En utmaning om kärlek och hatkärlek

Bild från Bernhard_Staerck [CC0 Public Domain]

KULTURKOLLO: Vilken är din bästa kärleksskildring och vilken karaktär (från bok/tv/film) älskar du allra mest att hata?

Jag tror att jag sagt det förut men jag säger det igen: Kittys och Levins kärlekshistoria i Anna Karenina av Leo Tolstoj

Exempel på romantiska lymlar:

Rhett Butler i Borta med vinden av Margaret Mitchell behöver ingen närmare presentation.

Riddare Erlend i Kristin Lavransdotter var inte precis den man Lavrans önskat sig åt sin dotter. Men Kristin var orubblig i sin kärlek. Skildringen av det medeltida livet bidrog starkt till Sigrid Undsets Nobelpris.

Kosacken Grigorij  Melechov i Stilla flyter Don av Michail Sjolochov minns jag som en vacker olycka. Jag skulle gärna vilja se om den här filmen. Kanske skulle jag fästa mig vid helt andra saker idag. Utöver Grigorij, menar jag. Sjolochov fick Nobelpriset i litteratur 1965. Det blev mycket ifrågasatt.

Ny radioföljetong

Ny radioföljetong börjar idag. Skådespelaren Eva Smedberg läser Ta itu, Kristina Sandbergs debutroman från 2003. Mest känd är författaren för romantrilogin om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik.

En smakebit på søndag

"Innan hon öppnar dörren - innan hon ens sätter ner foten på uppfarten - är hon på sin vakt. Hon vet att han är där, han sade till henne att han skulle vara det, men det är mörkt i huset.  Om han av någon anledning skulle ha gått ut hade han skickat ett sms - Är och köper vin, tillbaka om 10 min - men när hon kollar mobilen finns där inget meddelande. Månen dyker fram i en glipa mellan molnen och skiner för ett ögonblick över husets tomma ögon. Klockan är inte mycket, inte ens sju, men den öde gatan och frånvaron av varje mänskligt ljud gör att det känns som på småtimmarna. Det enda som rör sig är vinden som ruskar om murgrönans blad och rasslar i de tunna grenarna på pilträdet som böjer sig ner mot uppfarten."
Nära dig av  Lucie Waterhouse. sid. 7

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten driver läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra smakebitar av det vi just läser. No spoilers! är den enda regeln. Fler smakebitar HÄR

Bästautmaningen - Konserter

LYRAN
undrar i sin bästautmaning vilket som är den bästa konserten vi hört. För min del är saken enkel. Det blir när jag för många år sedan lyssnade på sångaren, låtskrivaren, poeten och författaren Leonard Cohen under en magisk live - konsert en vacker sommarkväll.

 

Bokbloggsjerka 10 - 13 februari

Annika undrar i sin bokbloggsjerka 10 - 13 februari vilka bokliga saker utöver    böcker vi inte kan leva utan. Mina läsglasögon är mycket viktiga. Bokmärken är viktiga vid läsning; liksom penna, linjal, suddgummi och anteckningsbok. En bra läslampa och skön läsfåtölj måste en ha. Mina bokhyllor är viktiga. Ett litet glas vin är inte fel; ej heller en stor kopp te.

Helgfrågan v. 6

Mia på bloggen Mias bokhörna frågar: Läser ni bokserier i rätt ordning eller kan ni hoppa lite? Har ni någon favoritserie?
Jättebra fråga. Nu blev jag tvungen att reda ut begreppen vad det gäller The John Cardinal Crime Series. Det visade sig att det mycket riktigt kommit ut en ny del i serien som ännu inte översatts till svenska. Del sex har titeln Until the night.
De fem tidigare: Fruset offer (har just haft premiär som TV - serie på CTV), En stilla storm, Schamanen, När du läser detta, Fader död.

