Dubbellektion i romankonst

Berättelserna som fortsätter att genljuda i oss

Var och en är sin egen historiker

I två insiktsfulla understreckare delar Per Wästberg med sig av sina betraktelser över romanen sådan den var och som den utvecklats ända fram till dagens tendenser.
Pär Wästberg har själv skrivit såväl skönlitteratur som fackböcker. Han är ledamot i Svenska Akademien och ordförande i Nobelkommittén för litteratur.

I första understreckaren ställdes frågan: Har fiktionens status sjunkit?
Svaret kom idag: "Utan denna imaginära zon skulle ingen sanning existera, bara fakta."

Per Wästberg uttrycker så mycket bra att det vore lätt att stapla citaten på varandra.
Men jag uppmanar helt enkelt: See for yourself!

Tappad tidsuppfattning

Den här boken tyckte jag riktigt mycket om - De hemlösa av Yiyun Li.
De hemlösa är den amerikansk/kinesiska författarens debutroman.

Året är 1979, några år efter kulturrevolutionen i Kina.
Man förbereder sig för en offentlig avrättning av en ung kontrarevolutionär kvinna, Gu Shan, dotter till läraren Gu och hans hustru.
Ingen utav dem förstår sig på sin våldsamma dotter och hennes verksamhet.
De skäms över henne. Särskilt fadern.
Alla skolor och arbetsenheter är utkommenderade till fördömelseceremonin.
Personerna i berättelsen har alla på något sätt kommit i kontakt med Gu Shan;
den vanföra Nini, unge Tong, skräpsamlarparet Hua, som även samlat på utsatta flickebarn och uppfostrat dem; den kända radiorösten Kai, rikt gift och med en liten son; den lungsjuke Jialing, med flera.
Gu Shan är huvudpersonen utan att vara närvarande.
Miljön i den myllrande Lerstaden är väldigt levande och man tycker sig känna människorna som lever där. Många är fattiga och har svårt att skaffa mat till sina familjer. En del är okänsliga inför andras lidande; andra - som skräpsamlarparet -
mister aldrig sin medmänsklighet. Barnen far ofta illa i Lerstaden och kvinnornas situation är eländig.
Jag läste förhäxad medan den ljusa juninatten försvann utan att jag märkte det.
Det är naturligtvis en mörk skildring. Det är därför ljusglimtarna lyser desto klarare.

BOKSTÖDET har också läst

Lusläsning pågår

Redan som mycket ung försökte jag läsa Brott och straff av Fjodor Dostojevskij. Men det gick inte bra alls. Raskolnikov irriterade mig bara. Jag tyckte att han var överspänd och allmänt fånig.
Och dum.
Däremot gav jag mig vid samma tid på Idioten och det blev en andlös läsupplevelse.
På sätt och vis skulle jag vilja läsa om den också, men jag vill inte förstöra min ursprungliga upplevelse, så jag vågar inte.
I alla fall så ska vi diskutera Brott och straff i läsecirkeln i augusti. Nu läser jag sakta och mycket noga och njuter i fulla drag. Det blir mycket att diskutera. Jag tycker fortfarande att Raskolnikov är djupt osympatisk som människa. Men vem vet. Jag kanske ändrar mig under resans gång.
Brott och straff har nyligen kommit ut i pocket i Bonniers klassikerserie.

Bloomsday

Läst i The Wordsworth Book of Days:














Den 16 juni firas Bloomsday i Dublin till minnet av huvudpersonen i James Joyce´s Ulysses, Leopold Bloom.
Hela handlingen i den väldiga romanen
tilldrar sig på en enda dag, nämligen 16 juni 1904. Många litteraturstudenter - inklusive jag själv - har slitit med denna text.
De flesta - inklusive jag själv - utan större framgång. Inte så att jag inte försökte. Tvärtom. Jag införskaffade mig en handledning,
A reader´s guide to James Joyce av William York Tindall.
Avsnittet om Ulysses är fullt av understrykningar.
Två saker slår mig: 1/ Det kanske vore dags för en Molly Bloom´s Day? och 2/ Det kanske vore dags att läsa om Ulysses?
Det sorgliga är att min Ulysses fått fötter. Eller också slet jag upp den. Jag minns en bok med vitt omslag och näst intill psalmbokspapper.
A reader´s guide är grön och betydligt rejälare i utförandet. Den är inte uppsliten.

Flamma stolt mot dunkla skyar!

Idag firas Dannebrogen. Enligt sägnen föll den ner från himlen 15 juni 1219 vid ett slag under kung Valdemars korståg till Estland. Dannebrogen är världens äldsta nu officiella flagga. 15 juni kallas Valdemarsdagen.
Dannebrogen sägs ha stått modell för Sveriges och Englands flaggor.

Flamma stolt mot dunkla skyar är första raden i

Sveriges flagga
Text: K. G. Ossiannilsson
Musik: Hugo Alvén

Tunn & torr som en pris snus

Så beskriver sig författarinnan till Onkel Toms stuga, Harriet Beecher Stowe.
När hon var 25 gifte hon sig med en man, kyrkoherde Calvin Stowes, som hon beskriver så här
"... rik på grekiska & hebreiska, latin & arabiska, & tyvärr! rik på intet annat..."
Harriet Beecher Stowe skulle ha fyllt 200 år idag.
Förrförra århundradets största försäljningssuccé (vid sidan om Bibeln) är idag tämligen okänd tror författaren Nalle Valtiala i dagens intressanta, tänkvärda och lärorika UNDERSTRECKARE

I svensk översättning kom Onkel Toms stuga först som följetong i Aftonbladet och i bokform 1853.
I min läsecirkel kom förslag om att läsa Onkel Toms stuga till hösten, men den finns inte att köpa i pocket på svenska. Förvånande?

Vera Stanhope, kriminalinspektör

Ruth Galloway Elly Griffiths (anti)hjältinna har fått en medtävlare i Ann Cleeves´ (anti)hjältinna Vera Stanhope i Dolda djup, den tredje boken i en serie.
Ann Cleeves har tidigare skrivit Shetlandskvartetten, fyra kriminalromaner som tilldrar sig på Shetlandsöarna.
Ruth Galloway och Vera Stanhope har mycket gemensamt. Båda är barnlösa singlar i medelåldern, överviktiga, bor i små stugor vid kusten ( Norfolk respektive Northumberland);
båda arbetar i mansdominerade yrken ( rättsmedicinsk arkeolog respektive kriminalinspektör).
Dolda djup är en spännande historia med fyra fågelskådande män - som just inte har något annat gemensamt än fågelskådandet - i fokus.
Efter andlöst sträckläsande tyckte jag kanske att det kunde varit mer stil på själva upplösningen.
Men jag ser med tillförsikt fram emot nästa Vera Stanhope-deckare.