Alfabetsutmaning: A

Så här skriver ENLIGT O: "Välkomna till en ny alfabetsutmaning. Ni som följt mig ett tag vet att jag har en förkärlek för utmaningar som innehåller alfabet eller geografiska platser och jag tyckte det var dags för en ny omgång. Denna gång blir det fokus på kvinnor, eftersom jag aldrig slutar förvånas över hur ojämlik den kulturella världen är (och resten av världen också förvisso). Tanken formades efter kampanjen #räknaryggar, då jag insåg att även jag har en ojämlik bokhylla. Dags för bokstaven A alltså och tre uppgifter att slutföra.

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på A?
En av mina favoritförfattare är ANNE Tyler. Hon är så skicklig på att beskriva olika slag av relationer
2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?  
Agda Holst var en skånsk konstnärinna lika vacker som förtegen om sitt liv.
3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på A, som är en stor favorit och som du tycker fler borde upptäcka. Slottsfrun Alexandra von Schwerin på Skarhults slott som också är redaktör för Den dolda kvinnomakten.
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på A har du ännu inte utforskat? Sun Mignon Walheide Axelsson Piper. Tänker läsa Ett eget liv (2015) som innehåller hennes tre självbiografiska romaner.

Alla dessa val

PETER ROBINSON skriver om Alan Banks. 
Ett avsnitt av Kommissarie Banks visas i TV1 kl 21.00

MICHAEL CONNALLYs superhjälte heter Harry Bosch. 
Ett avsnitt visas i TV8 kl 21.00

Broadchurch är en brittisk kriminalserie som utspelas i Dorset i en liten sömnig kuststad. Kriminalkommissarie Alec Hardy spelas av David Tennant. Ett avsnitt visas ikväll i TV4 gissa hur dags? Rätt gissat! Kl 21!!!
Vad ska en stackars flicka välja? Jo, det blir Harry Bosch. Har inte läst Connelly och vad jag vet aldrig sett Harry Bosch i TV heller. De andra serieavsnitten kan jag se på Play.

Den blå tråden

Egentligen förstår jag inte varför jag inte läst Anne Tyler på flera år. Från början läste jag allt och nu har jag återknutit bekantskapen med hennes tjugonde roman, Den blå tråden, Massolit förlag, i översättning av Karin Andrae. Ett oväntat samtal från familjen Witshanks svarta får, Denny, inleder berättelsen om tre generationer av familjen W. Dennys mor, pensionerade socialarbetaren Abby, är en glad kvinna som gärna styr upp familjens göranden och låtanden. Vissa stunder förstår man Denny som envist redan från tidig ålder håller modern på armlängds avstånd. Abby tänker insiktsfullt att Denny inte kan hjälpa att han tilldelats fel mor. Anne Tyler är en skarpögd iakttagare och en mästare på att skildra olika slag av relationer; mellan generationer, mellan äkta makar, rivaliteten mellan syskon, relationen mellan fostersonen och de övriga tre i syskonskaran. Åldrandets villkor tydliggörs. Abby, 72,  känner sig vid sidan av, obehövd och åsidosatt. Miljön är Baltimore, som vanligt i Anne Tylers romaner. Den här romanen läste sig själv. En blev omedelbart bekant med familjen och kom raskt in i deras liv. Det kändes som en delade sorger och glädjeämnen, sittande på det gamla 8 - rumshusets rymliga veranda. Berättelsen om äktenskapet mellan Linnie Mae och Junior; den äldre generationen av tre i Den blå tråden är en psykologisk studie. Myten om hur Abby och Redcliffe träffades underhålls ihärdigt av Abby. De inblandade har alltid olika uppfattning om hur det egentligen gått till. Det är det där med det bedrägliga minnet. Och vem har tolkningsföreträde?

Vänskap

TEMATRIO - VÄNSKAP

Lyrans önskar tre böcker som handlar om vänskap.
1. Hiroshimas blommor av svenska Edita Morris. Har just läst den, men inte skrivit om den ännu. I den finns i alla fall en underbar skildring av vänskap mellan en ung amerikan och en japansk kvinna, som överlevt atombomben.

2.TOBAKSHANDLAREN av österrikaren Robert Seethaler. Unge Franz Huchel arbetar som medhjälpare i en tobakshandel. Mellan honom och hans arbetsgivare utvecklas en varm vänskap liksom mellan Franz och den 81 - årige Siegmund Freud.

3. SE BLOMMAN! av Kerstin Ekman och Gunnar Eriksson är en underbar bok om botanik, botaniker, mångårig vänskap och gemensamma intressen. Gunnar Eriksson är idéhistoriker och författare så naturligtvis blir det en del litterära samtal också.

En smakebit på søndag,

"Sent en kväll i juli 1994 fick Red och Abby Withshank ett telefonsamtal från sin son Denny. De skulle precis gå och lägga sig. Abby stod framför byrån i sitt röda nattlinne och drog ut hårnålarna en efter en ur sin spretiga sandfärgade hårknut. Red, en mörk magerlagd man i randiga pyjamsbyxor och vit T - tröja, hade just satt sig på sängkanten för att ta av sockorna, så när telefonen ringde på nattygsbordet bredvid honom var det han som svarade. "Whitshank", sa han. Och sedan: "Men, hallå där." Abby vände sig från spegeln, fortfarande med båda händerna över huvudet. "Vad säger du", sa han utan frågetecken. "Vadå?" sa han. "Men vafan, Denny!" Abby låter armarna falla. "Hallå?" sa han. "Vänta. Hallå? Hallå?" Han var tyst ett ögonblick och sedan lade han på luren. "Vad?" frågade Abby."

