Mitt liv i Japan

2011 flyttade serietecknaren och illustratören Åsa Ekström till Tokyo. Hon hade utbildat sig på serieskolan i Malö och var en av  de första i Sverige att teckna manga. Väl i Japan började hon med manga i en blogg och det gicks å bra att hon sedan har givit ut sex böcker. En av dem har nu översatts till svenska, nämligen Mitt liv i Japan. En svensk  mangatecknares bekännelser. Åsa Ekström hade i hela sitt liv drömt om att flytta till Japan och teckna serier. Mitt liv i Japan innehåller mycket som kan vara bra att veta när en åker till Japan. Till exempel får en veta hur en tar sig in i en risbollsförpackning, hur en hanterar de avancerade toaletterna, oskrivna regler, att det inte är comme il faut att visa någon del av BH:n medan ett litet stycke trosa är helt OK. Munskyddet används för andras skull. Allt i Japan är gulligt, det vill säga kawaii; husen är kalla och pappersväggarna är tunna. Det är compact living som gäller. Ätpinnarna kan inte hanteras hur som helst och i badhusen gäller speciella regler. Åsa Ekström nämner inget speciellt om tatueringar men det har jag lärt mig att det inte tolereras på badhusen. För oss svenska är manga detsamma som japanska serier medan manga för en japan är serier över huvud taget. Att läsa serier är inte min starkaste gren, men Mitt liv i Japan har jag läst bakifrån och framåt som en läser i Japan. 

Titel: Mitt liv i Japan

Författare: Åsa Ekström

Översättare: My Bergström

Förlag: Kartago

Tryckår: 2020

Antal sidor: 175

Bokgeografi Japan

BOKGEOGRAFI JAPAN enligt O

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Japan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

 Kinshu. Autumn Brocade av Teru Miyamoto, en underbar vemodig och poetisk roman av en av Japans största författare om att mötas och skiljas och mötas igen.
The Tale of Genji och The Pillow Book av Murasaki Shikibu resp. Sei Shonagon från 1000 - talets Japan. Världens första roman som liknar en nutida såpa med alla äventyr och relationsproblem och en dagbok som känns mycket nära i tid.


2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Japan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val. 

Monica Braw är Japan - kännare och har skrivit den underbara Trollsländans land: Japans historia och
Kvinnor i Japan under tusen år. Nio porträtt.
Carl Peter Thunberg, Japans Linné, som skrev Flora Japonica
Mary Yukari Waters hade en amerikansk far och en japansk mor. Kvällens lagar innehåller elva noveller som alla tilldrar sig efter Japans nederlag i kriget.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Japan, som du inte läst, men är nyfiken på.

Ockuperad stad (2014) av David Peace är del två i den s. k. Tokyo-trilogin. Tokyo år noll är första delen.
Den var mycket bra. Det var väldigt roligt att sedan känna igen tåglinjer och stationer, parker och gator vid besök i Tokyo.
Mitt Tokyo: historia och kultur (2014) av Monica Braw

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Japan.

Japan´s master Gardens av Stephen Mansfield.  De japanska trädgårdarna är mycket speciella och välskötta oaser för stillhet och meditation; ofta försedda med tehus.

茶の湯, den japanska teceremonin, spelar stor roll i den japanske nobelpristagaren i litteratur Yasunari Kawabatas Tusen tranor. I Snöns rike av samme författare står geishakulturen i centrum.

Sashiko, "little stabs", japanskt broderi.  Läs mer HÄR.


となりのトトロ, Min granne Totoro, japansk animerad film från 1988, regisserad av 
Hayao Miyazaki producerad på Studio Ghibli. Se den! 

