Veckoutmaning: Hur skriver ni till varandra?

Anna på Kulturkollo (det är hennes bild också)
 
"Veckans utmaning blir en snabbenkät om hur man föredrar att kommunicera  – välj bland alternativen och motivera gärna ditt val. Svara i egen blogg, på FB Instagram eller i kommentarsfältet. Tagga gärna dina svar med #kulturkollo så att vi hittar till varandras svar.
Vad föredrar du och varför? Här kommer fem snabba":

Jag skulle vilja påstå att mina svar egentligen inte är vad jag skulle vilja att de var.  Förr i tiden hade jag en omfattande korrespondens med brevvänner utomlands och hemmavid. Jag har brev kvar från morfar, farfar och farmor. Och när jag flyttat hemifrån skrev syskonen till varandra. Nu är det endast mina små barnbarn jag skriver "riktiga brev till".

lapp på köksbordet – SMS/WhatsApp/annat
lapp på toalettdörren
 
handskrivet brev – epost/annat
epost, dessvärre. vad ska eftervärlden tänka?
 
vykort – SMS/FB/messenger/Instagram/SnapChat/annat
vykort, ibland. resebrev per email, FB
 
telefonsamtal – SMS/messenger/ annat
telefonsamtal om någon svarar. annars blir det SMS
 
inbjudningskort på papper – digital inbjudan
jag önskar att jag kunde säga inbjudningskort på papper, men det blir nog i själva verket digital inbjudan
 
Vi skriver mer till varandra än någonsin förr – hoppas nu du vill vara med och berätta om hur du helst kommunicerar!

Helgfrågan v. 42

Mias bokhörna:

Har du några tips på hur man kan spara tid till läsning?

Bonusfråga: Vad ska du hitta på i helgen?

Gör långkok till flera måltider så det inte behöver gå åt så förtvivlat mycken tid till matlagning.
Städa måttligt! Allt behöver inte skina och blänka hela tiden.
Bry dig inte om att bädda! Det är mycket nyttigare att inte bädda.
Ägna mindre tid åt TV:n. Välj dina program stenhårt. Inget slötittande!
Begränsa surftiden!
Slå två flugor i en smäll. Inget onödigt strövande i affärer och inget onödigt shoppande! Fram för återanvändning och hållbarhet.

Bonusfrågan: På lördag blir det storbokcirkel där publik och författarna Immi Lundin och Oline Stig diskuterar Novellix - novellen Dolly av Alice Munro. Litterär frukost alltså med början kl 10.
På söndagen åker jag till Göteborg för vidare resa ut i världen (läs Japan) på måndagen.

Dolly

Forever always by Octavio Ocampo

Alices Munro´s lilla korta Novellix - novell, Dolly, innehåller mycket fastän sidantalet är ringa - endast 29 sidor. Den publicerades först på svenska i novellsamlingen Brinnande livet 2013 i översättning av Rose -Marie Nielsen. Franklin är 83 och hans hustru är 71. De håller på att städa och gör sig beredda för den dag  de måste lämna huset. Franklin börja känna att han är gammal. De planerar sin död men beslutar att skjuta upp det hela tills hustruns ålder blivit 75. De är i stort sett överens. Men - då uppenbarar sig en udda kvinna som säljer krämer. Hon röker och dricker kaffe och pratar. Hennes gamla bil visar sig inte starta. Det betyder att Franklin måste köra till verkstaden. Hustrun börjar fantisera om kvinnan som visar sig vara en gammal skolkamrat till maken. Frank och Dolly faller i varandras armar. Hustrun packar väskan och drar. Kastar in nycklarna genom brevlådan. Sedan hamnar hon på ett trist hotellrum, äter en trist ensam middag och är förfärligt ensam. Nej, så kan hon inte ha det. Resten kan en läsa sig till i det lilla Novellix - häftet och komma och diskutera Dolly vid nobelfrukosten lördagen den 20 oktober kl 10. Biljetten à 50 kr kan köpas på Stadsbiblioteket och då ingår både frukost häfte. 

