När - var - hur?

När vi började. Ungdomsminnen af svenska författare utgifna af Sveriges författareförening. Aktiebolaget Ljus. 1902.
"Enhvar, som närmare intresserar sig för lefnadsteckningar af litterära personligheter, vet nogsamt, huru välkommet hvarje själfbiografiskt meddelande är, helst om det berör ungdomsdagarna, gryningens tid, den oftast minst kända. Och äfven en större allmänhet önskar gärna ur en författares egen mun höra förtäljas om "de första stegen". Så skriver författareföreningen i förordet. Idén hade de fått ifrån Tyskland och England. När vi började fick ersätta den sedvanliga årsboken vilket väl får betraktas som en uppgradering.

Sensitivan är rubriken på Alfhild Agrells inlägg. Undertitel: En tidningskvinnohistoria.
"Det första? Ja, det var nog det osagda likaså väl som det osagda än idag för mig är det första. .."
Sophie Elkan skriver historien om ett verk som hon hade tänkt debutera inför allmänheten med när hon var tretton år. Hon hade skrivit vers så länge hon kunde minnas. Vår generation skrev inte prosa, säger hon. Hon deklamerade gärna Tegnér för sina jämnåriga, men beslöt sig sedan för att skriva själv. Varför skulle hon nöja sig med att deklamera andras dikter?
Hilma Angered Strandberg "... satte mig ned och skref i ljungande fart ihop en novell, den första af min hand, som torde få nämnas ärlig diktning. Det var "Nitälskan - sorglig i åminnelse."
Anna Wahlenberg, Selma Lagerlöf, Ola Hansson, Verner von Heidenstam och Per Hallström är några av de andra bidragsgivarna. Och så skriver Mathilda Malling om sin första bok som hade arbetsnamnet Ett barn af vår tid. Herman Bang översatte den för sin tidning Nationaltidende och gav den namnet Flirtations. Berta Funcke blev titeln när boken kom ut i Sverige. Hennes inlägg börjar så här: "Jag kan inte minnas någon tid, då jag inte kunde läsa och skrifva. Och så snart jag kunde skrifva bokstäver skrev jag historier..."
När vi började är en intressant bok. Den är ganska sällsynt och det exemplar jag till slut fick låna från Växjö universitetsbibliotek har sprucken rygg. Men som bonus hittar jag några handskrivna sidor med "Synnöves sang" och "Og räven lå under birkerod". På ett annat ställe hittar jag pressade linnéor!
Den här boken tilltalar mig. Författarna bjuder generöst och humoristiskt på sig  och det är intressant att läsa om deras vedermödor.

Världslitteratur på Världsbokdagen

LYRANS  uppdrag denna veckan är påpassligt nog - med tanke på Världsbokdagen idag -Världslitteratur gärna med fokus på Afrika, Asien och Latinamerika.

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie berättar om tvillingsystrarna Oleanna och Kainene, så olika som två systrar någonsin kan vara, och deras liv i inbördeskrigets Nigeria. De är tämligen välbeställda, men kriget förändrar deras liv totalt på alla plan. Den här boken har mycket att lära ut om Nigerias historia och hur folket lever i krigets skugga. 
En halv gul sol kom ut 2006.
Chinua Achebe får ursäkta. Jag ville ha med en kvinna och En halv gul sol får väl betraktas som en modern klassiker ändå.

1994 fick japanen Kenzaburo Oe (1935 - ) Nobelpriset i litteratur med motiveringen "som med poetisk kraft skapar en imaginär värld, där liv och myt förtätas till en skakande bild av människans belägenhet i nutiden"
Oe blandar saga, myt, realism, groteskeri, historia med självbiografiskt stoff.
Själv talar han om grotesk realism. 1996 kom novellsamlingen Det visa regnträdet. Den innehåller sex noveller från tiden för debuten 1957 till 1990.  Här får man en god uppfattning av Oes tematik. Efterkrigstidens Japan, förhållandet stad/landsbygd, barnets perspektiv , liv och död, fattigdom och svält möter oss. Barnen lever ett sorglöst, spännande liv om än hungern river i magen.    

Jorge Luis Borges
Borges föddes i Argentina och blev en av 1900 -talet största författare. Han inspirerade också flera filosofer som Julia Kristeva och Michel Foucault. Mestadels skrev han poesi och noveller. Man talar om magisk realism.
Biblioteket i Babel är en novellsamling där berättaren lever sig in i olika tider och miljöer. Borges vill vara saklig och genomskinlig som vatten och hans stil påminner om den isländska sagan. Artur Lundkvist har gjort urvalet av noveller.

Infernaliskt!