 

Dagens kulturella VM - spaning - Japan

enligt O: Jag tyckte så väldigt synd om Japan, som ledde med 2-0 över Belgien i åttondelen och sedan förlorade med 2-3. Tungt. Belgien vidare till kvartsfinal mot Brasilien, som spelas idag.
Vem tyckte inte synd om Japan som spelade så fin och renhårig fotboll? 
Japan är mitt favoritland. Många åker dit och är inte alls förberedda på att de ska bli så fascinerade. En blir fast, helt enkelt. Just nu förbereder jag höstens resa och det är alltid lika roligt med planeringen.
Kinshu. Autumn Brocade av Teru Miyramoto. Akis och Yasukis vägar skildes åt för tio år sedan. Aki är omgift och har en funktionsstörd son.
Yasukis liv blev en  nedåtgående spiral. En rad tillfälligheter gör att de plötsligt stöter samman i en liten bergsby dit Aki tagit sonen för att ge honom tillfälle att se på stjärnorna.

Ockuperad stad (2014) av David Peace är del två i den s. k. Tokyo-trilogin. Tokyo år noll är första delen. Den var mycket bra. Väldigt roligt att sedan känna igen tåglinjer och stationer, parker och gator i Tokyo. 

Japansk blomsterkonst av den svenska Japan - kännaren Ida Trotzig som bodde många år i Kobe och där också lärde sig att utföra en teceremoni. Hon gjorde mycket för de svensk - japanska relationerna och ombesörjde det japanska tehuset som står utanför Östasiatiska museet.

Edita Morris skrev Hiroshimas blommor, en bok som lästs över hela världen och spridit kunskaper om de långtgående följderna av atombomben över Hiroshima. Hon och hennes man arbetade hela livet för fredsfrågor.

Kyoto var huvudstad i Japan från 794 till 1868. Nobelpristagaren Yasunari Kawabata har skrivit romanen Kyoto eller De unga älskande i den gamla kejsarstaden. Två unga flickors liv i ett Japan som är fyllt av traditioner men som också börjar snegla mot västvärlden.

Berättelsen om Genji av Murasaki Shikibu har kallats världens första roman. Hovdamen Sei Shonagon skrev en öppen och omedelbar dagbok som får läsaren att förundras över hur lika människor är trots att att det är länge sedan vi skrev år 1000

Banana (det namnet har författarinnan valt själv) Yashimoto föddes 1964 som dotter till en filosofiprofessor som var en förebild för många unga radikala i Japan. 1988 kom romanen Kök ut. Den blev en stor succé såväl nationellt som internationellt och översattes till många språk och filmades. Sedan har Banana Yashimote skrivit ett dussintal romaner och novellsamlingar. De är ofta västerländskt influerade och handlar gärna om ungdomar i storstad.

Min granne Totoro av Miyazaki är en favoritfilm. Jag tyckte också mycket om Tystnaden - både filmen (Martin Scorsese) och boken av Shusako Endo. 2017 kom filmen Mot solnedgången (Naomi Kawase) och den var väldigt speciell om filmtolkning för synskadade. Tredje mordet (Hirokazu Kore-eda) har fått lysande omdömen vilket inte hindrar att den gått mycket korta tider på svenska biografer.

Trots att jag inte är så speciellt förtjust i fantasy läste jag med stor förtjusning Lian Hearns serie böcker om klanen Otori. Den börjar med Över näktergalens golv. Lian Hearn - eller Gillian Rubinstein -  har rest mycket i Japan och specialstuderat Honshu och läst japanska.