De här böckerna måste läsas i rätt ordning eftersom en följer detektiven John Cardinal och hans medhjälpare Lise Delorm i deras liv och arbete i det fiktiva Algonquin Bay i Kanada. Förhållandet mellan Cardinal och hans hustru är också betydelsefullt. 
Likaså följer jag Elly Griffiths serie som Mia själv nämner. Där tycker jag också att det är viktigt att läsa i rätt ordning. Över huvud taget brukar jag nog ta det där med "fristående fortsättning" med en nypa salt och läsa i rätt ordning. 

Veckans ord på Z

enligt O: "Nu är det bara fyra bokstäver kvar innan jag behöver komma på en ny veckoutmaning. Inte lätt att komma på ord den här veckan ska sägas.
Veckans ord börjar alla på z och de är:

zebra   Berättelsen om Pi svarar jag här. Har både läst boken och sett filmen och gillade verkligen inte någon av delarna. Åsikterna i läsecirkeln gick i sär, men ingen hade läst något liknande tidigare.

zloty    Här tvingas jag se sanningen i vitögat. Jag har ännu inte läst Jakobsböckerna av en av Polens mest kända författare Olga Tokarczuk. Men jag har börjat. Helt säkert kommer den att handla mycket om zloty vad det lider.

zombie Nu är jag ute på riktigt hal is. Zombies är inget jag brukar ägna mig åt.
Men zombieexperten Herman Geijer kan och HÄR finns en översikt av zombieåret 2016 och en spaning på 2017. Herman Geijer har även haft ett Sommar i P1.

zoo Att säga att Hanna Hellqust är en mycket speciell person är en underdrift. Hon har bl.a. skrivit en bok om sin familj som drev en zoologisk affär i Karlstad. Familjen skildras varmt och särskilt förhållandet far/dotter. 

zooma Jag zoomar in på några uppgifter i senaste numret av Sveriges natur 1/17 s. 21 där det redovisas att antibiotikaanvändningen i djuruppfödningen i Danmark är fyra gånger högre än den i Sverige mätt i mg antibiotika per kg djurenhet.11.5 mg i Sverige; Danmark 44,2. Polen 140,8; Tyskland 179,1!!!

Ser om

Ett köpmanshus i skärgården är Emelie Flygare - Carléns roman från 1860.
Romanen skildrar fiskarbefolkningens hårda villkor på Svartskär i Bohuslän under 1830 - talet. Fiskarena utnyttjas och luras av köpmännen som däremot lever ganska gott. Supen är viktigare än mant för dagen.
Författarinnan känner sin miljö väl. Hon föddes i Strömstad 1807 (och dog där 1897) som den yngsta av fjorton (14!) syskon. Fadern var köpman och sjökapten och familjen var tämligen välbärgad. Ett köpmanshus i skärgården är realistisk och feministisk. Emelie Flygare - Carlén var starkt influerad av Fredrika Bremer som hon beundrade mycket och till och med bad om råd.
Åke Falck gör en fantastisk köpman Moss; Ernst Günther spelar den halte prästen som bjuder på en Madeira före toddyn och ryter åt sin hushållerska Vivika som spelas av Berta Hall. "Det säger jag då. Och Vivika med!" säger hon. Ulla Jacobsson spelar prästens dotter vars hjärta klappar för de fattiga fiskarena och särskilt deras hustrur. Agneta Bolme  och Ulf Brunnberg spelar det nya köpmansparet Emilia och Åke Hjelm på Svartskär. Emilia har svårt att anpassa sig. " Räcker det inte att vara en god hustru? undrar Åke häpet
Toralv Maurstad spelar Åke Hjelms stryktäcke kompanjon, Holt,  som visar sig ha ett rymligt samvete. Romanen har filmats 1925 och 1973. Jag ser nu om den och hade alldeles glömt hur bra den är. Och jag får lust att läsa om Monica Lauritzens biografi En kvinnas röst. Emilie Flygare - Carléns liv och verk. 

