Många strängar på lyran

Lyra t.v. Rommelpott ovan. Detta instrument var vanligt på 14 - 1500-talet.
Det användes också på Bilbos fest i första delen av Sagan om ringen.

Åke Egevad är musikant, instrumentbyggare och musikforskare från Kristianstad; flitigt anlitad för konserter, föredrag och workshops över hela Skandinavien.

Det är alltid lika roligt med människor som kan, vet , har ett engagemang och kan förmedla.

En sådan är Åke Egevad.

Han köper gamla instrument på auktioner och Tradera, reparerar och använder.

Igår hade jag möjlighet att under en och en halv timme få lyssna på Åke Egevad som föreläste, förevisade och spelade på allt från hasselnötter, musselskal, koklövar (klockans föregångare),

skenbensflöjt (fårben), lyra , trummor till magdeburgerspel (Kväsarvalsen) för att nämna några av hans instrument.

Många instrument hade ursprungligen magisk betydelse. En del övergick sedan till att bli leksaker, t. ex. skallran.

Den gamla trumman skulle låta väldigt mycket och var tänkt att skrämma fiender på flykten.

Så var det t. ex. under Gustav II Adolfs krig.

Ett lästips fick vi också: Läs Nicolovius, han är jätterolig!, sa föreläsaren

Nicolovius, pseud för Nils Lovén

Folklivet i Skytts härad i Skåne i början av 1800-talet: barndomsminnen

Hela härligheten avslutades med en egenhändigt komponerad visa om en man som nöjde sig med vad andra inte ville ha. Det är inte jag sa, Åke Egevad. Sång till helt vanlig gitarr

Mer om Åke Egevad HÄR

Pris till gammal favorit

Det är elfte året som The Munster Literature Centre i den irländske novellisten Frank O´Connors hemstad Cork har ordnat en litteraturfestival tillägnad novellen och Frank O´Connor, Frank O'Connor Festival and Prize.
I år tillföll priset Frank O´Connorpriset Edna O´Brien för novellsamlingen
Saints and Sinners.
The Guardian skriver så här.
Edna O´Brien föddes 1930 i en litteraturfientlig familj, utbildade sig till farmaceut, gifte sig och fick två barn. Hennes radikala feminism och kritiken mot det irländska samhället gjorde att hon bannlystes där. Familjen flyttade till England, makarna skildes, men Edna O´Brien bor kvar. 1960 debuterade hon med romanen The Country Girls och det blev starten till en lång författarkarriär och en lång rad priser.
Edna O´Brien tackar för priset och hyllar Munster Literature Centre som fortfar att vårda
"... the dying flower called literature"

Jag läste mycket av Edna O´Brien förr i tiden och utgrävningar i bokhyllan resulterade i inte mindre än sju titlar alltifrån The Country Girls (1960), till Girl with Green Eyes (1962),
Girls in their Married Bliss (1964), Casualties of Peace (1966), The Love Object
(noveller 1968), The Pagan Place (1970), och Night (1972). Alla i Penguinpocket och med olika kroppsdelar av kvinnor på omslaget.
Dags att återuppliva bekantskapen, tror jag.

Blandad kompott

En promenad i ösregn - det regnade till och med under träden - resulterade i ett loppisbesök.
För tjugofem futtiga kronor inhandlades följande:

All världens detektivhistorier i urval av Frank Heller (Gunnar Serner), prästson som föddes i
Lösens socken i Blekinge 1886. 1912 lämnade han landet på grund av den ekonomiska härva han hade ordnat åt sig genom åren. Så småningom började han skriva och blev en tämligen framgångsrik som författare. Frank Heller dog 1947.

Marie Hermanson föddes i Sävedalen 1956 och debuterade som författare 1986 med
Det finns ett hål i verkligheten. 1998 kom Musselstranden, som blev en stor framgång med sin blandning av saga och verklighet. Den kombinationen är typisk för Marie Hermanson.
Svampkungens son kom 2007.

Eva Alexanderson, 1911 - 1994, översättare och författare, konverterade till katolicismen
1955. Fyrtio dagar i öknen handlar om hennes jakobskamp med Gud och vägen fram till omvändelsen. Eva Alexandersons grundsyn var mörk men hon turnerade den med galghumor och självironi.