Ny uppl. av Japans historia

Historiska media

Om en verkligen vill lära känna ett land ska en lära sig något om dess språk och historia. Språket hänger så nära ihop med kulturen och i ett land som Japan trampar en bokstavligen och bildligen omkring i historian dagligen. 2007 kom den första utgåvan av Japans historia. 2018 kom en ny upplaga. Thomas Ekholm är en av författarna. Han undervisar i det äldsta Japans historia i Lund och är doktorand i japansk historia och kultur vid Göteborgs universitet. Han forskar också om téceremonin. Ingemar Ottosson har bott flera år i Japan; han är biträdande professor i historia vid Högskolan i Kristianstad och undervisar i modern japansk historia vid Lunds Universitet. Den nya upplagan av Japans historia är lättare att ta till sig. Stilen är bättre liksom papperskvaliteten vilket gör att det är lättare att urskilja texten på de små kartorna. Styckeindelningen är lite förändrad; den kronologiska översikten är uppdaterad från 2006 - 2017 och litteraturförteckningen har kompletterats med 25 - 30 nyare titlar. Förordet har omarbetats. Textinnehållet är till största delen detsamma, men ett kapitel med nutidshistoria har tillkommit. Jag kan tycka att det var lite kort. En känner författarnas auktoritet och egna intresse av landet. Därför är Japans historia tilltalande och lätt att läsa. Och direkt spännande. Visst är det många främmande namn, men texten lättas upp av insprängda diktstycken eller citat ur annan litteratur. Det som förvånade mig lite var att samurajerna inte alltid var de obrottsligt lojala män en hade trott dem vara. Nej, de bytte sida lite hur som helst. Många intriger och mycket fulspel var det. Inte ens familjemedlemmar gick säkra när det rörde sig om makt och pengar. Ett flertal religioner har också lämnat spår i Japans historia. Författaren Endo Shusakus roman Tystnaden som filmades 2016 skildrade några portugisiska jesuiters grymma öden i Japan. Sverige och Japan har haft förbindelser alltsedan 1600 - talet. Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg gjorde sig känd på flera sätt i Japan under 1700 - talet.  Trotzig, en svensk fotograf, japanolog, författare och etnograf  bodde med sin man i Japan i 30 år, lärde sig téceremonin och ikebana och gjorde mycket för relationerna mellan Sverige och Japan. Hon blev den som förde téceremonin till Sverige och på Etnografiska museet finns många exempel på föremål hon skickat hem. Jag kunde tänkt mig någon liten rad om henne i Japans historia.  Edita Morris, en annan svenska, skrev Hiroshimas blommor och samlade in massor av pengar till atombombens offer som hennes son kommit hem ifrån kriget och berättat om. Det är också japansk nutidshistoria. Ingen utav dem nämns ens i litteraturförteckningen. Japan är världens tredje största ekonomi och att det är ett helt fascinerande land framgår tydligt i Japans historia, som också kan användas som referens när en läser japansk skönlitteratur. Hello Kitty och Pokémon är bara lök på laxen. 
Historiska media 2018

Tematrio - Asiatisk kultur

Lyrans TEMATRIO handlar om asiatisk kultur. 
"Asien är enormt stort och dess kultur oerhört varierad. Kanske vi i en tematrio gemensamt kan täcka in litteratur och övrig kultur från olika delar? Berätta om tre "kulturella yttringar" från Asien, litteratur, musik, dans, konst o s v. Blanda gärna friskt. Eller håll er till det som känns bekvämt.

1. Pekingoperan har jag sett både i Kina och utanför. Först såg jag den då den gästade staden där jag bor nu och sedan i Peking. Det blev en liten chock att se den på hemmaplan. Den vackra, poetiska föreställningen blev till något helt annat i Peking; stökigt, stimmigt och lite hafsigt. Jag fick sedan förklarat för mig att det är de skickligaste som skickas på turné. Publiken betedde sig helt annorlunda här än i Peking. Vi satt andäktiga både här och där, medan den inhemska befolkningen sprang ut och in, prasslade med godispåsar och pratade högt. Men icke desto mindre är det intressant att ha sett den på båda ställena.

