Livets utsatthet i bild

Tendens idag i P1.
Undertitel: Om att resa sig.
Martin Dyfverman intervjuar fotografen och förläggaren Brutus Östling.
Ett utmärkt, äkta samtal.

Repris ikväll P1 20.03 samt 15/12 och 18/12

Läs mer här

Gäckande farmorsbok

Återigen en liten pärla
från Grate förlag.
Onda stenar av Milena Agus vars ursprung är sardiskt.
Det är inte ofta man läser romaner som tilldrar sig på Sardinien. Det är inte heller så ofta man läser om farmödrar med mängder av glänsande svart hår och som är så svåra att ringa in som denna farmor. Hon överraskar in i det sista, d.v.s. ända till sidan 98.
Onda stenar lägger man inte ifrån sig när man väl börjat läsa. Möjligen läser man om den direkt.

Annina Rabe fruktar det värsta

Utförsäljningen av biblioteket i Nacka är bara en början, oroar sig Annina Rabe. Läs mer HÄR.
Riskerna med bibliotek som hamnar i fel händer är uppenbara. Vinstkrav kan knappast främja bibliotekens utveckling som en av demokratins sista utposter.

Lussekatten i hårdträning

Jul bland bergen

De kom över snön till brödets
renare snö, fumlade med det i sina grova
händer, fattade det med läpparna
likt djur, stirrade ned i den mörka kalken
där vinet glänste, kände det skarpt
mot tungan, skälvde som vid minnet
av en synd och hörde för ett ögonblick
kärleken skrika i hjärtats krubba.

De reste sig och återvände till sina magra
arrenden, som låg nakna i det ödsliga
decemberljuset. Deras horisont krympte
till den egna, steniga åkerlappen
med dess träd, där blåsten naglade fast
den förfärade kropp som inte hade bett
om att bli född.

R. S. Thomas, Ur Laboratories of the Spirit. 1975

Den här fantastiske poeten bränner ända in i benmärgen.
En favorit som gör sig påmind med jämna mellanrum.

Blind jul

Julhelg. Alla teman är uttömda.
Ändå är hjärtat alltid berett
att ta emot ännu en snöflinga
som kan uppenbara ett mönster.

Kärleken knackar på med frostiga
fingrar. Jag tittar ut och skälver
i skuggan av en så väldig Gud, ur stånd
att upptäcka barnet i allt det vita.

24 december 1995 recenserar en entusiastisk Ingemar Leckius den walesiske prästen och poeten
R. S. Thomas diktsamling No Truce with the Furies och beskriver honom som "något av vresig profet och ömsint fåraherde på samma gång".
R. S. Thomas älskade naturen och var en ivrig fågelskådare. Han kritiserade konsumtionssamhället, men är för den skull ingen misantrop.
Själsfränden framför andra var Sören Kierkegaard
Som pensionär har han återvänt till sin barndoms ö Holy Island längst ut i nordvästra Wales.
R(onald) S(tuart) Thomas har i olika omgångar nämnts i nobelprissammanhang, men när Seamus Heaney fick priset 1996 blev det för sent för den då 82-årige Thomas, som dog 2000.

2007 skrev den walesiske journalisten och författaren
Byron Rogers The Man who went into the West: The Life of R. S. Thomas.

Intressant debutant

En riktigt spännande, välgjord bladvändare av debutanten
STEFAN TEGENFALK på nystartade
MASSOLIT FÖRLAG - Vredens tid - del 1 av tre.
Det 2, Nirvanaprojektet, har redan kommit ut.
Del 3, Den felande länken, kommer under 2011.
Huvudpersonen i Vredens tid, Walter Gröhn, är en garvad polis strax under sextio. Han har diverse egenskaper gemensamt med Gunvald Larsson, Frost, Morse, Wallander och Leif GW Perssons Lars Martin Johansson. De tvekar inte att ta till okonventionella metoder när så erfordras, är intelligenta utredare och en pest för sina överordnade.
Jonna de Brugge, rejäl överklassflicka i Porsche, är Gröhns unga, smarta, snygga medarbetare; intelligent, framåt, orädd och
hängiven sitt arbete.
Den rafflande storyn är komplicerad och välkomponerad, och Stefan Tegenfalk tappar varken fokus eller trådar.
Tempot är välgörande långsamt; utredningarna går framåt, står stilla eller ser ut att vara på fel spår. Man får en känsla av det är så här det går till.
Tidsmarkörerna är många och handlingen är väl placerad i tid och rum, nutidens Stockholm. Synen på polisen är nyanserad. Det finns bra, dåliga och riktigt dåliga poliser.
Rättssystemet som sådant lämnar en del i övrigt att önska. Alla bovar får inte sitt straff, trots att skulden är solklar. Men det är ju ingen nyhet.
Jag tycker att Vredens tid har en hel del gemensamt med Den döende detektiven av Leif GW Persson - långsamheten, trovärdigheten, noggrannheten och det lediga språket
Leif GW:s humor är mera drastisk medan Tegenfalk använder finare medel.