När duvor flyger

Melinda Nadj Abonji
föddes 1968 i Vojvodina i norra Serbien i en liten ungersktalande minoritet.
Så är det också för de två systrarna Ildikó och Nomi i
När duvor flyger (Tauben fliegen auf), en full ständigt oemotståndlig roman om problemen i forna Jugoslavien, om att vara invandrare, om att inte riktigt höra hemma varken här eller där och om att ha avvikande åsikter trots hårdhänta påtryckningar. Hur förhåller sig bosniska serber, kroater , muslimer och ungrare till jugoslvaiska folkarmén? Hur lever människor i ett land där det inte finns medicin och där man får köa för sin pension.
Dalibor, Ildikós, pojkvän säger: "... man kan inte dela upp städer eller ett helt land efter etnicitet, och gör man det, så har man krigets nakna vansinne."
Dalibor är inte ungrare, vilket Ildikó bävar för att berätta för pappa.
Kvinnornas ställning är ett kapitel för sig.
Farmor Mamika är den centrala gestalten i familjen; en klok kvinna med stort och varmt hjärta. Familjesammanhållningen är stark även sedan Ildikó och hennes familj flyttat till Schweiz. Far, Miklós Kocsis, är en lätt absurd och kolerisk (men mycket sympatisk!) person som svär, skäller, snarkar, skrattar och sjunger. Mor Rózsa är en kvinna som verkar i det tysta och inte tar så mycket plats som pappa.

När duvor flyger berättar släktens historia och landets invävd i familjens vardagsliv.
Berättelsen växlar mellan tillvaron i tysktalande Schweiz och Vojvodina.
Tidsplanen är i huvudsak två.
Det är en ungdomligt andlös röst (Ildikós) som berättar; full av friskhet, humor och spänst. Och ilska.
Melinda Nadj Abonji fick det prestigefyllda
Deutscher Buchpreis 2011 för När duvor flyger.

Ingrid har också läst.

Klassisk förmiddag i P2

WIKIPEDIA
om August Blanche som skulle ha fyllt 200 år idag.
Inte visste jag att han varit invecklad i den s. k.Det-går-an-fejden!
Det är för övrigt inte det enda jag inte visste om August Blanche.
Hyrkuskens berättelser, en folklivsskildring i stockholmsmiljö, är väl hans mest kända verk.

Hildegard av Bingen (1098 - 1179) har namnsdag idag.
Om henne skriver Margareha Skantze SÅ HÄR.
Margareta Skantze, som är dramatiker och regissör, har skrivit Hjärtats tysta sång, ett drama om Hildegard av Bingen, som hon betraktar som en av sina vägviserskor.

Maria Eleonora av Brandenburg (1599 - 1655) var gift med Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina.
Det kan inte ha varit lätt, varken det ena eller det andra.
Drottning Maria Eleonora kom naturligtvis helt i skymundan. Hon var mycket vacker, men ansågs hysterisk och överdrivet känslosam.
Men - hon var mycket kulturellt intresserad. Och i det intresset möttes mor och dotter.
Moa Matthis har skrivit en bok om henne - Maria Eleonora . Drottningen som sa nej - som i mångt och mycket reviderar bilden av henne. Boken kom 2010 på Bonniers.

Antecknat under det att jag lyssnade på Klassisk förmiddag i P2.
Dagens program leddes av Eva Sjöstrand i Visby.
Kul med litterära kopplingar!

En man

Vägen,
du ska följa den.

Lyckan,
du ska glömma den.

Kalken,
du ska tömma den.

Smärtan,
du ska dölja den

Svaret,
du ska lära det.

Slutet,
du ska bära det.

3 december 1960

Idag för 50 år sedan påbörjade FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld den resa som skulle bli hans sista. Han flög från Léopoldville i Kongo mot Ndola i det som nu heter Zambia i fredsbevarande uppdrag.
00.10 den 18 september 1961 var olyckan ett faktum.