2. Momijigari betyder autumn - leaf viewing och är ett alldeles speciellt begrepp i Japan. Det var först aristokratin och hovet som ägnade sig åt detta, men eftersom tiden gick blev det vanligt även för andra. När kommunikationerna blev bättre började man också åka omkring i landet för att följa lönnarnas färgskiftningar. Numera finns det lönnrapporter på nätet så att en vet vart en ska ta vägen. På kvällarna anordnas light - ups så att en kan vandra omkring i mörkret och se på de upplysta lönnarna. Magiskt.
3. Den japanska kulturen är väldigt speciell och otroligt intressant. Ju mer jag läser, lyssnar och försöker lära mig det japanska språket desto mera fascinerad blir jag. Det finns massor att läsa om hur man tänker i Japan och vad som kan vara viktigt
               att känna till för en västerlänning. A Geek in Japan. Discovering the land of manga, anime, zen and the tea ceremoni av spanjoren Héctor Gárcia, född 1981. Japansk blomsterkonst av Ida Trotzig, skriven på 20-talet utgiven först 1990 är en underbar bok av en kvinna som gifte sig med sin morbror för att få komma till Japan. Två små böcker som jag köpte på nationalmuseet i Tokyo och som också finns att köpa på nätet är också riktigt användbara om en vill försöka förstå något av japansk kultur. Illustrated A look into Japan och Illustrated Japanese characters. I övrigt kan jag bara rekommendera en resa till Japan. 2013 var jag där för första gången. Det var på senhösten under momijidari. I april 2015 var det dags för ett nytt besök. Till hösten åker jag igen.
                                  
                          

Japansk mat på svenska

– Jag har lärt mig att göra sushi i Sverige, säger Moé Takemura. Mina svenska kompisar ville att vi skulle göra det tillsammans hemma. Jag hade aldrig gjort sushi i Japan. Sushi gör man inte hemma. Moé kommer från Japan. Nu bor hon i Malmö och jobbar i Älmhult på IKEA. Hon har alltid varit intresserad av skandinavisk design och för några år sen studerade hon industridesign på universitetet i Lund som utbytesstudent. Som examensarbete gjorde hon en kokbok – Japansk mat på svenska. Som ett svar på de svenska kompisarnas frågor. Moé berättade om japansk husmanskost och den japanska matkulturen i Meny. Och lagar också en typisk middag. – Det kallas ichiju san-sai, en soppa och tre rätter, berättar Moé. Japansk husmanskost är som ett smörgåsbord med olika rätter. En rätt med ett protein – kött, fisk eller t ex tofu – och några vegetariska rätter. Dessutom ris på något vis och en soppa. Japansk mat – både snabbmat och fin restaurangmat – blir allt populärare i västvärlden. Men samtidigt, berättar Moé, så tar man i Japan alltmer efter den västerländska matkulturen. Så mycket att man numera t ex äter mindre sjögräs. Ramen, nudlar i buljong, är den senaste trenden från Japan som börjar sprida sig i Sverige. Det är inte heller något man gör hemma i Japan. Meny besöker ett svenskt ramenställe för att se hur de tillverkas och höra om japanska ramentraditioner. Dessutom får vi veta vilken gatumat som är populär i Japan.

Japansk lyrik

Den hostande göken - en poetisk resa i harmonins örike. Den japanska lyriken av Lars Vargö  
Lars Vargö har arbetat, levt och studerat i Japan en stor del av sitt liv. Han var också den förste svensk som doktorerat på japanologi. "Social and Economic Conditions for the Formation of the Early Japanese State", Stockholms universitet, 1982. Lars Vargö har intresserat sig mycket för sydostasien i allmänhet och Japan i synnerhet. Under en tid var han även Sveriges ambassadör i Tokyo. Han har djupa kunskaper om Japan och japansk litteratur och kultur. Han har skrivit flera böcker om Japan och även gjort översättningar till svenska. Den hostande göken går igenom japansk lyrik från allra äldsta tider och fram till våra dagar.
Haikun är ju välkänd men under en tid fick den stå tillbaka för tankan för att sedan få en renässans. Flera kvinnliga nutida poeter har fått komma med i Den hostande göken. De är inte sällan humoristiska och djärva och andra diktformer har tillkommit. Lars Vargö skriver i epilogen att det alltid varit en merit i Japan att skriva poesi. Att känna till den japanska poetiska traditionen var lika viktigt för samurajerna som det är för dagens studenter. Dagstidningar och radio- och TV- kanaler sänder många program som diskuterar och presenterar poesi.
Jag fastnade för Tawara Machi, född 1962. Hon debuterade 1987 med Salladens åminnelsedag. Tredje diktsamlingen, Choklad - revolutionen, kom 1997 och blev något av en sensation. Här ett par exempel:

Jag föddes till                          Du svarar mig inte
att leka med kärleken              som en man
vare sig det är                         utan som en vuxen
kurragömma                           jag ska sätta igång
eller kull                                 en chokladrevolution

Det vackra omslaget är gjort av Petter Antonisen och korrekturläsningen (ja, det står så!) är gjord av Marianne Landqvist.