                     

Veckans topplista v. 42 - Skogen

Johannas deckarhörna: "Veckans topplista handlar den här gången om böcker som på något sätt har anknytning till skogen. Om det är den svenska granskogen eller djungeln som står i fokus bestämmer ni själva – så länge det är en bok som tar oss med ut bland vilda växter och djur är alla tolkningar godkända."

1. Skogen av Margaretha Lindholm. 
Här möter oss syskonen Maria och Bror. De är i pensionsåldern och har i likhet med föräldrarna ägnat sina liv åt att sköta gammelskogen åt Ägaren eller Kyrkan. Nu har skogen sålts och den nye ägaren vill ha stugan också. Maria och Bror måste flytta. De har blivit ett fall på den unga guldlockiga socialsekreteraren Fridas bord. Hon är bekymrad.

2. Herrarna i skogen av Kerstin Ekman.  Kerstin Ekman promenerar i skogarna i Ångermanland, Jämtland och norra Roslagen i sällskap med herrarna som hon lärt känna genom deras böcker och hunden. Herrarna har öppnat skogen för henne men även lärt henne att se vad hon har runt fötterna. Och uppe i träden. En helt fantastisk bok, tycker jag.

3. Skogen i vårt inre av Johannes Ekman
kom ut samma år som Kerstin Ekmans bok men på annat förlag. Skogen i vårt inre är också gediget arbete och spännande läsning. Han går igenom skogens historia;  skogen i dikten; skogen i konsten; skogen och idéerna: från Dante till Hermann Göring; skogens väsen - gränsvakterna och Träden i vårt inre. 

4. Och bortom sjunga skogarna av Tryggve Gulbranssen 
Första delen i en trilogi om släkten Björndal som bor i skogsbygden och försörjer sig som bönder och björnjägare. Familjen Björndal ser dem som bor på slätten som sina fiender. De är lata och har det för bra och har trängt undan skogsborna. Slättborna å sin sida tyckte att allt ont kom från skogen. Slagbjörnen och vargflockarna, ja, själva ondskan bor i skogen. Det blåser från Dödingfjäll och Men rakt igenom går vår väg heter del två och tre.

5. Plupp i storskogen av Inga Borg
En liten barnboksfavorit med blått hår och stor halsduk 

Ny uppl. av Japans historia

Historiska media

Om en verkligen vill lära känna ett land ska en lära sig något om dess språk och historia. Språket hänger så nära ihop med kulturen och i ett land som Japan trampar en bokstavligen och bildligen omkring i historian dagligen. 2007 kom den första utgåvan av Japans historia. 2018 kom en ny upplaga. Thomas Ekholm är en av författarna. Han undervisar i det äldsta Japans historia i Lund och är doktorand i japansk historia och kultur vid Göteborgs universitet. Han forskar också om téceremonin. Ingemar Ottosson har bott flera år i Japan; han är biträdande professor i historia vid Högskolan i Kristianstad och undervisar i modern japansk historia vid Lunds Universitet. Den nya upplagan av Japans historia är lättare att ta till sig. Stilen är bättre liksom papperskvaliteten vilket gör att det är lättare att urskilja texten på de små kartorna. Styckeindelningen är lite förändrad; den kronologiska översikten är uppdaterad från 2006 - 2017 och litteraturförteckningen har kompletterats med 25 - 30 nyare titlar. Förordet har omarbetats. Textinnehållet är till största delen detsamma, men ett kapitel med nutidshistoria har tillkommit. Jag kan tycka att det var lite kort. En känner författarnas auktoritet och egna intresse av landet. Därför är Japans historia tilltalande och lätt att läsa. Och direkt spännande. Visst är det många främmande namn, men texten lättas upp av insprängda diktstycken eller citat ur annan litteratur. Det som förvånade mig lite var att samurajerna inte alltid var de obrottsligt lojala män en hade trott dem vara. Nej, de bytte sida lite hur som helst. Många intriger och mycket fulspel var det. Inte ens familjemedlemmar gick säkra när det rörde sig om makt och pengar. Ett flertal religioner har också lämnat spår i Japans historia. Författaren Endo Shusakus roman Tystnaden som filmades 2016 skildrade några portugisiska jesuiters grymma öden i Japan. Sverige och Japan har haft förbindelser alltsedan 1600 - talet. Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg gjorde sig känd på flera sätt i Japan under 1700 - talet.  Trotzig, en svensk fotograf, japanolog, författare och etnograf  bodde med sin man i Japan i 30 år, lärde sig téceremonin och ikebana och gjorde mycket för relationerna mellan Sverige och Japan. Hon blev den som förde téceremonin till Sverige och på Etnografiska museet finns många exempel på föremål hon skickat hem. Jag kunde tänkt mig någon liten rad om henne i Japans historia.  Edita Morris, en annan svenska, skrev Hiroshimas blommor och samlade in massor av pengar till atombombens offer som hennes son kommit hem ifrån kriget och berättat om. Det är också japansk nutidshistoria. Ingen utav dem nämns ens i litteraturförteckningen. Japan är världens tredje största ekonomi och att det är ett helt fascinerande land framgår tydligt i Japans historia, som också kan användas som referens när en läser japansk skönlitteratur. Hello Kitty och Pokémon är bara lök på laxen. 
Historiska media 2018