 

Tematrio - Överraskande bra

LYRANS tematrio
handlar den här veckan om böcker som vi funnit överraskande bra trots att vi inte riktigt trott på dem ifrån början. 
1. Walden av David Henry Thoreau
Den här boken började jag läsa kanske mera av någon sorts pliktkänsla, men ganska snart var jag helt fascinerad av den egensinnige Thoreau och hans skogsboende i nära umgänge med djur och natur. På kvällarna satt han vid sin stockeld och läste de antika klassikerna medan stormen tjöt runt den lilla stugan. Inte konstigt att Walden blivit en klassiker.
2. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen trodde jag inte alls på. Jag hade hört en intervju med författaren som inte direkt triggade läslusten. Omslaget ser ju ganska tråkigt ut också. Men så stod den där på biblioteket ibland kortlånen och det var ju rena utmaningen. Och visst var den bra. Den övertygade ganska snart. 
3. Lärkan av den ungerske författaren Deszö Kosztolány. Det dystra omslaget döljer en fantastisk bok som rymmer komik, tragik och samhällssatir. En riktig pärla.

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten driver läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers!

"Den levererade matlådan stod där redan på grindstolpen i sin frigolitförpackning. Tisdag, fick han bekräftat på förpackningen. Alexander tog lådan och gick in. Trots att han hade en nyckel ringde han på. Testa om Kurt skulle öppna - meningslöst. Han visste att Kurt inte skulle öppna. Men så hörde han det välkända gnisslet från halldörren, och när han kikade in genom det lilla fönstret dök Kurt upp - som ett spöke - i den halvmörka hallen. "Öppna", ropade Alexander. Kurt kom närmare, glodde. "Öppna!" Men Kurt rörde sig inte. Alexander låste upp med nyckeln, kramade om sin pappa trots att han sedan länge tyckte det var obehagligt att krama honom. Kurt luktade. Det var ålderns lukt. Den satt djupt i porerna. De kändes också på lukten att Kurt var tvättad och hade borstat tänderna. "Känner du igen mig", frågade Alexander. "Ja", sa Kurt. Han var kladdig om munnen av plommonmos, morgonpasset hade haft bråttom nu igen. Hans kofta var felknäppt och han hade bara en toffel på sig."

S. 8 -9 i Den tid då ljuset avtar av den östtyske författaren Eugen Ruge. 
"Den stora DDR - Buddenbrookromanen," sägs det i Der Spiegel.
Fler smakebitar HÄR

Änkan

Fiona Barton fick iden till Änkan efter att hon arbetat som journalist på en tidning och rapporterat om brottsmål och rättegångar. Hur kände sig fruarna till de åtalade? Vad visste de? Hon bestämde sig för att berätta en historia ur kvinnans synvinkel. Glen Taylor är misstänkt för att ha fört bort ett barn. Hustrun, Jean Taylor, berättar omväxlande med en reporter och den kriminalkommissarie som leder undersökningarna. Alla bestämmer sig för att Glen är skyldig trots att han inte är dömd. Reportrarna jagar; kriminalkommissarien blir alltmer övertygad men hittar inte bevisen. Modern till barnet, som dess utom är granne till Taylors, tvekar inte om vem som är gärningsmannen och Jean börjar undra vem hon varit gift med i alla år. Paret Taylor är barnlösa och särskilt Jean lider svårt av detta. Jag tyckte att den här boken kändes lite annorlunda. Och jag tycker inte att slutet var förutsägbart. Än mindre hade jag listat ut vem som var gärningsmannen. Fiona Bartons debut gav henne luft under vingarna. Änkan såldes till 36 länder och gav henne mod att skriva en andra bok, The Child.

Massolit förlag. Översättning: Katarina Falk. 368 s.

Bokbloggsjerka 3 - 6 februari

Finns det några författare som du har ”tappat bort” under din läsarbana?
undrar Annika i Bokbloggsjerkan 3 - 6 februari

Svar: Ja. Ett flertal deckar/thrillerförfattare har jag "tappat bort", till allra största delen beroende på att tiden inte räcker till för alla böcker jag vill läsa och att "pliktläsningen" med nödvändighet måste gå före. Liksom Annika läste jag allt av Giles Blunt, men nu kan jag inte se att det kommit något nytt från honom på länge. Annars hade det varit läst. Arnaldur Indridason och Elizabeth George har jag släppt - för tillfället - i alla fall och till och med Margret Atwood har jag halkat efter med. Och Peter May för den delen. Joyce Carol Oates kan jag inte hålla takten med riktigt, trots att jag är förtjust i henne. Med jämna mellanrum kommer jag på författare som jag inte läst något av på länge. Tråkigt, men sant.