Jag var då mycket ung men jag minns fortfarande iskylan som spred sig i kroppen när meddelandet lästes i radion. Planet hade störtat.
Dag Hanmmarskjöld var för mig garanten för fred i världen.

På Dag Hammarskjölds skrivbord i New York låg manuskriptet till Vägmärken -
"... en sorts vitbok rörande mina förhandlingar med mig själv - och Gud".
Ett odaterat brev till kabinettssekreteraren Leif Belfrage innehöll anvisningar om hur Dag Hammarskjöld tänkt sig att hans dagbok skulle behandlas.
Troligtvis hade han haft för avsikt att fortsätta att skriva.

Jag tänker ofta och har ofta tänkt genom åren: "Undrar hur Dag Hammarskjöld hade hanterat detta?".

FN har aldrig hämtat sig från förlusten.

Mats Svegfors, som också beundrade Dag Hammarskjöld , skrev 2005 en mycket bra biografi om honom.

Aptitretare från En bok för alla

Jag fortsätter på Ingrids inlägg om En bok för alla.
Jag rotade i hyllorna och hittade flera spännande titlar.
I labyrinternas våld. En antologi sammanställd av Inger - Siw Lindell. 1999.
Gåtfulla labyrinter skildrade av författare som t. ex. Borges, Eco och Lawrence
Durrell. Oscar Reuterswärd skriver om Labyrinten i Lund och Carol Shields om Darwins labyrint.

Britt Dahlström, Bara om böcker. Ur litteraturens värld från Anonym till Översättare. 2002
Med uppslagsord som Camus, Produktplacering, Shakespeares syster, Sigge Stark och Vita brevis.

Äntligen åter: På minuten!

Imorgon, lördag 17 september, är det äntligen dags igen! P1 15.03
Jag tröttnar aldrig på dem; Fredrik Lindström, Kajsa Ingemarsson, Pia Johansson och Hans Rosenfeldt.
Programledare: Ingvar Storm.
Överdomare: Bibi Rödöö
Enmanzbandet Erland

Lyrans tyska tematrio

Lyrans tyska tematrio

1. Buddenbrooks av Thomas Mann i tidigare
inlägg
En fantastisk familjehistoria och en verklig klassiker.
Utmärkt att den kommit i pocket.

2. Mimesis av Erich Auerbach. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen.
En vördnadsbjudande, tung bok i min hylla. Ännu inte läst.
Auerbach skildrar tre tusen års litteraturhistoria - från Homeros till Virginia Woolf - genom att välja ett viktigt citat och bygga en berättelse utifrån det.

3. När duvor flyger av Melinda Naddj Abonji.
Läsning pågår. Jag är redan mycket förtjust. Flickorna Ildikó och Nomi kommer från Schweiz till sin älskade farmor i Serbien. Förstulet stryker de hennes mjuka hårknut och bevakar svartsjukt att inget förändrats sedan de senast var på besök. Pappa blir en liten pojke och mamma trakteras med favoriträtten, farmors duvsoppa.
Boken är tät och har en mycket speciell atmosfär.

Fantastisk diktsamling! Tyvärr postum

Gråladan
gammal kvarleva
allt tätare väver skogen dess gömsle
vintrarna blir allt tyngre
vinden plockar med sig takspånen
regnet letar sig in

en gång om året
går älgskytten förbi

en dag trampar väl vintern
ner genom taket
en dag knakar det till
i ladkroppen
den viker igen locket
över sig


Bengt Hansson, Över land färdas båten på männens axlar

"Bengt Hansson är död! Leve Bengt Hansson!" skriver Göran Lundin i baksidestexten. Bengt Hansson var fabriksarbetare och poet från Vilhelmina.
Han dog 2007. Sonen Tordleif Hansson har sammanställt diktsamlingen.