Synd att Vredens tid inte fått ett snyggare omslag.

Prinsessa på vift

Äntligen tycker jag mig ha anledning att se
Prinsessa på vift (Roman Holiday) från 1953!
Audrey Hepburn har aldrig varit någon favorit (men väl Gregory Peck!), titeln är avskräckande och romantiska komedier brukar sällan vara så värst intressanta (om de inte tillhör den märkliga typen av komedier som snarast är tragedier, förstås).
Men av en händelse hörde jag Lars Lönnroth tala i P1 om Prinsessa på vift och att Dalton Trumbo skrivit manus och att han inte fick stå för det under kommunistjakten i USA på 1950-talet.
Det var först 2003 när filmen kom ut på DVD som Dalton Trumbos namn dök upp.
Regissören William Wyler var visst inte vem som helst heller.
Audrey Hepburn fick en Oscar för sin tolkning av kronprinsessan som tröttnade på sin vardag och tog time-out och träffar en tjusig journalist. Men slutet lär visst inte bli så smetigt ändå, om jag förstått rätt.
1953 var också året då prinsessan Margaret av Storbritannien förälskade sig i den frånskilde flygkaptenen Peter Townsend, men måste avstå från honom efter som hela samväldet opponerade sig och ministrar hotade med avgång. 1955 avstod stackars Margaret från giftermål.

Julskyltning modell Blå salong

Undrar hur julklapparna är monterade?

Den gamle kamrerns julafton

Den gamle kamrern var en vresig karl.
En julkväll kom till honom julens ängel,
som gått över snön. Hon kröp ner i sängen.
Han sa blott: Så kalla fötter du har.

Fåfängligheters fåfänglighet

Klädd i sitt språk

TOMMY OLOFSSON I SVENSKA DAGBLADET

JONAS THENTE I DAGENS NYHETER

PER SVENSSON I SYDSVENSKAN

Om Stina Otterbergs doktorsavhandling Klädd i sitt språk. Kritikern Olof Lagercrantz.
Litteraturkritiken som konstform.

Eftersom jag tillhör de förförda som läser Lagercrantz för hans stilistiska elegans oavsett ämne står denna bok högt på min önskelista.

I Svenska litteraturkritiker (1962) kan man läsa om Birger Christofferssons syn på Lagercrantz som kritiker. Han talar om en "kritisk diktning".

Per Rydén använder uttrycket "meddiktande kritiker" i Domedagar (1987).

I Svenska lyriker (1961) försvarar sig Lagercrantz mot sina kritiker

Julstämning

För ett ensamt hjärta är vänliga ord
som ett vårregn
så säger turkarna
Leendet du sänder ut
vänder åter till dig
så säger man i Indien

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Låt det bli snötyngda granar
vid en stockstuga i bergen igen
Tänd dom där ljusen
jag vill känna dofter av stearin
Håll grytan kokande, måla världen varm
Med den röda färgen igen

På väg till min älskling
Med en längtan nervig och het
På väg till min älskling
Med ett litet rött paket

Vänlighet behöver man aldrig ångra
så säger man i Grekland
Ett rep av kvinnohår binder lätt en elefant
så säger japanen

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Låt klabbarna brinna
Låt mig få känna doften av nejlika igen
Sätt på kastrullerna och låt det lukta
av blossat vin
Låt stjärnorna tindra
och måla världen varm nu
med den röda färgen igen

På väg till min älskling...

