Ovanligt bra val!

Sommarens sista ros till den alldeles nybakade nobelpristagaren i litteratur, Alice Munro!Ovanligt bra val och föredömligt kort och begriplig motivering : "Den samtida novellkonsten mästare"
Grattis också Atlas förlag och fina översättaren Rose- Marie Nielsen.
Lives of Girls and Women finns i min hylla.
Om novellsamlingen Kärlek, vänskap, hat skrev jag SÅ HÄR
i ett inlägg från 2010. Det innehåller också en artikel av Margaret Atwood och in intervju med Alice Munro.
I Vi läser 2013:2 finns en artikel om Alice Munro som jag skrev följande om:
"Den bästa artikeln är skriven av Martin Gelin (som annars gjort sig känd som författare till Den amerikanska högern) och handlar om Alice Munro.  Han har rest till Huron County och sökt efter den skygga författarinnan men fått nöja sig med att besöka hennes uppväxtstad, Wingham och tala med folk som känner henne. I Crossroads, en diversehandel i Clinton, kan man köpa signerade böcker av Alice Munro. Med jämna mellanrum går affärsinnehavaren Marilyn Tyndall hem till den 82 -åriga Alice Munro och låter henne signera så många böcker hon orkar med.
Marilyn Tyndall låter sig inte bevekas. Hon är förbjuden att avslöja var Alice Munro bor. " Hur går det nu kan man fråga sig?

Liksom i P1

Redan dags för en ny RADIOFÖLJETONG!
Den börjar idag i P1 11.35

Sannamari Patjas läser Kupé nr 6 av den färgstarka finska författaren  
Rosa Liksom.
Romanen är översatt till svenska av Janina Orlov och nominerad till
NORDISKA RÅDETS LITTERATURPRIS 2013
Det tillkännages den 30 oktober.

SÅ HÄR  tyckte jag när jag läst Kupé nr 6

Lättsmält

Salvadoreña av Cecilia Samartin är mycket lättsmält men inte så närande läsning av det slaget man kan behöva när man vaknar på småtimmarna och inte kan somna om. Jane Eyre light, typ.
Ana, som är bokens huvudperson, är född i El Salvador och växer upp under fattiga förhållanden. Men så når inbördeskriget hennes lilla by och hela tillvaron förändras för alltid. Ana blir ensam i världen och hamnar så småningom i ett nunnekloster i USA och är fullständigt nöjd med det.
Tills hon under tjänstgöring utanför klostret träffar familjen Trellis. Och alldeles speciellt då Adam Trellis, den stilige mannen i huset. Som förväntat blir det  en massa förvecklingar med barn och fru. Juridiken blir riktigt invecklad och intressant ett tag på slutet. Men, nej, inte min tekopp.
Läs mer om författaren HÄR

Bokbloggsjerka 4 - 7 oktober

Annika ber oss i sin
BOKBLOGGSJERKA 4 - 7 oktober
att berätta om en verklig eller fiktiv bokmiljö som vi har besökt eller skulle vilja besöka.
Min bokmiljö är också en miljö för konstnärer, filosofer, ekonomer och andra intellektuella. Jag hade gärna ha varit en fluga på väggen när Bloomsburygruppen hade sina möten.Jag hade velat höra och se Virginia Woolf och hennes syster Vanessa Bell agera i gruppen. Till skillnad från många av de andra hade de inga akademiska meriter, men det lär vara så att de i alla fall tillhörde de mest tongivande.

Pawana

 

På måndag 7/9 börjar en ny RADIOFÖLJETONG. Den är rekordkort. 

endast tre avsnitt.

Staffan Göthe och Jan Olof Strandberg läser  Pawana av  J M G Le Clézio
Pawana kom ut på Grate förlag 2012 i översättning av Ulla Bruncrona.

Hur ska det gå för biblioteken?

Låntagarna sviker biblioteken. Antal besök och lån sjunker stadigt ingen begriper riktigt varför. Biblioteken slår knut på sig för att locka. Man anordnar event och författarbesök bara för att konstatera att de som kommer till programmen inte är de som kommer till biblioteken.Tilldelade anslag sjunker också.
Och ändå är det bara ca 100 år sedan Valfrid Palmgren (1877 - 1967) tog initiativet till ett barn- och ungdomsbibliotek med öppna hyllor i Stockholm. 
Fri tillgång till goda böcker ansågs motverka sociala problem. Per - Albin Hansson (han var journalist på den tiden) uppmanade alla att skicka sina barn dit. "Bättre kunna de inte använda sina lediga stunder!" utropade han.
Nu är Valfrid Palmgren ganska bortglömd. Mycket har hänt på biblioteken sedan hennes tid. Den nedgång man ser nu började någonstans på 80 - talet Nu vänder man biblioteksblickarna mot Holland som resonerar i kategorier av besökare och deras önskemål. Småbarnsmamor vill ha sitt biblioteksrum på ett visst sätt; den äldre mannen har sina speciella önskningar liksom tonåringen. Barnavdelningen ska ligga intill avdelningen med romantiska romaner och böcker om hälsa för det är det mammorna lånar!
(Lika häpnadsväckande som fördomsfullt enligt min mening.) 
Detta och mycket mera kan man läsa i Vi 2014:10 i en artikel av kulturjournalisten Anders Mildner. Han har också intervjuat Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationskunskap och Anna Lisa Takala verksamhetsledare för it/kommunikation på Bibliotek Botkyrka och även vice ordförande i DIK - förbundet.

Livet som figur

Monica Bredefeldt Öhman är universitetslektor och fil dr i kognitionsvetenskap. Kognitiv vetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som är intressant för många andra vetenskaper. Monica Bredefeldts avhandling har titeln Livet som figur: om självbiografiskt minne och metaforer. Monica Bredefeldt föreläste i en timme och svarade på frågor nästan lika länge. Vi var många som egentligen hade önskat en serie föreläsningar om detta intressanta som vi nuförstod att vi bara fått en introduktion till.
Monica Bredefeldts avhandling innehåller en teoretisk del och en del med experiment. Hon hade ett antal informanter som bland annat fick rita en bild av sina liv.  Kvinnornas bilder föreställde ofta något ur naturen. Tomas Tranströmer använder sig av kometen som bild av sitt liv i sina Minnen. Överföring är det samma som metafor enligt Monica Bredefeldt.  I allmänhet är det så att man minns bäst det som hänt mellan 15 och 30. Det förklaras med att det är mycket som man då gör för första gången. Vissa  händelser blir s. k. flashbulbs, blixtbilder,  som bränner sig fast i minnet. Många minns till exempel precis vad de gjorde när Olof Palme blev mördad och när tvillingtornen ödelades. Alla människor binder ihop händelser i sina liv till berättelser. Människan har en narrativ förmåga. Vi kom då in på detta med alla självbiografier som skrivs i vår tid och Monica Bredefeldt berättar att det egentligen var först på 1700 - talet som det hände något med jaget, egot. Det var då som man började se sig själv som enskild människa. Hernhutismen  i Tyskland var inriktad på individen. Varje medlem ålades att skriva sitt eget livs historia. Innan dess var det inte så vanligt med självbiografier. Men, som någon sade, dagbok skrev ju många och det blev en slags självbiografi.