Läs Lennart Fricks begeistrade recension i SvD

Nytt om Karin Boye

Ett barnbarn till Karl Svenhard i inlägget nedan, Pia- Kristina (Svenhard) Garde, har just kommit ut med en bok på Ellerströms Förlag,
Karin Boye och människorna omkring henne.
Pia-Kristina Garde har länge (35 år!) bedrivit forskning om Karin Boye.
Pia - Kristinas mor, Mirjam Svenhard som liksom hennes far Bo Garde en tid arbetade på dagstidningen Norra Skåne, tipsade dottern om en del personer som känt Karin Boye.
Pia-Kristina har gjort många personliga intervjuer och suttit på Kungliga Biblioteket och Carolina Rediviva och läst brev och dagböcker och naturligtvis läst allt annat som skrivits om Karin Boye.
Resultatet har blivit en fotobok med tillhörande texter.
Jag tycker att man får en lite annorlunda bild av den kända författarinnan.
Alla har väl ett förhållande till Karin Boye. Mitt präglas av svårmod (hennes - inte mitt).
I boken framträder en visserligen allvarlig liten flicka och kvinna, men betydligt gladare än jag trodde. Karin Boye var alldeles bedårande söt som barn, men fick i alla fall stå tillbaka för bröderna. Särskilt då den yngste, Ulf, som blev Signe Boyes (moderns) ögonsten.
En jätteintressant bok som kommer att få sin fortsättning.
Gravar och välsignelser ska den heta, säger Pia-Kristina Garde, skådespelerska och journalist.
Karin Boye-boken tillägnas Pia - Kristina Gardes båda mödrar, Mirjam och Lisa, samt den gode vännen och mentorn Harry Järv på Kungliga Biblioteket.
Olof Lagercrantz var för övrigt den som hänvisade henne till Kungl. Bibl.

Swedish Bakery

2004 kom det ut en roman med titeln
Livets bröd och andra bullar av Ewa Sundkvist.
Det är en fyndig titel på denna faktion, ett dokudrama om Tilda och Nils Svenssons stora familj och släkt; det otroliga arbetet inom pingströrelsen och karriären i bageribranschen.
Ewa Sundkvist kom av en händelse i kontakt med familjen vid olika tillfällen och bestämde sig för att deras berättelser var alltför fascinerande för att inte berättas vidare.
Jag håller med.
Tilda Svensson (1867 - 1946) var en levnadsglad kvinna med en otrolig arbetskapacitet och påhittighet.
Nils Svensson (1863 - 1932) var en lång, stilig stenhuggare med stor affärsbegåvning och orädd företagsamhet.
De får tillsammans femton barn. Två dör som små och två i vuxen ålder.
Det sista av de femton barnen, Anna som var näst yngst, dör 1997 vid 89 års ålder. Vid sidan av slitet för det dagliga brödet gick man dessutom till bönemöten på kvällarna. Så småningom startade de pingstförsamlingen i Kristianstad.
Två gånger går makarna Svenssons livsverk i spillror och de får börja från början.
Boken är illustrerad och på någon bild ses Bo Strömstedt som barn.
Allt börjar i Vinnö utanför Kristianstad. Sedan vindlar berättelsen ut i världen och
Svenhard´s Swedish Bakery finns fortfarande i Oakland i USA.

Detta är en respektingivande berättelse om knappa omständigheter, hårt arbete, värme och sammanhållning. Den har mycket att lära oss senare tiders människor.

Den skarpsynte kan se Tilda Svensson på bokomslaget.
Mannen med automobilen är Karl Svenhard som hade bageri i Hässleholm.
Det var han som p. g. a. namnförväxling bytte namn från Svensson till Svenhard.

Paket!

INGRID tipsade om Stella Gibbons, Westwood.
Duras, Älskaren har jag visserligen läst, men omslaget förledde mig.
Dessutom tänker jag läsa om.

Tänkte inte på den...

Jag fortsätter lite till på klassikertemat.
Inatt kom jag på att jag glömt bort en klassiker som jag var oerhört förtjust i när jag läste den som mycket ung nämligen Alexandriakvartetten (1957 - 1960) av Lawrence Durrell.
De lika delarna i kvartetten heter Justine, Balthazar, Mountolive, Cleo
Jag var alldeles betagen i de olika karaktärerna i boken och deras sätt att leva.
Den exotiska miljön fängslade också. En helt förtrollande läsupplevelse allt som allt.
Vet inte om jag vågar läsa om.
Bengt Holmqvist skrev så här i DN: "Durrells romansvit är ett av de märkligaste företagen i den samtida litteraturen, på en gång ett svindlande experiment och en hisnande läsupplevelse."