En lång kyss under misteln
vill jag ha, ska han få
En briljant i en kedja av guld
en vacker gran och bara vi två

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Ge mig en släde och en häst, några facklor
Och en lurvig fårskinnsfäll
Sätt ett sigill av lack
tvärs över den här kvinnans glada grin
Sjung stilla natt, måla världen varm nu
med den röda färgen igen

På väg till min älskling...

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Låt det snöa
Låt det bli jul igen...

Ulf Lundell, Lågt det snöa

Fryst jul

Redan i september hade hon
hela julen fryst.
Nu har jag julen fryst, sa hon.
Nu är den i frysen, bara att ta fram.
Barnen greps av stort intresse
för den vita köksmöbeln,
med andakt närmade de sig
och berörde den hastigt med handen
och sprang så bort,
skrattande och jublande.
När julaftonsdagen kom
tinade hon upp deras jul.
Och så var den över.

Lars Huldén, Mellan jul och ragnarök

Jul, jul, strålande jul!

Bild: Sköna hem
"Ingeborg Ek var en av jordens arbetsammaste och ordentligaste människor. I fyra år hade hon tjänat kokerska i Lindhska huset. Hon hade hunsat köksan, satt skräck i slaktarn och aldrig gjort en hollandaise på mindre än tio gulor. Sedan blev hon gift med Assar Ek som föredrog rotmos med fläsklägg framför vol-au-venter. Hon hade tänkt gå bort som kalaskokerska en eller ett par kvällar i veckan, men lokförarn sa:
- Min hustru går inte bort och arbetar. Henne försörjer jag."

Så arbetar Ingeborg Ek i hemmet året om. Varje årstid har sina lagbundna sysslor. Framåt senhösten putsas silver och koppar.

"Allt detta (putsande) måste göras i god tid före julstädningen så att hon hann lägga lutfisken i blöt, baka julkakorna och klenäterna och stoppa köttkorv.
Sen städade hon och bytte hyllbårder och gardiner och dukar och sedan var det tid att lägga in sill och pressylta och lägga skinkan i blöt och baka vetebröd. Sen brukade hon i allmänhet inte minnas mer och hon kvicknade till igen när julskinkan började se urgröpt ut och det var bara lök och morotsbitar kvar i burken med glasmästarsill för då var det januari."

Ur Springkällan av Kerstin Ekman

Julstämning

För ett ensamt hjärta är vänliga ord
som ett vårregn
så säger turkarna
Leendet du sänder ut
vänder åter till dig
så säger man i Indien

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Låt det bli snötyngda granar
vid en stockstuga i bergen igen
Tänd dom där ljusen
jag vill känna dofter av stearin
Håll grytan kokande, måla världen varm
Med den röda färgen igen

På väg till min älskling
Med en längtan nervig och het
På väg till min älskling
Med ett litet rött paket

Vänlighet behöver man aldrig ångra
så säger man i Grekland
Ett rep av kvinnohår binder lätt en elefant
så säger japanen

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Låt klabbarna brinna
Låt mig få känna doften av nejlika igen
Sätt på kastrullerna och låt det lukta
av blossat vin
Låt stjärnorna tindra
och måla världen varm nu
med den röda färgen igen

På väg till min älskling...

En lång kyss under misteln
vill jag ha, ska han få
En briljant i en kedja av guld
en vacker gran och bara vi två

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Ge mig en släde och en häst, några facklor
Och en lurvig fårskinnsfäll
Sätt ett sigill av lack
tvärs över den här kvinnans glada grin
Sjung stilla natt, måla världen varm nu
med den röda färgen igen

På väg till min älskling...

Låt det snöa
Låt det bli jul igen
Låt det snöa
Låt det bli jul igen...

Ulf Lundell, Låt det snöa

Nu blommar det

Över en hyacint

Till - - - -

Du rara ört som ej din like
i färg, i glans, i täckhet har,
bland all din släkt i Floras rike
din fägring mest mitt öga drar.
På dina blad naturen spelar,
i konst, i prakt hon yttrar sig,
den fina balsamlukt du delar
förnöjer och förtjusar mig.

