lördag 6 maj 2017

Bästautmaningen - Nobelpristagare

Lyran: "Jag läser i perioder olika Nobelpristagare och har fortfarande målsättningen att läsa dem alla. Men det tar ju sin tid ... En del av dem är verkligen bra, en del känns rätt förlegade. Eller allmänt krångliga. Berätta om din favorit bland Nobelpristagarna, fokusera på en text eller på en författare."

Det var en riktigt svår uppgift. Det är jättesvårt att välja bara en. När jag bläddrar igenom nobelpristagarna i litteratur ser jag att där finns flera stycken som jag läst ganska mycket av, som till exempel Selma Lagerlöf, Pearl Buck, Sigrid Undset, Ernest Hemingway, Verner von Heidenstam, Kawabata, Singer, Orhan Pamuk, Svetlana Aleksijevitj och - naturligtvis - massor av Doris Lessing.
Men om jag nu ändå måste välja bara en får det bli den som faktiskt följer mig genom livet med sin lyrik, nämligen Harry Martinson. Han fick Nobelpriset i litteratur 1974 (tillsammans med Eyvind Johnson) med motiveringen: För ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos. Det är en mycket fin och träffande motivering. Just ikväll är det dessutom premiär på Martinsons Aniara. En revy om människan i tid och rum på Malmö opera: Erik Lindgren skrev librettot och Karl - Birger Blomdahl musiken. Detta är den första science - fictionoperan och därtill den första operan med inslag av elektronisk musik, står det på hemsidan.
Två japanska landskap (Hokusai)
1.
En bondgård hukar sig i gräsen
och över fälten stiger månen
Högt på ett blad en syrsa fnittrar
Då tindrar Yodogawa - floden
2.
Ett moln har stannat över dalen
En flicka ser dit upp och ropar:
Det är den helga fågeln Kowo
som lagt sitt ägg. Nu blir det sommar.

Internationella barnmorskedagen 5 maj

Bild: Herta
Igår var det Internationella barnmorskedagen och jag kom att tänka på att jag just läst en bok som handlar om en barnmorska. Och så kom jag på att jag läst flera böcker som handlar om barnmorskor. Några av dem har jag i hyllan. Här kommer några titlar. Säker finns det många flera.

Tommi Kinnunens debut, Där vägarna möts, handlar om barnmorskan Maria i norra Finland och hennes familj ett par generationer framåt.

Kerstin Ekman, Guds barmhärtighet, första delen i trilogin Vargskinnet, handlar om barnmorskan Hillevi Klarin som kommer till Svartvattnet.
Katerina Janouch har skrivit en hel serie om barnmorskan Cecilia Lund.
Mo Yan, Yngel, handlar om barnafödande i Kina och om ettbarnsprogrammet.
Katja Kettu, Barnmorskan, tilldrar sig under finsk - tyska Lapplandskriget 1944 - 45
Christina Wahldén, Barnmorskan som räddar liv
Måns Wadensjö, Förlossningen
Patricia Harman, Barnmorskan i Hope River. Harman är själv barnmorska
Pia Höjeberg, Jordemor, Barnmorska och barnaföderska
Karl Andersson, Jordemoder från Tärnaby
Laurel Thatcher Ulrich, Jordemoder: barnmorskan Martha Ballards liv genom hennes dagbok 1785 - 1812
Jennifer Worth (barnmorska), Barnmorska i East End. En sann berättelse från 1950 - talets London.

fredag 5 maj 2017

Bokbloggsjerka 5 - 8 maj

Annikas bokbloggsjerka 5 - 8 maj"Berätta om det pinsammaste (så pass att skämskudden åker fram bara du tänker på det)/roligaste/tråkigaste/etc. du någonsin har läst. Kort sagt, beskriv något som är känslomässigt memorerbart."
En av mina underbaraste läsupplevelser är när jag läste Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas d. ä. högt för mina barn, som nog egentligen var i yngsta laget för den här romanen. Det var solig sommar; vi satt på stranden och läste; vi satt i soffan och läste och vi läste i sängen som godnattsaga. Vi var alldeles förhäxade alla tre. Jag förlorade rösten då och då, men jag repade mig mellan varven. Det var en dubbelspaltig utgåva i Bonniers folkbibliotek vi läste. Det var helt magiskt.  Och absolut "känslomässigt memorerbart".

torsdag 4 maj 2017

Helgfrågan v. 18

Vilken klassiker tycker ni absolut man ska läsa?  undrar Mia i sin HELGFRÅGA. Det är svårt att välja bara en enda när det finns så många men en HITOM HIMLEN av Stina Aronson (1892 - 1956) är en fantastisk klassiker som kommit i pocketutgåva på Modernista och som förtjänar att uppmärksammas mera. Stina Aronson lyfter fram Norrland i sina romaner. Den som en gång mött den enkla fromma änkan Emma Niskanpää som ständigt väntar på brev från sonen, mitt John, som vårdas på sanatorium i romanen Hitom himlen glömmer henne aldrig. Flera förlag har satsat på nyutgivning - och ibland också nyöversättning - av klassiker och det är verkligen jätteroligt. Några exempel: Idioten, Brott och straff av Dostojevskij; Walden av Henry David Thoreau och nu allra senast Anna Karenina i läcker förpackning, Selma Lagerlöf, Moberg och så vidare. Och alla bör de absolut läsas.