Falkenlands senaste

Jag har inte läst så mycket av Christine Falkenland tidigare, men jag tycker att hon är en intressant kvinna, som har en speciell förmåga att kunna sätta ord på tillstånd som svårligen låter sig beskrivas. Inte helt förvånande har hon Fjodor Dostojevskij som en av sina förebilder.
Den senaste romanen, Sfinx, bygger på brev som en namnlös kvinna, exhustrun, skriver till den nya kvinnan, Claire.
Det är många år sedan skilsmässan från Felix och det är inte svartsjuk hon är. Nej, det är värre än så. Hon är avundsjuk - en liten ful, sorgligt patetisk känsla.
Hon spionerar på Claire och den före detta maken. Hon är helt besatt och trots att hon tycker att dottern Ma är hennes kärna är det ett mera förstrött intresse hon ägnar henne. Ma hade annars behövt extra uppmärksamhet.
Christine Falkenland har mycket vackert språk och hon har också fått en rad priser.
Hon började som poet, men har nu helt övergått till prosa.

Favoritklassiker

Lyrans TEMATRIO denna veckan: Favoritklassiker

1. Brott och straff (1866) av Fjodor Dostojevskij.
Vilken nerv, vilket driv, vilken spänning! Och filosofiska resonemang om brott och straff och lidande. Humor saknas inte heller.

2. Rött och svart (1830) av Stendhal.
Kärlek och politik i Frankrike strax före julirevolutionen 1830.

3. Hemkomsten (1878) av Thomas Hardy.
Heden är en annan titel på den här romanen och man kan säga att Egdon Heath i författarens fiktiva landskap Wessex är en av huvudkaraktärerna i boken.

Tjugo frågor

Jag hittade en liten enkät som
INKY FINGERS
hade hittat hos
HELENA
som hade hittat den hos
enkätgurun ENLIGT O

Mina svar med fetstil.

Morgonpigg eller nattuggla? Nattuggla numera

Bibliotek eller bokhandel? Bibliotek och bokhandel

Adlibris eller Bokus? Adlibris

Ljudbok eller e-bok? Ingetdera. Tryckt ska det vara

Inbunden eller pocket? Beror på vad det gäller. Pocket för det mesta.

Vampyrer eller zombies? Ingetdera

Camilla Läckberg eller Jan Guillou? Den frågan hörde jag inte

En i taget eller slalomläsning? Slalom

Bokmärke eller hundöra? Hundöra? Aldrig i livet! Det är en förolämpning. Bokmärke så klart!

Chips eller choklad? Choklad

Biografier eller memoarer? Biografier

Skräck eller chicklit? Chicklit

Boken eller filmen? Boken även om filmen kan vara bra fast på ett annat sätt.

Twitter eller Facebook? Facebook.

Strindberg eller Heidenstam? Nej, det går inte

Kokbok eller Bakbok? Läser gärna Både - och för att se hur duktiga alla är

Te eller kaffe? Kaffe. Stirrar förfärad på avlagringarna i tekoppen...

Rött eller vitt? Man ska väl inte behöva välja. Gärna både - och

Boklördag eller ViLäser? Boklördag.

Man Booker Prize eller Augustpriset? Nej, det blir Både - och

Bilden är lånad

Poesins musikalitet

Så kallt i skuggan.
Från solstrålen föll ett löv,
hösten står rustad.

Haiku av Augustin Mannerheim

Augustin Mannerheim föddes 1915 och dog 30 augusti 2011 i full färd med att skriva sina memoarer - verksam in i det sista.

Wikipedia:

"Mannerheim studerade på 1930-talet i Uppsala och kom därvid att, tillsammans med bland andra Carl - Erik af Geijerstam och Karl - Gustaf Hildebrand, tillhöra den litterära studentkrets som kallades ”skaldernas matlag”. Han valde dock så småningom att byta studierna i Litteraturvetenskap mot en jägmästarutbildning; detta för att kunna överta och driva färdernegodset Grensholm, vilket han gjorde fram till 1982. Förutom godsägarvärvet och författandet har ägnade han sig åt forskning inom Metrik och musikvetenskap. Han utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet 1997."