Med trogen omsorg jag dig sköter,
en lindrig luft du andas får,
en häftig il dig aldrig möter,
för hetta, köld du säker står.
Ett livligt väder på dig fläktar,
som tränger genom blad och knopp,
och när av värma du försmäktar,
en kylig flod dig friskar opp.

Men liksom du min hydda pryder
och dig i all din täckhet ter,
en grym förvandlings lag du lyder,
du vissnar, dör och finns ej mer.
Du hastigt all min möda glömmer
och ledsnar vid min ömma vård,
bland ringa stoft din fägring gömmer,
du är ju otacksam och hård?

Men skall jag på en blomma klandra,
det veka väsen klaga an,
dess öde är att sig förandra,
hon måste vara som hon kan.
Hon är ett gräs, hon skall förfalna,
jag intet agg till henne bär.
Så ser jag ock ditt hjärta kallna,
det måste vara som det är.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 - 1763)

Brighton Rock

Graham Greene, 1904 - 1991, var en produktiv och mångsidig författare. Dessutom var han journalist och kritiker. 1941 - 1944 var han hemlig agent i Afrika.
1938 kom hans psykologiska thrillerartade roman Brighton Rock ut.
(Rock is a type of hard stick-shaped boiled sugar confectionery most usually flavoured with peppermint or spearmint. It is commonly sold at tourist (usually seaside) resorts in the UK (like Brighton or Blackpool...)

Brighton Rock skrevs efter det att Graham Greene konverterat till katolicismen.
I berättelsen ställs också det goda mot det onda; rätt mot orätt. Det goda behöver inte alltid vara det rätta. Så enkelt är det inte.
Huvudperson är den unge, grymme Pinkie med de smala axlarna, som försöker ikläda sig den alltför stora rocken efter den hädangångne gängledaren Kite. Pinkie har stannat i utvecklingen och är känslomässigt störd. Pinkie är värnlös mot sin egen ondska.
Barndomsupplevelser gör att han känner äckel och avsky inför tillvaron och det finns ingen han älskar eller kan lita på. Visserligen gifter han sig med den ännu yngre Rose, men det är bara för att eliminera ett vittne. Ida Arnold är inte religiös, men det är hon som står för anständigheten och rättvisan och hon fungerar som det samvete Pinkie borde ha.
Den kidnappning som inleder romanen har sin verkliga motsvarighet, liksom några av personerna. Bebyggelsen i Brighton är sig däremot inte lik.
Havet finns evigt i bakgrunden. Flodvattnet mullrar in bland pållarna under piren.
Under ebb syns mänskliga gestalter leta bland spillrorna som vattnet lämnat kvar.
1947 filmade Brighton Rock för första gången; 2010 andra gången. Dame Helen Mirren spelar den oförvägna rättvisans gudinna, Ida Arnold. Det ska bli spännande att se om filmen kommer att göra boken rättvisa. Jag ser också fram emot läsecirkelns synpunkter framåt våren.
Young Scarface hette filmen i USA.
Brighton Rock har också blivit musical.
Boken är även utgiven med titeln: "Lagt kort ligger". Inte alldeles fel det heller.

Läs mer om Graham Greene - life and letters - här på GREENELAND

Snowflakes in snow

Ouppmärksammat av Edith Södergran

SÖDERGRANFYND!

Visst är det så att om man vill gömma något så ska man placera det väl synligt?
I välkända dokument om Edith Södergran har Jonas Ellerström och
Agneta Rahikainen funnit två texter som tillkommit under sanatorievistelser i Nummela (1910) och Davos (1912 - 13) och som ingen har uppmärksammat tidigare. Ellerström och Rahikainen har översatt och kommenterat.

Lustigt att tänka sig

1866 gick Brott och straff och Krig och fred som följetonger i samma ryska tidskrift, Ruskii Vestnik.
Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj såg till att inte träffas och när Dostojevskij motvilligt gav Anna Karenina ett erkännande var det inget mindre än en sensation.
Ännu efter Dostovevskijs död fruktade Tolstoy att läsa något som skulle bevisa den andres mästerskap.
Efter notis signerad Magnus Ljunggren i dagens SvD

Jaha! Och?