Veckans ord på Y

enligt O: Dags för bokstaven Y och fem ord som börjar på denna bokstav. Din uppgift är att associera dem med fem böcker och/eller författare. Mina svar kommer som vanligt i ett senare inlägg.

yngling        O, yngling, om du hjärta har
                   att trampa fäders fjät
                   flyg till ditt fosterlands försvar
                   dö, eller rädda det
   
Första strofen i Fosterlandets försvar av Bengt Lidner.
Lätt som en plätt eftersom den första raden fanns någonstans i mina hjärnvindlingar av ingen anledning alls. Annars har Bengt Lidner aldrig varit en favorit. Även om jag minns hans valspråk: I tårar vällust.

ynklig         Henrik i Bara en mor av Ivar Lo - Johansson är lika ynklig som  hans hustru Rya - Rya är storslagen. Han skrävlar och skryter och super och hon sliter ut sig för honom, hemmet och barnen. En fantastisk bok om statarlivet.

ypperlig      Marilla Cuthbert i Anne på Grönkulla minns jag som en ypperlig kvinna. Lite sträv och tvär men med ett hjärta av guld.  
 
yr               Fjäriln vingad syns på Haga,
                  Mellan dimmors frost och dun,
                  Sig sitt gröna skjul tillaga,
                  Och i blomman, sin paulun;
                  Minsta kräk i kärr och syra,
                  Nyss af Solens värma väckt,
                  Til en ny högtidlig yra
                  Eldas vid Zephirens flägt 
C.M. Bellman, Fredmans sånger 64

yta             Ytspänning är en deckare av Aino Trosell som till stora delar tilldrar sig under vatten i dykares sällskap. Den är jättespännande. Miljön är inte så vanlig.

   

Vegetarianen

Så bra den är! Jag var skeptisk, men jag tog tag Vegetarianen av sydkoreanska Han Kang i alla fall. Kanske beroende på omslaget? Kanske beroende på den första meningen: "Innan min fru blev vegetarian hade jag  alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden." Sedan följer berättelsen om Yeong - hye och hennes beslut att bli vegetarian efter en mardröm. Omvärlden reagerar med avsmak och förfäran. Maken får skämmas och fadern tillgriper våld. Problemet är, tycker jag, inte att Yeong - hye blir vegetarian utan att hon inte äter något alls. Och att hon går längre och längre in i sig själv. Läkaren talar om att det är svårt att kommunicera med anorektiker. Romanen är uppdelad i tre delar. I Vegetarianen får en ta del av makens tankar. I andra delen, Mongolmärket, berättar systerns man som är konstnär och blir alldeles besatt av mongolmärket som Yeong - hye har på vänster skinka. I Flammande träd, tredje delen berättar Yeong - hyes fyra år äldre syster. Hon är till slut den enda som intresserar sig för Yeong - hye och som betalar hennes sjukvårdskostnader. Han Kang betonar att boken inte är någon värdemätare på det sydkoreanska samhället utan att den handlar om att vara människa. Att vara människa och tänka annorlunda  och att protestera med sin egen kropp. Vegetarianen är en ganska gåtfull bok, men fängslande och vackert skriven. Jag hade svårt att släppa den. Alldeles som av en händelse intervjuades Han Kang i Lundströms bokradio i lördags och i söndagens SvD har Lina Kalmteg skrivit en intressant artikel om henne. Natur&Kultur. I översättning av Eva Johansson.

Kulturkollos tisdagsutmaning

Kulturkollos tisdagsutmaning: Något att längta efter.
3 kulturella begivenheter vi längtar efter.
 