John Swedenmark har skrivit en mycket intressant artikel om Augustin Mannerheim för vilken musiken ligger till grund för dikten; tempo, ton och klang är viktiga komponenter.
För mig var Mannerheim helt okänd, men denna artikel stimulerar till vidare läsning.
Under våren kom Mannerheims lovordade nyöversättning av Goethe, Livskänsla ur döden sprungen. Johann Wolfgang von Goethe (Ellerströms) och
Poesins musik är under utgivning.
Mannerheim har också skrivit en lång dikt om Karin Boye som finns med i den alldeles nyutgivna
Karin Boye: och människorna omkring henne av Pia - Kristina Garde.

Läs John Swedenmarks artikel HÄR

Läs också vad Tommy Olofsson skriver om Mannerheims Goethetolkning

Diktsamlingen Öppnas om natten kom ut 2005 på Pequod Press

Söndagspromenaden

Liten ilsken antirökkampanj utanför skolan

Loppis!

För inte alls länge sedan läste jag Rött och svart av Stendhal och blev omåttligt förtjust och kunde inte fatta varför jag inte läst den tidigare.
Därför blev jag så glad när jag hittade
Lucien Leuwen på loppis för en spottstyver. Det lär vara en av de finaste kärleksromanerna i världslitteraturen, högt skattad av till exempel den franske poeten Paul Valéry.
Enligt författaren själv var det hans bästa bok. I sina trettiosex (!) testamentsutkast
bekymrar sig Stendhal särskilt om att skydda sina manuskript och alldeles särskilt då Henri Brulards liv och Lucien Leuwen.
Pengar hade han inga men han tänkte på läsarna och eftervärlden.
Lucien Leuwen kom inte ut i sin helhet på franska förrän sextio år efter författarens död och på svenska först 1993.
C. G. Bjurström har översatt och skrivit kommentarer.
Och ett trevligt bokmärkesband medföljer...

Bröllopsbesvär av Stig Dagerman kom ut 1949. Jag har inte läst mycket av Stig Dagerman, men det kan ju repareras. De dömdas ö och Ormen har jag redan.
Bröllopsbesvär är utgiven på Vingförlaget i Stockholm; tryckt på Stålhammars Tryckeri i Linköping. Pris häftad 2:95, inbunden 4:65.
Och minsann står det inte Brusewitz på omslaget!

Klassikertävling

Therese i DANTES BIBLIOTEK har utlyst Klassikertävling. Den pågår till och med kl 18 den 5 september. Man väljer en pocketklassiker och motiverar varför man skulle vilja ha just den.
Therese väljer ytterligare en klassiker på eget bevåg efter att ha snokat runt på ens blogg.
Har man ingen blogg blir det mailkonversation.

Och så refererar man till Dantes bibliotek på sin blogg, så klart!

Gränslös konsumtion

Jag försöker alltid komma ihåg att lyssna på STIL med Susanne Ljung i P1. Fredagar kl 10.03 med två repriser.
Vad ligger bakom våra val av kläder och accessoarer? Och vad vill vi uttrycka?
Vi påverkas av en mängd olika faktorer och vissa människor framträder som stilbildare och trendskapare.
Kläder och mode sätts in i ett historiskt sammanhang i Stil.
I fredags berättades det om Rita de Acosta Lydig som föddes 1875 och dog 1929.
Hon var stilbildare för den gränslösa konsumtionen och slutade naturligtvis med konkurs. Hon beskriv som mycket vacker och hennes hud hade en självlysande blekhet.
Rita Lydig nöjde sig inte med något annat än det bästa. Hon ville leva ett liv i skönhet och perfektion och hon klädde till och med upp sin mans älskarinna!
1910 gjorde Rita Lydig skandal på Operan genom att komma i en klänning som lämnade ryggen bar. Och Rita Lydig visste att göra entré.
Giacomo Puccini tappade både vett och sans.

Paula von Wachenfeldt från Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet var veckans gäst.