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish July 26: Top Ten Things Books Have Made Me Want To Do or Learn About After Reading Them

Ulla Wagner, Japan Imagined: The Ida Trotzig Collection of Photographs from the Meiji Era in Japan. Ida Trotzig lived i Japan for about 30 years and she really loved her new country and learned a lot about it. I hope I can learn a little something of all that she knew of Japan.

A. J Cronin, The Citadel about a young doctor saving lives in the mine districts in Wales and in Africa made me wish being a doctor. I found some of his books in my parents bookshelves when I was very young

Leo Tolstoy, Anna Karenina made me wish I had been there to prevent her committing suicide. I really don´t know how, but I would at least have tried.

Elin Wagner, Penwoman, 1910. The protagonist, Barbro Magnus, a journalist like Elin Wagner, plans to maintain her independence in a liberated marriage as she continues to be active in the struggle for women's rights. I would hav liked taken part in these struggles.
 
Helen Wells,  The books about Cherry Ames made me of course wish to be a nurse!

Walter and Steven Farley, The books about The Black Stallion. I wasn´t much interested in horses generally, but there was something special about the Black Stallion. Oh, what a horsewoman I should be!

Bea Uusma, The Expedition. This is a fascinating story about an expedition to the North Pole led by S A André, a Swedish engineer. It ended in disaster.
I wish I could have been there 1897 helping them out with their equipment, especially their clothes. They didn´t think of the arctic cold which is hard to understand.

Lian Hearn, Tales of the Otori. Otori Takeo och Shirakawa Kaede are a young couple who love each other. But you don´t marry for love in Japan by that time.
They meet with many difficulties.  I would have liked seeing them excercise sword art. Both of them were very skilled

Jules Verne, Twenty thousand leagues under the sea. If I could have managed my fear I would like to have taken part in this marvellous journey.

Susan Sellers, Vanessa and Virginia. A nice cup of the with the two famous sisters Virginia Woolf och Vanessa Bell would have been interesting. 

Bröst & ägg. En sommarberättelse

Bröst & ägg av Mieko Kawakami liknar inget jag läst tidigare. Undertitel: En sommarberättelse. Och det är inte svårt att förstå att romanen väckt uppståndelse i hemlandet Japan. Berättelsen tilldrar sig i Tokyo och Osaka och handlar om kvinnor i olika åldrar och livssituationer. Huvudpersoner är Makiko, 39, värdinna på en bar; hennes syster Natsuko, 30, bokhandelsbiträde med författarambitioner som också är den som berättar och som bor i Tokyo; Midoriko, 12, dotter till Makiko. För tillfället talar inte Midoriko med sin mor. Hon skriver dagbok och oroar sig över att hon börjar få bröst, mens och hur barn blir till. Modern å sin sida tänker sig bröstförstoring något hon knappast har råd med. De lever i en värld som är männens. Kvinnorna är ofta ensamstående mödrar. Männen/papporna lyser med sin frånvaro. Kvinnorna upplever att de har det bättre utan dem. Nativiteten i Japan sjunker. Natsuko och hennes vänner diskuterar ofta barn eller inte barn. Sex kostar mer än det smakar. Bättre med assisterad befruktning. Ensamstående kvinnor får inte adoptera. IVF är förbehållet par. Natsuko börjar längta efter ett barn. Hon kan inte riktigt reda ut varför. Men hon vill möta sitt barn. Ouda, en donator med gott självförtroende, försäljarsvada och ovanligt hög spermiekoncentration i sin säd, erbjuder sina tjänster. Natsuko finner honom motbjudande och självbelåten. Donatorsbarnens rätt till sitt ursprung diskuteras mycket. Natsuko läser en bok där donatorsbarn intervjuats. Detta är ett egoistiskt vågspel och inte alls för barnets skull. Romanen tilldrar sig mellan 2008 och 2019. Det är en modern författare som skriver om ett modernt Japan. Mieko Kawakami började som popsångerska, bloggare och poet och kallas nu "en ikon för den yngre generationen" och har vunnit en rad priser. Naturligtvis chockerade hon det konservativa Japan, men nu översätts hon världen över. Bröd & ägg är mycket lättläst om än väldigt ordrik. Författaren vill inte kallas feminist, men visst är romanen feministisk. Mieko Kawakami har läxat upp Haruki Murakami för hans unkna kvinnosyn. En känner igen så mycket som är typiskt för Japan. De allmänna badhusen, karaoke, julskyltningen som börjar vid Halloween, jultårtorna, punktliga tåg, trånga utrymmen, Yamanote line, Shinkansen, izakayaställen och köerna framför varje tågdörr. Jag läser gärna mera från Mieko Kawakamis penna. Det finns inte heller någon anledning att klaga på Yukiko Dukes översättning rån japanskan.