Olikhetsutmaningen: ute och inne


enligt O:s olikhetsutmaning: "I helgen kom så äntligen våren och jag fick tillfälle att ägna mig åt en av mina favoritsysselsättning — utomhusläsning. Det är därför veckans olikhetsutmaning handlar om orden ute och inne. Det kan handla om plats, men också om vad som är inne och ute rent popularitetsmässigt."
Bild: Notlagret
1.
Ute blåser sommarvind,
göken gal i högan lind.
Mor hon går på grönan äng,
bäddar barnet blomstersäng,
strör långa rader
ut av rosenblader.

---
Text: Samuel Johan Hedborn
Musik: Alice Tegnér
2.
Längst inne i mitt huvud
samlade dikter och prosastycken av favoriten Barbro Lindgren. Med sångtexter och titel - och förstaradsregister, vilket kan vara mycket användbart. Så här kan det låta: Den 12 juni på eftermiddagen avled guldfisken Gunnar efter ett förhållandevis långt och enformigt liv. Ur Tre sekunders minne.
3. 
Gröna hjälpen: 106 frågor om växter ute och inne av Gunnel Carlson. Å, vad hon får allt att låta enkelt och självklart! Men jag låter mig inte luras längre. Jag kan skriva 106 svar om hur tetigt och motigt och ibland fullständigt omöjligt allt i verkligheten kan vara. Men skam den som ger sig!

onsdag 3 maj 2017

Om ett träd

Albert Bonniers förlag

Förra veckans sista radionovell hade titeln Om ett träd och är skriven av Arne Dahl. En kvinna i fertil ålder har efter en skilsmässa bosatt sig i ett ensligt beläget torp. Hon är trött på stadslivet och de urbana kraven och på att försöka vara lyckad. Allt kändes som dekoration och utsmyckning - maken också. Och runt dem rörde sig en legion av zombies. Om ett träd faller i skogen och ingen hör det åstadkommer det då något ljud, frågar hon sig. I och med att hon reducerar yttervärlden återupptäcker hon sin själ. Rymden inom oss upplever vi som det största hotet.  Sin egen själ upplever hon som snöpt. En hopknycklad själ låter när den vecklar ut sig. Hennes lilla torp i skogen har en underbar trädgård där skymningen rinner in. Mörkret är ursprungligt och kompakt. Men i vargtimmen kommer ljuden; hasandet, knarrandet, gnyendet och till sist det värsta av dem alla som sågande i metall. Kommer de utifrån eller inifrån? Är det någon som vill ut? Eller in? Kvinnan skriver. Och hon skriver allra bäst i vargtimmen. Hon är på väg att återerövra sin handstil och hon har lämnat instagramblicken. Hon känner att det händer något med henne. Jag läser Om ett träd som en allegori. En helt magisk novell som jag har lyssnat på flera gånger. I utmärkt uppläsning av Saskia Husberg.
Om ett träd passar på punkt nr 10. Läs en novell som utspelar sig på hösten i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell. II

tisdag 2 maj 2017

Emma

Charlotte Brontës novellfragment Emma gjorde mig väldigt snopen och lurad på konfekten eftersom slutet hänger helt i luften.  Jag vet att det är ett fragment, men i alla fall. Läsningen fick mig att gå upp i varv av indignation och empati. Lite hämnd/upprättelse hade suttit fint. Jag förmodar att den miss Fitzgibbon, som kommer till flickskolan Fuchsia Lodge och en av fröknarna Wilcox, är densamma som titelns Emma. Emma är en ocharmig grå liten flicka. Miss Wilcox, som inte direkt utmärker sig för någon medkänsla eller finkänslighet, anstränger sig för att ha fördrag med flickan eftersom skolan så väl behöver elevavgiften. Hon låter sig imponeras av mr Conan Fitzgibbon Esq. och Emmas eleganta garderob. Hon utgår ifrån att hon har att göra med fint och förmöget folk. Miss Fitzgibbon åtnjuter vissa favörer - i enlighet mr Fitzgibbons krav - som gör att skolkamraterna ser snett på henne. Berättelsen är så fint skriven och rent principiellt tror jag att den har bäring än idag. Den arma lilla Emma går en oviss framtid till mötes. På vad sätt säger jag inte. Läs själv! Den här novellen platsar på punkt nr 1 Läs en novell som är utgiven 2016 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell. II