Pernilla Glasers

GENMÄLE

på Annina Rabes artikel "Bibliotekens dröm blev alltför sann" från den 27/11.

Egentligen förefaller de vara ganska överens...

Karins broderier

Karin Holmberg, född 1981, utbildad på Handarbetets Vänners Skola i Stockholm har gjort en inspirerande bok, Karins broderier, där hon blandar gamla mönster, landskapssömmar, sömsätt och material på ett nytt sätt. Nål och tråd är det enda som behövs säger hon käckt. Men det är en sanning med modifikationer, förstås.
Påsöm, svartstick, flätsöm och tofssöm och mycket annat får sina förklaringar. Ofta med bild. Mönsterblad finns också.
Vem skulle inte vilja sy nåldynan "Trädet" och fylla den med linfrön (så att den ligger stilla och tål att stickas i)? Man kan brodera vinternypon på vantar eller göra bokfodralet "Skånefågel" med kedjestygn och applikation i hobbyfilt och spets på bokryggen. Hur enkelt som helst!
Duken "Svartstick traditionell" ska egentligen sys med svart silke, men det kan också duga med DMC mouliné i svart. Hålsömsfåll är nästan ett måste på denna stiliga duk.
"Svartstick modern" är en helt annan stil, men den duken är också fin
Karin Holmbergs broderade munkjackor har väckt stor uppmärksamhet. Folkdräktsbroderier på moderna trikåkläder visade sig vara en hit. Påsöm med ullgarn och tunagarn.
Plagget tvättas på ullprogram och får plantorka. Bild: Munkjackan "Kulla".
Man blir glad av Karins broderier!

Vegetariskt utan krusiduller

Vegetarisk kokbok av Elsa Uppling född Posse, 2 uppl 1916 innehåller många riktigt aptitliga recept med få och oftast vardagliga ingredienser. Sellerikotletter, sufflé på jordärtskockor, piroger på sockerrötter, murkelfärs, potatis-petits-choux, a-la-daube på rotsaker, falsk fiskfärs, gratin på ost och tomater, och så vidare.
"Vad som i främsta rummet varit avsikten med föreliggande lilla arbete är att lämna recept på vegetariska huvudrätter, d. v. s. sådana rätter som skola ersätta fisk och kött."
Så följer en rad matsedlar för olika sorters middagar. Men inte en bild så långt ögat når. Det är tilltalande med en så föga insmickrande kokbok.
Redigt och rejält. Inget fjäsk. Säkert finns här nyheter för julbordet.

Kokbok för prinsessor

1931 - 1932 kom Prinsessornas kokbok ut för första gången.
Undertitel: Husmanskost och helgdagsmat.
Jenny Åkerström hade hushållsskola för unga flickor. Hon dedicerade sin kokbok till tre elever, nämligen prinsessorna Märtha, Margaretha och Astrid, döttrar till prins Carl och prinsessan Ingeborg.
Kokboken kom ut i nya upplagor under 30-, 40- och 50- talen.
I Prinsessornas kokbok förekom en grön tårta som sedan fick namnet Prinsesstårta
Receptet på kokt, rökt och lätt rimmat svinhuvud beskriver hur man först knyter in huvudet i en
duk "dock ej så hårt att öronen komma ur sitt naturliga läge" och sedan låter det koka i 2 - 21/2 tim. När huvudet svalnat utsiras det med rört smör lagt i en pappersstrut med litet hål.
I varje öra kan man sätta en prydd hatlettnål eller ett kruskålsblad.
"Hela huvudet intages till bordet. Det skäres i mycket tunna skivor.
Kokta grönsaker, grönsakspuréer eller någon makaronirätt serveras till, dessutom fransk senap eller cumberlandsås."
Smaklig spis!