Titel: Bröst & ägg. En sommarberättelse

Författare: Mieko Kawakami

Översättare: Yukiko Duke

Förlag: Bokförlaget Tranan

Tryckår: 2022

Antal sidor: 519

En världsomsegling under 366 dagar.

En världsomsegling under 366 dagar. Hur har det gått? Undrar Johanna
Jo tack, relativt bra. 33 titlar varav 5 tilldrar sig i Japan. En får vara nöjd.

Moggach, Deborah Tulpanfeber                                  HOLLAND

Ekuni, Kaori, Twinkle, twinkle                                     JAPAN

Liksom, Rosa, Sånt är livet                                         FINLAND

Murgi, Michela, Själamakerskan                                  ITALIEN, SARDINIEN

Flanagan, Richard, Den smala vägen mot norr              BURMA

Rosenfeld, Astrid, Elsa                                                TYSKLAND, BAYERN

Haruki Murakami, Fågeln som vrider upp världen          JAPAN, Tokyo

Jenny Erpenbeck, Natt för gott                                    MOSKVA, GALICIEN
   
Shan Sa, Spelerskan                                                  MANCHURIET, KINA

Scherfig, Hans, Det forsømte forår                               DANMARK     

Blasim, Hassan, Irakisk Kristus                                    IRAK      

Naseh, Negar,  De fördrivna                                        ITALIEN, SICILIEN       

Ackebo, Lena, Världens vackraste man                        MALLORCA   

Khider, Abbas, Presidentens apelsiner                          IRAK

Obioma, Chigozie, Fiskarmännen                                 NIGERIA

Prior, Lily, La cucina                                                   ITALIEN; SICILIEN 

Mytting, Lars, Simma med de drunknade                     NORGE, SKOTTLAND

Northomb, Amélie, Underkastelsens sötma                  BELGIEN, TOKYO

Kaygusuz, Sema, Platsen i ditt ansikte                        TURKIET; ISTANBUL

Thúy, Kim, Vi                                                            VIETNAM

Olsson, Linda, En syster i mitt hus                              SPANIEN 

Takashi, Haidaire, Gästkatten                                     JAPAN, SHINJUKU

                                                                                                         
Spence, Alan, Det rena landet                                    JAPAN, NAGASAKI

Malmsten, Bodil, Sista boken från Finistère                  FRANKRIKE, BRETAGNE
                                                                  
Kincaid, Jamaica, Annie John                                      KARIBIEN, ANTIGUA  