1. Under våren ser jag fram emot att se filmen Efter stormen. Hirokazu  Kore-eda kallar "Efter stormen" sin mest personliga film. Den är inte självbiografisk, men har flera kopplingar till hans egen familjs historia. att han  Tidigare har han bl. a. Sådan far, sådan son

2. Den 1 mars tänker jag lyssna på Merete Mazzarella när hon talar om sin nya bok Om livets mening. MM är en klok kvinna som skrivit många mycket tänkvärda  böcker. Hon har också skrivit Fredrika Charlotta, född Tengström
om nationalskaldens hustru Fredrika Runeberg sm egentligen kunde ha gjort egen karriär. Arr: Föreningen Norden och Folkuniversitetet

3. En av de texter som lästes på Kura skymning i november 2016 var ett utdrag ur Minnen av vatten av Emmi Itäranta. Vi var många som blev fascinerade. Minnen av vatten kommer på svenska i april och blir temat för höstens nordiska läsecirkel.

Att bli lämnad

Helt otippat tyckte jag mycket om Berättelse om ett äktenskap av norske Geir Gulliksen. Berättelse om kärlek kunde också varit en lämplig titel. Jon möter Timmy, tycke uppstår och efter mycket kort tid är han beredd att lämna sin unga hustru sedan två år och deras lilla dotter för detta nya han inte kan avstå ifrån. Timmy är så levande och går sin väg rakt fram. Hon studerar till läkare. Jon är några år äldre och journalist. De blir ett par, Jon och Timmy; får två barn och försäkrar varandra att inga andra älskar varandra så som de gör. Deras förhållande är unikt. Allt berättar de för varandra. Tiden går; Timmy avancerar; Jon blir freelanceare och hemmafru. Han tvättar, städar och lagar mat och beundrar sin hustru över allt annat. Är hon hemma och i samma rum så är han trygg. Jon till och med uppmuntrar henne när hon träffar en man som hon kommer att dela sitt stora motionsintresse med. Harald och Timmy arbetar båda med folkhälsa. Jon är lite besviken å Timmys vägnar för att Harald ser så alldaglig ut. Han har inte träffat Harald men sett honom på bild. Timmy berättar fortfarande allt för Jon och Jon protesterar inte. Och det är här jag vill skrika stopp! Ser ni inte vart det här barkar? Jon vill inte se. Eller vill han inte tro det han egentligen ser? Han vill att Timmy ska vara fri och levande. Varför ger Jon så totalt upp sitt eget liv för att leva genom Timmy? Har han ingen självbevarelsedrift alls? "Den som blir övergiven blir hjälplöst bunden till den som överger." skriver Gulliksen, och "Allt vi hade gjort mot våra före detta älskande kunde vi inte göra mot varandra".  Författaren analyserar (den bedrägliga) kärleken utifrån Jons synvinkel. Här sägs mycket klokt och ställs många relevanta frågor. Det som saknas är lösningar och svar. Så klart. Berättelse om ett äktenskap är helt och hållet ett vuxendrama. De tre inblandade barnen saknar röst. Språkdräkten är vacker och ofta poetisk. Då och då tänker jag på Lena Andersson och Egenmäktigt förfarande. Den här boken kan lätt bli film och den skulle passa utmärkt i en läsecirkel. Weyler förlag. I översättning av Urban Andersson

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser. Enda regeln: No spoilers!

Jag väljer en bit från sidorna 7 och 8 i Vegetarianen av Han Kang från Sydkorea.
Översättning: Eva Johansson. Natur & Kultur.

"Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som alldaglig i alla avseenden. Om sanningen ska fram var jag inte ens attraherad av henne första gången vi träffades. Varken lång eller kort, pageklippt hår, glåmig gulaktig hy, ganska markerade kindben - henne bleka uppenbarelse sa mig allt jag behövde veta. --- Jag behövde inte låtsas att jag hade intellektuella intressen för att imponera på henne eller oroa mig för att hon skulle jämföra mig med männen som poserar i modemagasinen, och hon hetsade inte upp sig ifall jag råkade komma för sent till någon av våra träffar. Kulmagen som började ge sig tillkänna i tjugofemårsåldern, mina smala ben och armar som envist vägrade bli muskulösa hur mycket jag än tränade, mindervärdeskomplex jag brukade ha för storleken på min penis - jag kunde vara tryggt förvissad om att jag inte behövde bekymra mig om sådant för hennes skull."         Fler smakebitar HÄR

Mias helgfråga

MIAS helgfråga 


Vilket ämne läser du helst? Enligt bild ovan som kommer från Bokus.
Vilken är den bästa bok du läst inom det ämnet?