Giovanni Boldini målade den vackra bilden av Rita Lydig. Den finns på Library of Congress
liksom Gertrud K. Sebiers foto av världens mest berömda rygg.

En orange plastpåse från Sainsbury´s

"En orange påse från Sainsbury´s svepte för fulla segel längs med den mörka trottoaren. Med putande mage och handtagen i vädret svassade den fram som en viktoriansk herre ute på söndagspromenad, passerade en trädgårdsgrind och följde den låga stenmuren tills en plötslig vindfläkt knuffade till den, lyfte tjockisen från marken och vräkte den rakt i sidan på en vit skåpbil. Tömd på luft skrynklades påsen ihop på marken och slog sig mjukt till ro under skåpbilens bakhjul" Så inleder Denise Mina I midnattens stillhet, den första romanen med kriminalinspektör Alex Morrow som huvudperson. I skåpbilen sitter tre män på rad - tre låtsassoldater som sedan presenteras för läsaren. Deras skumma avsikter avslöjas också. Hela det planerade företaget verkar milt sagt skakigt.

Över till den Orange Sainsbury´s - påsen igen.

"Den lamslagna plastpåsen som fastnat under skåpbilens bakhjul kvicknade till. När vinden drog in under bilen fylldes påsens ena hörn så att den slet sig fri och gled fram under karossen. På den breda tomma gatan kom påsen på fötter, genomförde en elegant hjulning tvärs över gatan mot huset och fick fart i det starka vinddraget i hörnet. Den steg tre meter upp i luften som en ballong, en orange måne, högre och högre upp tills den seglade iväg uton synhåll från skåpbilen, runt hörnet till husets andra sida och tvärs över taket på en blå Vauxhall Vectra"

I den blå Vauxhall Vectran sitter två andra unga män inte heller de helt fläckfria.

Inspektör Alex Morrow är inte speciellt omtyckt på Strathclydestationen; hon är frispråkig, hon svär och är alltför tvär och kantig. Och hon är kvinna. Och skicklig

Getingsommar är den andra romanen om Alex Morrow i Glasgow.

September

Bilden är lånad från rollesatelje.blogspot.se


September

Stjärnstrålande september, hur jag jämt har älskat dig,
när du sänkt din djupa tystnad över skogarna och mig!
Allting tiger då i drömmar om den sommar som har gått,
och kring skärens hällar ligger havet stilla silvergrått.
Då och då dess svaga dyning som en suck i natten hörs,
men för övrigt ej ett grässtrå, ej ett blad, en vinge rörs.
Och när över mörka granar månen synes sakta gå,
glans av pärlemor då vattnet, skogarna och bergen få.

Daniel Fallström

Daniel Fallström föddes 1858 i Gävle (jag som alltid trott att han var skåning! Det är något med namnet...).
Han blev skådespelare, journalist och författare.
Hans lyrik blev tonsatt av så skilda tonsättare som Hugo Alfvén, Wilhelm Peterson - Berger, Oskar Merikanto och Fred Winter.
Han var mycket omtyckt som deklamatör (särskilt av kvinnor) och han arbetade även någon tid med Ernst Rolf.
Daniel Fallström skrev ochså noveller och hans Stockholmsskildringar var mycket omtyckta.
1937 dog han.

Ur morfars bokhylla

"Människan sitter vid Diktens port". Så börjar det första bidraget av många till större delen nyskrivna aldrig tidigare publicerade texter av kända författare i Vägen till Bokrike, en antologi som gavs ut 1957 till BFB:s 10- årsjubileum. "Bonniers folkbibliotek var en del av Bonniers förlagsverksamhet som inriktade sig på att ge ut serier med billiga böcker. Bonniers folkbibliotek startades på 1940-talet, inspirerat av veckotidningen Folket i Bilds stora framgångar med sin bokserie med billighetsböcker." Heter det på Wikipedia. Några av de bidragande författarna: P A Fogelström, Nils Ferlin, Ernest Hemingway, Hammond Innes, Sten Bergman, John Steinbeck, Harry Martinson, C S Forester, Artur Lundkvist, m. fl.
Konstnären Eric Palmquist har gjort omslag och vinjett.
Den inbundna boken kostade 5:30; häftad 3:30