Anne Tyler, Den blå tråden, sid 7. Översättning: Karin Andrae. Massolit förlag.
Denny är familjens svarta får som fladdrar mellan olika utbildningar, arbetsplatser och boenden. Familjen har inte ens ett mobilnummer till honom.

Fler smakebitar hos MARI på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten

Japansk blomsterkonst

Ida Trotzig, 1864 - 1943, bodde i Japan i 30 år. Hon var gift med sin betydligt äldre morbror Herman Trotzig, 1832 - 1919. Ida Trotzig hade bestämt sig för både Herman och Japan vid tidig ålder. De gifte sig 1888 och flyttade till Kobe där Herman Trotzig var polischef. Han var djupt intresserad av sitt nya hemland, hade lärt sig japanska och gjort sig omtyckt av omgivningen. Den unga hustruns första år i Japan blev allt annat än lyckliga. Paret förlorade två döttrar i en tyfon och Ida Trotzig var ofta sjuk. Hon använde tiden till att läsa in sig på japanska språket,  japansk filosofi, konst och religion. Ganska snart var hon lika intresserad av värdlandet och värdfolket som någonsin maken. Hon gick kurser i tuschmålning, lärde sig den japanska téceremonin och gick tre år för att lära sig ikebana, japansk blomsterkonst, förmodligen som den första västerlänningen. Om detta skrev hon en bok, Japansk blomsterkonst, som kom ut 1990 på Signum förlag. Zenbuddhistisk andlighet och estetik ligger till grund för den japanska blomsterkonsten som i likhet med téceremonin strävar efter fullkomlighet.
Två år efter makens död flyttade Ida Trotzig hem till Sverige och inledde ett outtröttligt arbete med att göra Japan känt även här. Hon föreläste, skrev artiklar, öppnade utställningar och lyckades få till stånd ett téhus som placerades intill Etnografiska museet. Dit skänkte hon också mängder av föremål som hon hade med sig hem ifrån Japan. Två år senare kom även hennes dotter Inez (f 1894, mor till Gaby och Ume Stenberg) till Sverige efter den stora jordbävningen och branden i Tokyo. Inez ägnade sig åt bonseki, d.v.s. byggandet av miniatyrlandskap på svarta lackbrickor. I Japansk blomsterkonst tar Ida Trotzig upp historiken om blomsterkonsten innan hon går över till att beskriva tekniken och de olika blommorna och deras symbolik. Hon berättar också om vad man kan sätta blommorna i och betydelsen av hur man arrangerar blommorna. Blomsterarrangemang ska innehålla tre nivåer som representerar himmel, jord och människa. "Kunskapen och förståelsen för blommor föder förståelsen mellan människa och människa, till och med då så oförenliga kontraster som västerlänning och österlänning sammanförs. Den utjämnar, liksom den gemensamma tédrickningen och gästmåltiden i Cha no yu, bördens, rangens och nationalitetens olikheter.", skriver Ida Trotzig. För japanen är sinnevärldens skönaste företeelser snön, månen och blommorna. 
Japansk blomsterkonst är illustrerad med Ida Trotzigs egna foton och vackra 
färgbilder på olika blommor, gräs och andra växter.

En stamtavla

En stamtavla (2015) av 2014 års Nobelpristagare i litteratur, Patrick Modiano, är hjärtskärande läsning. Författaren berättar - ibland lite bittert - om sina första 21 år som son till föräldrar som inte fanns där för honom. Modern var ständigt på resor i jakten på teater - och filmroller. Fadern, som dolde sin judiska härkomst, flöt omkring i ljusskygga kretsar med sina svartabörsaffärer. Patrick, född 1945, lämnades gärna bort till främmande människor och fick gå i internatskolor "för oälskade, oäkta och bortglömda barn",  trots att föräldrarna bodde strax intill. Fadern gifter om sig med en kvinna som inte heller vill veta av Patrick. Rudy, Patricks älskade lillebror, föddes 1947 och dog redan som tioåring. Det var det värsta slaget i Patricks liv och en sorg som aldrig lämnat honom. "Jag är en hund som låtsas ha en stamtavla. Min mor och min far låter sig inte härledas till någon entydig grupp. De är så oberäkneliga och flyktiga att jag verkligen får anstränga mig för att hitta några avtryck och riktmärken i denna flygsand..." skriver Modiano. Detta som ursäkt för att han räknat upp en massa namn som säkert till större delen är okända för de flesta läsare. Lite längre fram: "Två vilsna och aningslösa fjärilar i en stad utan blick." Om jag förstått saken rätt är Stad utan blick en roman om Paris. Den finns många litterära referenser i En stamtavla. Vi följer författarens litterära utveckling på samma gång som man följer hans vindlande väg ut i världen. Patrick Modiano bröt med sin far som sedan försvann till Schweiz där han också dog. Modern lär fortfarande vara i livet. Aggressivitet och ovilja är det enda modern visat honom. Patrick Modianos prosa är exakt och effektiv. En stamtavla måste vara rena guldgruvan för frankofiler. Översättningen är gjord av Kristoffer Leandoer. Elisabeth Grate Bokförlag.