tisdag 28 juni 2016
måndag 27 juni 2016
Sommar - läsning/lyssning
Pågående radioföljetong: José Millás självbiografiska Världen (översättning Manni Kössler)
berättar om en pojke i tioårsåldern och hans uppväxt i Madrid i
början av femtiotalet.
I en
önskerepris enbart på webben sänds Yacoubians hus av Alaa
al-Aswany. Lyssna och ladda ner mellan 27 juni och 27 juli 2016.
Yacoubians hus - arabvärldens mest lästa roman av Alaa al-Aswany i uppläsning av Isa Aouifia
En mörderska bland oss av Hannah Kent i uppläsning av Johan Gry och Gunilla Johansson startar som radioföljetong torsdagen den 7 juli.
SvD:s sommarföljetong är Epidemin av Åsa Ericsdotter. Jag har läst tre avsnitt och tycker att den verkar lika skrämmande som Mats Strandbergs Färjan förra sommaren. Hälsopartiet sitter i regeringsställning. Skatt på fett och socker, fetmaoperationer och bantningspiller är det som gäller. Vissa barn får gå i specialklass för att få specialbehandling mot sina extrakilon. Fettmuskelkvot, FMK, har ersatt BMI som ansågs vara för generöst. Lattevalkarna ska bort! Till vilket pris som helst! Åsa Ericsdotters bok kommer ut i augusti. Albert Bonniers förlag. Svekets offer av Set Mattsson kommer att publiceras som sommarföljetong i Sydsvenskan med start 8 juli. I DN börjar sommarföljetongen idag. Hanne Wilhelmsen och Oslopolisens jagar terrorister i Offline av Anne Holt. Den pågår till den 21 augusti. Översatt av Margareta Järnebrand. Piratförlaget.
Etiketter:
Epidemin,
P1,
Radioföljetongen,
Sommarläsning,
Åsa Ericsdotter
lördag 25 juni 2016
Bokbloggsjerka 24 - 27 juni
Min första tanke: Ann Cleeves kärva, sarkastiska antihjältinna Vera Stanhope i stövlar och oljerock. Hon slåss ständigt med sina inre demoner och är nästan alltid på dåligt humör. Hon är som en terrier när hon fått upp ett spår och ger allt i arbetet. Vera Stanhope är en smart och orädd kriminalkommissarie som varken saknar humor eller hjärta. En vet var en har den här sortens sträva människor. Jag sympatiserar med henne och kan känna igen vissa drag.
Min andra tanke: Jane Eyre, alldaglig och försagd, men med en vilja av järn; den fantasifulla Anne på Grönkulla som borde varit pojke samt den oförlikneliga Hyacinth Bucket /läs: Bouké/ för hennes otroliga energi och aldrig sinande hopp om att någon very important person ska ringa och be att få komma på hennes fantastiska candlelight suppers och för hennes sätt att med van och fast hand styra sin urtråkige och gnällige make mot nya djärva mål...
En kan känna in sig både här och där utan att för den skull helt identifiera sig. (Candlelight suppers är inte min tekopp, btw.)
Etiketter:
Bokbloggsjerka 24 - 27 juni,
Läsutmaning
torsdag 23 juni 2016
Bokbloggsfråga vecka 25
Finns det några böcker som skildrar ditt yrke? Och finns det några böcker som du läst där du blivit nyfiken på ett helt annat jobb än det du jobbar med? Eller kanske någon bok som gjort dig totalt osugen på ett visst yrke?
Jag gillar att läsa böcker där olika yrken skildras; både sådan yrken som jag skulle kunna tänka mig och absolut inte. Jag börjar med yrken jag skulle kunna tänka mig:
Aino Trosells spänningsroman Ytspänning minns jag som en initierad skildring av en dykares vardag. Författaren hade mycket riktigt gjort ordentlig research.
Så här står det på AdLibris om den.
Jag minns flickornas julbok, Syster Eva på åttan och alla Syster Barton - böckerna som jag slukade eftersom jag alltid ville bli sjuksköterska. Flygvärdinna var inget för mig. Hellre då pilot.
Läkare är det genomgående yrket i Abraham Vergheses roman Skära för sten.
Dr Greene är psykiater i Den hemliga skriften av Sebastian Barry.
I Twinkle, twinkle av Kaori Ekuni är Shoko översättare och Matsuki läkare. Det kanske är deras relation och förvecklingarna i släkten som är det huvudsakliga, men i alla fall.