Svårt. Jag läser många olika ämnen. Först och främst skönlitteratur. Men jag är också väldigt förtjust i att läsa biografier om författare och naturligtvis också memoarer.  Och där finns det mycket att välja på. 

Jag väljer Sanningens vägar. Anne Charlotte Lefflers liv och dikt av Monica Lauritzen. ACL:s liv blev kort och dramatiskt. Hon och alla hennes privilegierade väninnor levde bekvämt, men instängt och styrt av konvenansen. Hon visste tidigt att hon ville skriva. Det sågs inte med blida ögon av maken, häradsdomaren Gustaf Edgren, så hon fick vackert skriva under pseudonym. Svärföräldrarna tyckte att hon hade för mycket kunskaper och klädde sig för fint för att vara riktigt huslig. En tid ansågs hon jämte Strindberg vara de ledande författarna under det moderna genombrottet

Veckans ord på X

enligt O: "Jahaja, det blir några tuffa veckor helt klart. Den här veckan är det ord på X som gäller och jag har krystat fram följande fem":

xantippa
I Geniets bättre hälft kan en läsa om fem hustrur till berömda män, bl. a. Sokrates flickhustru Xantippa. Författare: Francoise Xenakis
x-box
デッドオアアライブ = Dead or alive spelserie för Xbox utvecklat av Team Ninja

xenofobi
En självbiografisk roman om hur det var att växa upp på danska landsbygden på 60 - talet med en tysk mamma. De som blinkar är rädd för döden 
av Knud Romer

x-kromosom
x-kromosomen avgör kön. Två x - kromosomer och en blir kvinna. Här tycker jag att det kan passa bra med Å, alla kära systrar av Ebba Witt Brattström

xylitol
Kladdkaka med xylitol (björksocker)
20 gram smör
1 ägg
2 msk vispgrädde
¾ dl mandelmjöl
2 tsk kokosmjöl
2 msk övrigt hasselnötsmjöl
2/3-1 msk kakao
ca 1 ½ msk xylitol
1 ½ krm vaniljpulverSätt ugnen på 175 grader och smält smöret. Blanda alla torra ingredienser. Blanda i ägg, smöret och vispgrädden. Rör om tills allt blandat sig. Smaka av om smeten är lagom söt (byt eventuellt ut xylitolet mot 1 ½ - 2 msk sötströ). Häll smeten i en smörad och bröad springform på 12 centimeter. Grädda kladdkakan mitt i ugnen på 175 grader i ca 10-12 minuter (kladdkakan ska fortfarande vara lite kladdig). Kladdkakan serveras med fördel kall md en klick grädde eller glass!

Bokbloggsjerka 27 - 30 januari

Plötsligt är Bokbloggsjerkan på Annikas Litteratur- och kulturblogg tillbaka. Jätteroligt! Men hon ställer en svår fråga.  
Om du skulle tvingas välja mellan en hög av böcker av för dig okända författare, eller en med dina favoriter, vilken hög skulle du välja och varför?
Jag skulle helst vilja försöka mig på en förhandling. 50/50. Men jag antar att det inte går och då fegar jag ut och väljer favoriterna (annars vore de ju inte favoriter). Jag vill inte sitta där med tio böcker som jag riskerar att inte tycka om alls.