Kommissarie Carl Hell, polis i Anna Lihammers skönlitterära debut, spänningsromanen Medan mörkret faller, är en arrogant och föga omtyckt man som går sin egen väg. Han verkar lovande tycker jag. När han skickas på ett känsligt uppdrag till Uppsala väljer han som medhjälpare en polissyster, Maria Gustavsson, vilket ytterligare retar upp sysslolösa poliser. Det ryktas om Carl Hell att han är rik och av fin familj. Maria är hans socialistiska motsats. Lite Lynley/Havers - varning? 
Så tyckte jag när jag just påbörjat min planerade påskläsning. Medan mörkret faller är en mycket tänkvärd kriminalroman som innehåller historiska fakta om en egendomlig tid i Sveriges historia. Under 30-talet bedrevs rasbiologisk forskning, man tvångssteriliserade och gjorde  experiment med psykiskt sjuka för att utreda hur deras hjärnor fungerade. Respekten för människoliv lämnas därhän i jakten på forskningsresultat. Och etiken när det gäller döda kroppar är obefintlig. Medan mörkret faller tilldrar sig företrädesvis på Karolinska institutet i Stockholm och Anatomiska institutionen i Uppsala. 
Anna Lihammer född 1973, är fil. dr i historisk arkeologi. Hon har skrivit en mycket spännande roman som därtill förmedlar kunskaper och ställer etiska och moraliska frågor. Anna Lihammer har tänkt sig en serie med kommissarie Carl Hell och polissystern Maria Gustavsson. Det ska bli intressant att följa dem vidare. Maria Gustavsson har kommit så långt i slutet av boken att hon ger sin chef en riktig utskällning. Och han nedlåter sig till att svara med en utstuderad elakhet... Jag rekommenderar tveklöst Medan mörkret faller!

Loppisfynd

Siden sammet(1964) av Maria Lang. Mord i modevärlden. Den elaka, förmögna Veronica Thorén hittas död bland fina tyger och modeller i Syateljé Asta. Unga Maria Melander är den enda som bebor det stora huset med många rum och hemliga utrymmen. Ingen sörjer den döda, som varit lika obarmhärtig och gnidig som rik. Christer Wijk, som just friat till sin fästmö hovsångerskan Camilla Martin i syateljén och valt såväl material som modell till bröllopsklänningen, blir tvungen att åka tillbaka.
Jacques är frilansande modetecknare med skumma bisysslor. Han blir nästa offer. Trots att Christer Wijk har ett fåtal möjliga mördare har han vissa problem med att få ihop det hela. 
Siden, sammet, trasa, lump är mycket lättläst och enkel att läsa några rader i, lägga ifrån sig och göra något annat för att sedan ta tag i igen. Mycket lämplig i tider när det egentligen inte finns någon lästid.
Nr 87 i Bokklubben vår bok 1968. Norstedts förlag. Rolf Lagerson gjorde omslagsbilden.

 

Soliga dagar

Vårens tid

Nu är det synd om de döda.
som ej få sitta i vårens tid
och värma sig i solen
på ljus och ljuvlig blomsterlid.
Men kanske viskade de döda
då ord till vivan och violen,
som ingen levande förstår.

De döda veta mer än andra.
Och kanske skulle de, när solen går,
då med en glädje, djupare än vår
bland kvällens skuggor ännu vandra
i tankar på den hemlighet,
som bara graven vet.

Verner von Heidenstam

Bokbloggsjerka 18 - 21 april

Annika undrar i sin blokbloggsjerka 18 - 21 april vilken som är min mest skruvade film/TV-serie i min genre. Jag vet inte vilket min genre är, men jag kommer ihåg en del absurda serier och program. Reglerna för jerkan finns HÄR
 

Jag minns serien Ombytta roller med Dame Penelope Keith i huvudrollen som den högdragna överklassdam Audrey Fforbes- Hamilton som hysteriskt rolig. Audrey Fforbes - Hamilton var helt absurd i sina repliker och krav på omgivningen.

Söndagspromenaden gick för många år sedan som TV-teater med många fina skådespelarnamn i rollistan. Texten var skriven av ingen mindre än Lars Forssell. Handlingen var helt absurd. Familjen promenerade värdigt runt matsalsbordet och förde underliga samtal med varandra. Den roade mig väldigt.

I väntan på Godot med Ernst - Hugo Järegård och Jan - Olof Strandberg. Pjäsen är skriven av absurdisten Samuel Beckett.

Absolutely fabulous har jag skrattat mycket åt. Patsy och Edina är oslagbara i all sin drogromantik och sin eviga jakt på kändisar och märkeskläder. Edinas dotter Saffron är ett veritabelt dygdemönster på alla sätt och Edinas mamma beskylls för att vara dement, men det tror inte jag. Tvärtom. Hon är klok som en pudel!

Utvecklande i Tokyo

Elin Lindqvist föddes i Tokyo 1982 men har växt upp i Paris och Madrid. Föräldrarna är Herman och Birgitta Lindqvist. Elin Lindqvist debuterade 2002 med den självutlämnande romanen Tokyo natt. Huvudpersonen i Tokyo natt heter Karolina. Vid sjutton års ålder återvänder hon till Tokyo och lever ett år där med språkstudier och arbete som hostess på Stockholm bar. Hon avskyr sitt arbete, men det ger en bra inkomst. Hon skaffar nya vänner; hon har en kärleksrelation med en gift man och hon träffar en ny man som hon inser är bra för henne; hon reser omkring och utforskar japansk kultur och religion. Karolina känner sig hemma i Japan, men upplever ändå att hon måste vidare. Hon klipper av de japanska banden, hälsar på föräldrarna i Paris bara för att finna att hennes rum blivit gästrum och ger sig iväg till Nha Trang i Vietnam för att bli dykinstruktör. Dykning är en av hennes passioner. Karolina känner att hon erövrat mark på väg mot vuxenblivandet. Detta är en blandning av flickdagbok och faktaredovisning. Man får komma ihåg att detta är en mycket ung kvinnas debut. Och jag, som varit i Japan en gång (och hoppas komma dit igen), har ett kalejdoskop av intryck i huvudet och tycker att det är helt underbart att ändå känna igen både det ena och det andra i Tokyo natt.