Barbro Alving var en uppburen journalist som skrev reportage från krigshärdar, Långholmen och Olympiska vinterspelen i Berlin 1936. Dagbok från Långholmen och Det kom aldrig i tidningen är bara två av hennes många böcker.
Tina Thunander, också journalist, har bl. a. skrivit Resa i Sharialand.
Magdalena Nilsson är journalist på Värmlandsbladet i Ninni Schulmans läsvärda spänningsromaner där hon ofta ligger steget före polisen Petra Wilander.
Barbro Magnus heter journalisten i Elin Wägners bästsäljare, Pennskaftet
William Wisting är utredare hos polisen i Vestfold och hans dotter Line är journalist i norrmannen Jørn Lier Horsts Wisting - serie
I Paris Review intervjues berättar 64 kända författare om sina metoder. Kanske kunde en få några vitala tips.
Sonetjka av Ludmila Ulitskaja, handlar om en bibliotekarie, som är besatt av litteratur! Lika besatt blir hon när hon sedan möter kärleken. En pärla!
I Hjalmar Gullbergs dikt Den tänkande lantbrevbäraren
möter vi en yrkeskategori som betydde mycket för landsbygden. Brevbäraren höll till exempel ett vakande öga på ensamma och/eller gamla människor
Fyrvaktare sådana som finns i Fyrväktaren av Jeanette Winterson och
Fyren mellan haven av M.L. Stedman existerar väl inte längre. I novellen Aurore Bunge av Anne Charlotte Leffler figurerar också en fyrvaktare.
Yrken som jag är osugen på:
En egen strand av Aino Trosell berättar om systrarna Hanna, utbränd socialsektreterare, och Hanna konstnär, som tillsammans reser iväg till en öde ö där de möter sig själva och varandra; minnena av familjen och uppväxten
Att gå omkring i rosa rock och vara barnskötare för en skitlön på en förlossningsavdelning är inget som Béatrice rekommenderar i Sal 2 av Julie Bonnie. Arbetsmiljön är eländig vilket gör att en skulle tacka nej till ett sådant arbete.
Att arbeta som timvikarie i en sjukhusrestaurang som den unga namnlösa kvinnan gör i Therese Bohman roman Den andra kvinnan är inget att stå efter. Hon är absolut lägst i sjukhushierarkin.
Jenny Wrangborg skriver om hur det är att arbeta i Kallskänken
Martina, 22, berättar om hur det är att vara timanställd hotellstäderska i Marie Hermansons roman Skymningslandet
Hemmafrun Maj möter vi i Kristina Sandbergs fantastiska romantrilogi
Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris.
Hemmafrun Barbro möter oss i Lena Ackebos nya roman Världens vackraste man. Barbro och hennes syster Mona, som varit lärare, är på Mallorca för att riktigt rå om varandra. Det går så där.
Etiketter:
Läsutmaning,
Veckans bokbloggsfråga v. 25
tisdag 21 juni 2016
Top Ten Tuesday
The Broke and the Bookish:
June 21: Top Ten Favorite 2016 Releases So Far This Year
1. Det förlorade landskapet (The lost Landscape)
Joyce Carol Oates
2. Kvinnors röster Eva Helen Ulvros
3. Ett helt liv (Ein ganzes Leben) Robert Seethaler
4. Århundradets kärlekskrig. En punktroman.