I väntan på Bojangles

I väntan på Bojangles handlar om stor och allt överskuggande kärlek. När Georges möter sitt livs stora kärlek inser han snabbt att livet med henne kommer att bjuda på utmaningar. Men - vad som helst - bara inte ett liv utan henne. Olivier Bourdeauts fantastiska debutroman gör ett segertåg över världen. Ingen kan undgå att röras av denna speciella kärlekshistoria som bjuder på glädje, anarki, vemod och sorg. Sonen berättar växelvis med utdrag ur faderns dagbok. Familjen faller helt ur ramen med sitt sätt att leva livet; fantasifullt och gränslöst. Den oerhört älskade och beundrade sonen berättar om föräldrar som dansar till Mister Bojangles i en inspelning med Nina Simone. Han berättar om hur fadern varje dag ger modern ett nytt förnamn. Föräldrarna låter barnet gå i förtidspension för att slippa en skola som inte alls rustar honom för det liv han enligt dem kommer att leva. Moderns sporadiska anfall av galenskap accelererar till den dag då hon blir intagen. Naturligtvis står hon inte ut med institutionslivet, trots att hon snabbt gör sig älskad av personal och medintagna. Far och son vidtar åtgärder. Enligt moderns planer, förstås. Det är hon och hennes själstillstånd som styr deras liv. Det som i början av romanen bara är glada och helt galna upptåg övergår i slutet av romanen i desperation och slutligen katastrof. Eller inte. Det beror på hur en ser det. 
Julklapp från [sekwa].

Kvinnor i krig och strid

Historikern och journalisten Anna Larsdotter har skrivit en intressant, ögonöppnande och spännande bok med titeln Kvinnor i strid. Hon tar avstamp på 1600 - talet i trettioåriga kriget där arméerna drog omkring som mobila samhällen och där kvinnorna hade sin givna plats i trossen. Någon måste sköta tvätten, laga maten, vårda sårade och göra övriga hushållssysslor. De drog ett tungt lass både bokstavligen och bildligen. Många - både män och kvinnor -  behövde en försörjning och då gick man i krigstjänst. Andra kvinnor följde helt enkelt med sina män och tog barnen med sig. Vissa ville ha mera frihet än ett traditionellt kvinnoliv kunde erbjuda.  Inte så få var äventyrslystna. Anna Larsdotter berättar om kvinnor som ville delta i krig och strid som soldater och måste förklä sig till män. Ulrika Eleonora Stålhammar, som levde på 1700 - talet, var så framgångsrikt förklädd att hon kunde dölja sin rätta identitet under elva  år och även gifta sig med en kvinna. Under 1800 - talet fick man organiserade arméer och kvinnorna föstes åt sidan. Tvätten fick de behålla för det var ett tungt och omanligt arbete. Men så var det ju Florence Nightingale som under Krimkriget införde hygien i sjuklägren. Hon föreskrev utbildning och diciplin bland vårdpersonalen och krävde uniformer.  Anna Larsdotter berättar mera utförligt om vissa kvinnor, som till exempel brittiska Flora Sandes som älskade att cykla, simma och rida och inte trivdes med sin kvinnoroll i det viktorianska England och som drömde om att bli soldat. Den tyska testpiloten Hanna Reitsch var en otroligt djärv kvinna, ständigt beredd att offra sig för fosterlandet. Hon hade velat flyga sedan hon var liten och blev så småningom  en nazistisk ikon och propagandasymbol, trots att hon aldrig var partimedlem. De ryska kvinnorna visade prov på en oerhörd fosterlandskärlek. Väldigt mycket i Kvinnor i strid är sådant en inte hade en aning om. Kvinnliga dödspatruller kände jag inte till, inte heller ingenjörer som arbetade långt efter kriget med att desarmera bomber för att ta ett par exempel. Kvinnorna blev stridspiloter, stridsvagnsförare, artillerister, prickskyttar och luftvärnssoldater. De kom att göra allt som männen gjorde. I luftvärnet fick kvinnorna göra allt utom att avfyra kanonerna. Om de gjort det hade de räknats som kombattanter och då skulle de haft rätt till pension. Kvinnorna i krig och strid hade inte bara fienden att kämpa mot. De hade också sina överordnade, medsoldater och andra kvinnor som inte ansåg dem som riktiga kvinnor. Många av dem, som överlevde kriget, saknade livet i skyttegravarna och vid lägereldarna. Anna Larsdotter refererar till Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Det är väldigt fruktbart att ha den i färskt minne när en läser Kvinnor i strid. Alla dessa kvinnoröster som inte fick komma till tals förrän fyrtio år efter kriget. Så värst många medaljer var det inte tal om varken i det ena eller det andra fallet. Anna Larsdotter tar upp de stora, omvälvande krigen i kronologisk ordning. Det är mycket nyttig läsning; en historierepetition och fantastisk kvinnohistoria.
Historiska Media. 2016 