En smakebit på søndag

Den här veckan är det Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som handhar  läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers ska det vara, förstås!

"Ivy satte sig tillrätta bredvid Kasim där han låg på rygg i det vippiga gräset på kyrkogården och blundade. Hon sträckte ut sina ben bredvid hans och arrangerade den långa kjolen så att endast hennes svarta lackskor stack ut, som två svarta utropstecken. Lutad på ena armbågen lutade hon sig troskyldigt över honom och drog igenom sin vanliga repertoar av ämnen - skolan, Arthur, viktorianerna, mat hon avskydde - för att se vilket av dem som skulle roa honom. Utan att öppna ögonen fick Kasim fram cigaretter och därefter en tändare ur byxfickan.  Hon följde med aktiningsfullt intresse det tiruella tändandet följt av det första djupa blosset. " Var försiktig", sa hon. "Du skulle lätt kunna sätta fjutt på det här torra gräset."  Han öppnade ena ögat för att titta på henne och slöt det igen. "Min mamma gillar inte rökning. Hon säger att man får cancer." - "Var kan hon ha fått det ifrån?" Hans nonchalanta sätt skrämde inte bort Ivy, faktum var att det imponerade på henne. Hon antog att han var faster Alices nya pojkvän, och han kunde mycket väl vara den bäste hittills."
Fler smakebitar HÄR.

Från sidan 16 och 17 i Syskonen av Tessa Hadley. Övers.: Amanda Svensson. Wahlström & Widstrand 2018

O, det moderna genombrottets kvinnor!

Jag har precis börjat läsa en biografi om Lydia Wahlström (1969 - 1954), central gestalt i den svenska kvinnorörelsen. Och genast dyker det upp många andra fantastiska kvinnor från den här tiden vilket är slutet av 1800 - talet och början av 1900 - talet, tiden för det moderna genombrottet. Det har inte funnits någon biografi om Lydia Wahlström tidigare så  det är verkligen på tiden. Det förefaller som om författaren, Ingrid Pärletun,  känner stark empati för sitt ämne, vilket inte gör läsningen sämre. Klara Johanson dyker upp tämligen omgående och många andra kända kvinnor passerar som skolkamrater i olika skolor. Jag plockar fram Carina Burmans jättefina bok om Klara Johanson och mina Emilia Fogelclou - böcker. Ulrika Knutsons bok om Fogelstadgruppen, Kvinnor på gränsen till genombrott,  åkte också fram, och Gunnela Björks bok om Kata Dalström. Jag har också stött på Nathan Söderblom i biografin om Lydia Wahlström och om honom har jag nyligen läst Jonas Johnsons biografi. Lydia Wahlström och Nathan Söderblom hade mycket att tala om. Litteraturförteckningen i Ingrid Pärletuns bok kommer att ge upphov till ytterligare läsning. Klokt av förlaget Historiska Media att ge ut den här biografin.