Ebba Witt - Brattström
5. Galveston Nic Pizzolatto
6. H som i hök (H is for Hawk) Helen MacDonald
7. Den smala vägen mot norr (The narrow Road
to the deep North) Richard Flanagan
8. Fiskarmännen (The Fishermen) Chigozie Obioma
9. Presidentens apelsiner (Die Orangen des
Präsidenten) Abbas Khider
10. En Gud i spillror (A God in Ruins) Kate Atkinson
måndag 20 juni 2016
Frankenstein och feminismen
I lördags, den 18 juni, var det precis 200 år sedan Mary Shelley, dotter till två filosofer, feministen Mary Wollstonecraft och ateisten och anarkisten William Godwin, fick idén till romanen om Frankensteins monster. Det var egentligen lord Byron som initierade det hela genom att uppmana några av sina vänner att skriva var sin spökhistoria. Den enda som nappade var Mary Shelley. I en intressant och elegant formulerad understreckare i SvD i lördags skriver Merete Mazzarella om romanen Frankenstein och Mary Shelley. Båda har blivit vantolkade och illa behandlade i olika skeden av dessa 200 år. Vem var det egentliga monstret? Upphovsmannen eller hans skapelse? Varför såg man inte romanens uppbyggnad eller tolkade budskapen rätt? Hur kunde Frankenstein få sättas upp som teater och spelas säsong efter säsong på olika scener utan att Mary Shelley tillfrågats eller eller än mindre erbjudits ersättning? Percy Shelley var lärjunge till Marys far, William Godwin. Shelleys hustru hette Harriet. Mary rymde med Shelley och styvsystern Claire, som också var kär i Shelley, följde med av bara farten. Claire blev sedan ihop med Byron, som visserligen inte brydde sig om henne, men i alla fall lyckades göra henne gravid. Shelley hade en idé om ett kollektiv bestående av honom, Harriet, Mary, Claire och Marys halvsyster Fanny. Han bjöd också ut Mary till sina vänner. Harriet dränkte sig och Fanny tog gift. När Claires och Byrons dotter föddes såg Byron till att dottern sattes i kloster. Där dog hon ett par år senare. Mary och Percy Shelley fick tre barn som dog. De måste leva i exil i Italien för Shelleys radikala idéer. Mary Shelley har tagit mycket stoff ur sitt eget liv till Frankenstein. Till exempel hade Frankenstein och Percy Shelley många drag gemensamt. Hon ifrågasätter den enögda tron på förnuftet, teknisk utveckling och människans sätt att laborera med naturen.
Själens nattsida: om Mary Shelley och hennes Frankenstein är titeln på en bok av Merete Mazzarella. Bokförlaget Atlantis 2014.
Själens nattsida: om Mary Shelley och hennes Frankenstein är titeln på en bok av Merete Mazzarella. Bokförlaget Atlantis 2014.
söndag 19 juni 2016
En smakebit på søndag
Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att bjuda på en smakebit av det vi just läser. Det enda vi behöver tänka på är att inte göra oss skyldiga till några spoilers.
Min smakebit kommer från sidan nio i Simma med de drunknade av den norske författaren Lars Mytting.
" För mig var mamma en lukt. Mamma var en värme. Hon var ett smalben jag klamrade mig fast vid. En fläkt av något blått; en klänning jag tror jag minns att hon hade. Jag intalade mig att hon sköt ut mig i livet med en bågsträng, och när jag formade minnena om henne visste jag inte om de blev riktiga eller sanna,
jag bara gjorde henne sådan jag trodde att en son skulle minnas sin mamma. Det var mamma jag tänkte på när jag föll ner i saknaden i mig. Sällan pappa. Ibland undrade jag om han skulle ha varit som andra pappor i trakten. Män i hemvärnsuniform, i fotbollsskor på oldboysträningen, män som gick upp tidigt på helgerna för att hjälpa till i Saksums Jakt - och Fiskeförening. Men jag lät honom försvinna utan att känna någon ånger. Det tog jag, åtminstone i flera år, som ett bevis på att farfar försökte göra allt som pappor skulle göra, och att han faktiskt lyckades."
Översättare: Lotta Eklund; Wahlström & Widstrand. Fler smakebiter HÄR
Min smakebit kommer från sidan nio i Simma med de drunknade av den norske författaren Lars Mytting.
" För mig var mamma en lukt. Mamma var en värme. Hon var ett smalben jag klamrade mig fast vid. En fläkt av något blått; en klänning jag tror jag minns att hon hade. Jag intalade mig att hon sköt ut mig i livet med en bågsträng, och när jag formade minnena om henne visste jag inte om de blev riktiga eller sanna,
jag bara gjorde henne sådan jag trodde att en son skulle minnas sin mamma. Det var mamma jag tänkte på när jag föll ner i saknaden i mig. Sällan pappa. Ibland undrade jag om han skulle ha varit som andra pappor i trakten. Män i hemvärnsuniform, i fotbollsskor på oldboysträningen, män som gick upp tidigt på helgerna för att hjälpa till i Saksums Jakt - och Fiskeförening. Men jag lät honom försvinna utan att känna någon ånger. Det tog jag, åtminstone i flera år, som ett bevis på att farfar försökte göra allt som pappor skulle göra, och att han faktiskt lyckades."
Översättare: Lotta Eklund; Wahlström & Widstrand. Fler smakebiter HÄR
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)