är huvudperson i Sebastian Faulks roman med samma namn.
Romanen bygger på en verklig historia om en skotsk kvinna som skickas till Frankrike. Hon ska hjälpa motståndsrörelsen i Frankrike som är ockuperat av nazisterna. I själva verket tänker hon söka efter sin försvunne soldat. Kate Blanchett spelar Charlotte Gray i filmatiseringen av romanen.

En smakebit på søndag

"På senare år har pastorsadjunkterna stått som spön i backen i norra England: det ligger tjockt av dem på kullarna, alla församlingarna har en eller flera, de är tillräckligt unga för att vara mycket energiska och borde göra en hel del nytta. Men det är inte de senaste åren vi ska tala om. Vi återvänder till början av det här seklet: föregången tid - nutiden är dammig, svedd av solen, het, torr. Vi ska undvika middagstiden, sova så att vi glömmer den, slumra in när solen står som högst och drömma om gryningen. 
Om ni efter den här inledningen tror att något som liknar en kärlekshistoria väntar er, läsare, har ni aldrig haft mer fel. Förväntar ni er känsla och poesi och drömmeri? Ser ni fram emot passion, eggelse och melodram? Tona ner förväntningarna, dra ner dem till en låg nivå."

Från sidan 7 i Shirley av Charlotte Brontë.

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att en delar med sig av det en just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Fem en fredag v. 43

elisamatilda:
Fem en fredag

Vad har du nyligen lärt dig dig från en bok? 
Att Charlotte Brontë kunde vara ironisk/sarkastisk

Vad har du nyligen lärt dig i köket? 
Att Port Salut möglar ganska snart

Vad har du nyligen lärt dig från tv? 
Att en kan göra enkel rårörd vaniljsås

Vad har du nyligen lärt dig om den stad du bor i? 
Historien om ett gammalt hus


Vad har du nyligen lärt dig den hårda vägen?
Att en inte ska hoppa över ett trappsteg när en hoppar på tåget och
ta avstamp med sitt onda knä. Även om tåget är försenat, det regnar och irritationsnivån är hög

Dramatiska damer

Det kanske säger mer om mig än om Dramatiska damer, men jag hade aldrig lånat den. Och hade jag inte fått den som läsex från Historiska Media hade jag aldrig läst den. Jag gillar varken omslag eller titel. De ger sken av något spektakulärt som inte stämmer med innehållet i boken som är bra mycket mera seriöst. Sjuttiofem porträtt från femhundra år är undertiteln och den är ju mera sansad. Maria Persson är illustratör och en duktig sådan ser en på alla bilderna i boken. Nils Hjort är historiker och skribent i från Jönköping och han har skrivit texten. Urval kan ju alltid diskuteras. I Dramatiska damer trängs de helt okända med de mycket kända, som Greta Garbo, Moder Teresa och Golda Meir. Varför inte låta de okända få ta hela utrymmet? De flesta utav dem var föregångare och gick helt sin egen väg. Jag tänker till exempel på en sådan som proffsidrottaren Tillie Olsson som gjorde cykelsporten stor efter det att hon emigrerat till USA 1891 och börjat cykla. Familjen skämdes. Raketforskaren Yvonne Brill f. 1924 omnämndes i dödsrunan 2013 (!) för sin Biff Stroganoff men inte för sin forskning. Mediet Eusapia Palladino var bluffmakarnas okrönta drottning i en tid då psykologin var på frammarsch. Många, till exempel Pierre Curie, trodde fullt och fast på henne, medan den amerikanska publiken var kallsinnig. När hon dog år 2000 var alla hennes knep avslöjade. Damerna Bonnie Parker och Elena Ceausescu var snarare ökända än kända. Vem har inte sett filmen Bonnie Och Clyde? Och vem har inte läst om alla fru Ceausescus skor? Men lyxen var så oerhört mycket mer omfattande medan landets befolkning svalt och for illa. Den första damen, Roxelana, föddes 1505 ca och den sista Wangari Maathai, som så skogsskövling som själva roten till det onda, föddes 1940. På det hela taget kan jag säga att det var intressant att läsa om de helt okända kvinnorna som tog sig för sådant som inte låg i tiden och som ansågs opassande för kvinnor. Mod saknades verkligen inte. Inte styrka heller. Och jag tror att Maria Persson och Nils Hjort haft roligt när de framställt boken.

Titel: Dramatiska kvinnor
Text: Nils Hjort
Illustratör: Nils Hjort
Tryckår: 2019
Förlag: Historiska Media

Tisdagstrio: På resande fot

Helena: Temat för veckans tisdagstrio är "på resande fot." Kanske handlar böckerna om resor, kanske utspelar de sig på ett resmål ni besökt, kanske har ni läst något speciellt när ni själva varit på resande fot...

Som vanligt tolkar ni temat på valfritt sätt, tipsar om tre böcker och lämnar en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.


1. Margret Drabble, De sju systrarna
Candida Wilton har blivit övergiven av sin man och flyttat till ett tråkigt område i London. Hon deltar i en kurs om Vergilius´Aeneas. Hon blir så intresserad att hon organiserar en resa i Aeneas fotspår. Gruppdynamik och kvinnlig vänskap får man på köpet.

2. Tina Tunander, Resa i Sharialand.             

Tina Tunander berättar om sina resor i Saudiarabien och om kvinnors liv där. Hon hade fyra allvarliga fakta emot sig; hon var kvinna, hon reste ensam, hon räknades som kristen och hon var journalist. I Saudi finns världens högst utbildade hemmafruar. Alla har gott om pengar och kan anställa tjänstefolk. Alltså kan de sysslolösa kvinnorna läsa vid universiteten. Resa i Sharialand var Augustprisnominerad 2010.
 

3. Björn Larsson, Den keltiska ringen 
Jag var inte riktigt beredd på att en bok som så mycket handlade om segling kunde vara så spännande. Vintersegling i svåra vatten. Författaren har själv mycken erfarenhet av segling. Den keltiska ringen handlar om såväl IRA:s smuggelvägar som kelternas kultur. En spänningsroman i dubbel bemärkelse.