Alex Morrow, kriminalinspektör

Det var relativt länge sedan jag läste något av Denise Mina, en av de allra bästa deckarförfattarna just nu. Garnethilltrilogin läste jag och tyckte väldigt mycket om.
Död i Garnethill, den första boken i serien, fick hon John Creasey Award för. Getingsommar tilldrar sig som vanligt i Glasgow. Huvudperson är kriminalinspektören Alex Morrow som har att utreda det besinningslösa mordet på en ung kvinna med mycket pengar och ett hemligt liv. Hon är också gravid med tvillingar i fjärde månaden. Alex Morrow har problem i sin egen familj och hon har ett styvt arbete med männen på Strathclydestationen.
Det mest utmärkande för Denise Mina är hennes medkänsla och medvetenheten om klasskillnaderna i samhället. Flickors/kvinnors utsatthet är ett annat tema och hur det är att vara oälskad som barn.
Det psykologiska spelet mellan människor skildras lyhört.
Getingsommar är välskriven, väl översatt av Boel Unnerstad och mycket spännande. Jag hade svårt att släppa den.
Den första boken med Alex Morrow som huvudperson kom 2009 och heter
I midnattens stillhet. Den ska jag läsa nu.

Döden tänkte jag mig inte så

Nu är Boktjuven (Markus Zusak) äntligen slut. Och jag saknar den inte.
Den sista fjärdedelen engagerade mer än de första 450 sidorna.
Men berättelsen är rörig, splittrad och yvig. Alla rubriker distraherar och den oroliga layouten splittrar. Formen suger åt sig energin på innehållets bekostnad.
Döden skall vara den allvetande berättaren, men han (?) är förbluffande illa informerad. Dessutom tyckte jag att han är skvallrig, elak och småsint.
Han saknar resning, helt enkelt. Och det stör mig.
Men Boktjuven handlar om ordens makt; om böcker, läsning och skrivande.
Flera små människor i fattiga omständigheter på Himmelstrasse i München under några hemska krigsår förtjänar vår beundran. Min specielle favorit i boken är Liesel Memingers (Boktjuvens) fosterfar, Hans Habermann - en storslagen människa som aldrig förlorar sin integritet.
Liesel Meminger har också en trofast vän i skolkamraten Rudy Steiner. Den tyske juden, Max Vandenberg, som får bo i familjen Habermanns källare, kommer också att få stor betydelse för Liesel. Och borgmästarens olyckliga hustru Ilsa, som gjort lidandet till en triumf, upplåter hela sitt bibliotek åt Liesel. Ja, det är de små, tappra vardagsmänniskorna som dröjer sig kvar.
Återstår att höra vad bokcirkelns övriga deltagare har att säga om Boktjuven.

Döden gillar förresten inte idén med lien...

Omläsning?

Trygve Gulbranssen (1894 - 1962) skrev Och bortom sjunga skogarna 1934, Det blåser från Dödingfjäll, 1934,
och Men rakt igenom går vår väg, 1935.
En stor skönlitterär succé som översatts till ett 30- tal språk och tryckts i mer än 12 miljoner exemplar.
Trilogin handlar om den problematiska släkten Björndal som bor i storskogen och ser dem som bor på slätten som sina fiender. De är lata och har det för bra och har trängt undan skogsborna.
Slättborna å sin sida tyckte att allt ont kom från skogen. Slagbjörnen och vargflockarna, ja, själva ondskan bor i skogen.
Dag Björndal är en riktig karl, en kung i sitt rike. Unge Dag är jägare och inte riktigt av samma kaliber som fadern.

Mats Arvidson berättade om den bortglömde Gulbranssen och hans numera lika förbisedda romantrilogi idag i Kulturradions Biblioteket. P1, förstås.
Trygve Gulbranssen skrev aldrig något mera. Men han fick råd att flytta från Oslo till en gård på landet.
Jag fick lust att läsa om. Dessa böcker fanns i mina föräldrars bokhylla och jag läste dem med förtjusning i mycket unga år.