Matiné: Charlotte Löwensköld

Serien om Charlotte Löwensköld (Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld, Anna Svärd) av Selma Lagerlöf har ju åtskilliga år på nacken, men jag vet att den kan fascinera även nutida unga läsare. Charlotte Löwensköld (skriven 1925) är inte svår att identifiera sig med även om hon levde i en annan tid och under andra förhållanden. Filmen Charlotte Löwensköld spelades in 1979 med Lars Green som Karl - Artur Ekenstedt och en strålande vacker Ingrid Janbell som Charlotte Löwensköld. Karl - Arturs mor gestaltas av den underbara Gunnel Broström. Sven Wollter spelar brukspatron Schagerström som sitter och sneglar på Charlotte Löwensköld i kyrkan och sedan ber föräldrarna om hennes hand. Charlotte svara indignerat nej, eftersom hon faktiskt är förlovad med Karl - Artur Ekenstedt. Jag hade gjort mig en bild av en äldre, ganska ful Schagerström. För min inre syn hade jag också sett en mindre skön Karl Artur Ekenstedt än Lars Green. Gunnar Björnstrand spelar prosten Forsius. Sickan Carlsson förnekar sig inte som hans fru Regina. Landskapet är fantastiskt vackert och står i bjärt kontrast till det drama som utspelas mellan hjälpprästen och den vackra men fattiga Charlotte. Ekenstedt vill vara en fattig, fri och oberoende präst som går den väg Gud pekat ut för honom tillsammans med en enkel kvinna. Han vill tala med människorna om Kristus och hans stora kärlek. Karl Artur Ekenstedt är trosviss och renhjärtad. Brukspatron Schagerström hör hans predikan och inser att han måste skyddas. Det är stora och djupa känslor; det är dramatik. Och det är sommar hela tiden.

Tematrio - en tysk, en fransk och en spansk

LYRAN: Dottern ska välja språk och vi verkar inte alls tänka lika ... Ge mig en tysk, en fransk och en spansk så får vi se vad det blir. Blanda kulturformer som ni vill, läsbart, sevärt eller örongodis går lika bra.

1. Hanna Schygulla, tysk skådespelare som medverkat i en rad Fassbinder - filmer, som till exempel Petra von Kants bittra tårar, Maria Brauns äktenskap och och den absolut fantastiska TV - serien Berlin Alexanderplatz.

2. Christiane Rochefort, Krigarens vila
Fransyskan Christiane Rochefort har liknats vid Francoise Sagan, men egentligen är de helt väsensskilda. Det som hos Sagan är förströdd lek är hos Rochfort dödligt allvar. Hon skriver om passionen - den ohyggliga förhärjande passionen. Krigarens vila handlar om den unga oerfarna studentskan Geneviève Le Theil som förälskar sig i den levnadströtte alkoholiserade Jean Renaud som är åtskilligt äldre än hon. Deras destruktiva förhållande får naturligtvis katastrofala följder.

3. Dolores Redondo: Den osynlige väktaren. Kommissarie Amaia Salazar har fått en seriemördare på halsen i sin egen uppväxtby Elizondo i baskiska Pyrennéerna. Hon har avundsmän i de egna leden och brottas med spöken från sin uppväxt. Den älskade maken James har satt sig i sinnet att Amaia och han ska genomgå ett fertilitetsprogram för att få det barn som åtminstone han längtar så intensivt efter.