Bröderna från Vesseln

"Den kanske mest typiska delen av Småland ligger inom Skånes gräns". Så lyder första meningen i Bröderna från Vesseln av Annie Åkerhielm, 1935. Hon avser förmodlingen Göingebygden i nordöstra Skåne och jämför de magra steniga backarna med slättens feta åkerjord. Närmaste stad är Kristianstad. Boken handlar om två brödrapar. De äldre är bonden Sven Ivarson på Skarvik och hans bror kyrkoherde Magnus Wesselius i Häreboda.  Sven Ivarson har en vacker blond och blåögd dotter, Elfrida, och en mera lätthanterlig son, Ivar. Det andra brödraparet är Wesselius söner, Teodor och Sigfrid. Elfrida är förtjust i Teodor, som hon förmodar ska bli präst och behjälplig sin far. Elfridas far tycker att hon ska gifta sig med en rejäl storbonde i trakten. Elfrida är moderlös och har tagits om han av sin snälla ingifta faster Emilie i prästgården. Hennes farbror är mycket förtjust i henne. De båda delar en gammalkyrklig tro även när det uppstår konflikter med kyrkoherdens söner. Elfridas dröm att gifta sig med en präst är tydlig för alla. Inget går i förstone som hon  - eller någon annan - tänkt sig. Elfrida flyttar till prästgården för att hjälpa sin spröda faster Emilie som har problem med hjärtat. Hon visar sig dock ha en vilja av järn och räds inte att trotsa sin despotiske man, kyrkoherden. Åtminstone inte så länge han inte vet om det. I Bröderna från Vesseln möter vi klasskillnader, generationsmotsättningar, mycket skilda trosuppfattningar och inte minst brytningen mellan gammalt och nytt. Jag tyckte att Bröderna från Vesseln var en direkt spännande spännande bok; lättläst och välskriven. Annie Åkerhielms psykologiska blick är klar och det är inte utan att en kan sympatisera med både den ene och den andre. Nästan.