Omaka par

Momo - arabisk, muselmansk pojke utan datummärkning och madam Rosa, judinna och före detta prostituerad som passerat bäst-före-datum med god marginal, lever i symbios i den invandrartäta stadsdelen Belleville sex trappor upp i ett hyreshus. Det är Momo som berättar på ett mycket personligt sätt med en blandning av barnslig naivitet och cynism.
De är ett mycket omaka par, den unge pojken och den bedagade skönheten som långsamt glider utför i tilltagande sjukdom.
Momo blir alltmer vårdare. Kvarterets brokiga klientel stöttar. Det finns mycken värme och medmänsklighet omkring Momo och Rosa. De lever i ett eget samhälle i det franska samhället.
Den gamle doktor Katz måste då och då bäras uppför de sex trapporna för att undersöka madam Rosa och han förordar sjukhus. Rosa och Momo föredrar eutanasi.
Monsieur Hamil, f. d. matthandlare, framlever sitt allt blindare liv med en Bok av Victor Hugo i handen. Han har varit en sorts mentor för Momo, som inte heller glömmer bort honom.
Det är gripande och tragiskt; roligt och absurdt. Och samhällskritiskt.
Momo strör aforismer omkring sig; madam Rosa är ibland stötande levnadsglad och tillsammans är de ett oslagbart par som älskar varandra så mycket..
Inte förvånande alls att Émile Ajar fick Goncourtpriset för Med livet framför sig.

Detta pris kan man bara få en gång, men Romain Kassef hade redan fått det för Himlens rötter och då under namnet Romain Gary.

Samme Romain Gary som skrev biografin LÖFTE I GRYNINGEN

(A Room of my own 2010-08-04), som också handlar om kärleken mellan en ung man och en mogen kvinna, denna gång mor och son. Porträttet av modern är suveränt, även om förhållandet var något komplicerat.
Milt uttryckt.

Lockar till läsning

Official Paul Muldoone Home Page

Paul Muldoon, 59, irländsk poet som bor i USA, framträ-
der ikväll på Rönnells antikvariat i Stockholm.
Det finns endast en diktsamling översatt till svenska:
Att möta britterna. 1991. Övers.: Lars - Håkan Svensson.
2002 fick Muldoon Pulitzerpriset för sin poesi.

Läs om en spännande gränsöverskridande poet HÄR

The Sightseers by Paul Muldoon

My father and mother, my brother and sister
and I, with uncle Pat, our dour best-loved uncle,
had set out that Sunday afternoon in July
in his broken-down Ford

not to visit some graveyard—one died of shingles,
one of fever, another's knees turned to jelly—
but the brand-new roundabout at Ballygawley,
the first in mid-Ulster.

Uncle Pat was telling us how the B-Specials
had stopped him one night somewhere near Ballygawley
and smashed his bicycle

and made him sing the Sash and curse the Pope of Rome.
They held a pistol so hard against his forehead
there was still the mark of an O when he got home.

Kvalitetslitteratur och/eller profilinköp

Så här tycker Christer Hermansson

om biblioteken och kvalitetslitteraturen kontra profilinköpen och nedskärningarna på biblioteken.

Bilden lånad från Uppsala sb.

Brighton Rock

Ny filmatiseringa av Brighton Rock av Graham Greene. Kommer i februari 2011.

I den tidigare filmen från 1947 spelade David Attenborough huvudrollen, Pinkie.
Den spelas nu av Sam Riley. Helen Mirren och John Hurt är andra aktörer.
Brighton Rock har i dagarna också kommit som pocket på svenska med Sam Riley/Pinkie på omslaget.

Roande felköp

Britain´s No 1
Gissa om jag blev förvånad när jag packade upp tidskriften CrossStitcher när jag trodde att jag köpt något helt helt annat.
Korsstygn - hur kul är det på en skala?
Så fel man kan ha! CrossStitcher formligen jäser av idéer, tips och mönster, mönster, mönster.
T. ex. på Fauberge Baubles att hänga i granen, utsmyckning till dörrkransen, ugglor och grytlappar.
Designern Charlotte Macey sägs vara "converting the world to stitched Kitchenware one tea cosy at a time."
Och så annonseras det om att man kan upptäcka Sknitch på en clothes show 3 - 8 december.
Sknitch betyder att man kombinerar sewing, knitting och stitching.
Och till råga på allt. Med CrossStitching följer en liten förpackning med fåglar i filt, aidaväv och garn. Man ska brodera motiv på de små fåglarna och koppla ihop dem till en girlang eller hänga dem en och en i julgranen.

Långfinger åt trendängsliga

Radikalt förslag

Ung mans biblioteksvision i Annina Rabes lördagskrönika i SvD