Haushofer, Marlen, Väggen                                        ÖSTERRIKE

Enright, Anne, Den gröna vägen                                 IRLAND

Hansen, Dörte, Körsbärslandet                                   TYSKLAND

Redondo, Dolores, Den osynlige väktaren                    SPANIEN

Mistral, Gabriela, Dikter                                             CHILE

Oksanen, Sofi, Norma                                                FINLAND

Jacobsen, Roy, Vitt hav                                              NORGE

Endo, Shusaku,  Tystnaden                                        JAPAN

Starka kvinnor i Japan

Monica Braws senaste bok handlar om några starka kvinnor i Japan. Kvinnor i Japan under tusen år. Nio porträtt är titeln.
Den kompletterar hennes tidigare bok om Japans historia, Trollsländans land (ett gammalt namn på Japan). När den var klar tyckte hon att det saknades något  och det var kvinnorna. Nio kvinnor från kejsarinnan Komyo på 700-talet till   sångerskan Misora Hibari, som levde till 1989. Alla har de haft stor betydelse i Japans historia - och är fortfarande kontroversiella.
2011 reste Monica Braw till Japan för att besöka de platser där kvinnorna levt och verkat. Så besökte hon till exempel den lilla undanskymda gravplats bakom templet i Anyoin där Hojo Masako, nunna och shogun, fått sitt sista vilorum efter ett stormigt liv med många klanstridigheter.
Hon var hustru till Japans förste shogun, Minamoto Yoritomo. Efter hans död var det hon som i praktiken tog upp hans fallna mantel och när sonen Yoriie fick makten var det hon som fick se till att styra.
En annan kvinna, Hosokawa Gracia, var kristen och gift med en samuraj; Kasuga No Tsubone var amma i en högt uppsatt familj, vilket var en väldigt viktig post.
Det gällde inte bara att föda barnen lekamligen utan också att sköta karaktärsdaningen. En annan kvinna är feminist (inspirerad av Ellen Key!); åter en annan pionjär inom skolans område.
Kusumoto Ine blev den första att utöva västerländsk läkekonst. Hon var dotter till en tysk man och en japansk kvinna.
Kejsarinnan Komyo Kogo var inte bara mäktig. Hon var god också och en utmärkt sjuksköterska. Bland allt annat utformade hon de första nunnetemplen som sedan blivit viktiga inom buddhistisk tradition
Min speciella favorit bland kvinnorna är naturligtvis Murasaki Shikibu. Hon var författarinna och skrev berättelsen om Genji, världens första roman, och en dagbok. Hon satt i templet Ishiyamadera och skrev och tittade ut över Biwa - sjöns vatten.  
Dagboken tillkom efter det att Murasaki Shikibu blivit hovdam hos kejsarinnan Shoshi, efter Berättelsen om Genji. Dagboken är inte en regelrätt dagbok utan mera en sammanställning av minnesbilder.
Monica Braw öser ur sin kunskaps outtömliga brunnar. Varje porträtt sätts också
in i sitt historiska sammanhang. Jag blir glad av dessa nio nya bekantskaper. Ja, åtta då, Murasaki Shikibu och jag känner varandra sedan tidigare...

Tecknet för kvinna

-.

Japansk blomsterkonst

Ida Trotzig, 1864 - 1943, bodde i Japan i 30 år. Hon var gift med sin betydligt äldre morbror Herman Trotzig, 1832 - 1919. Ida Trotzig hade bestämt sig för både Herman och Japan vid tidig ålder. De gifte sig 1888 och flyttade till Kobe där Herman Trotzig var polischef. Han var djupt intresserad av sitt nya hemland, hade lärt sig japanska och gjort sig omtyckt av omgivningen. Den unga hustruns första år i Japan blev allt annat än lyckliga. Paret förlorade två döttrar i en tyfon och Ida Trotzig var ofta sjuk. Hon använde tiden till att läsa in sig på japanska språket,  japansk filosofi, konst och religion. Ganska snart var hon lika intresserad av värdlandet och värdfolket som någonsin maken. Hon gick kurser i tuschmålning, lärde sig den japanska téceremonin och gick tre år för att lära sig ikebana, japansk blomsterkonst, förmodligen som den första västerlänningen. Om detta skrev hon en bok, Japansk blomsterkonst, som kom ut 1990 på Signum förlag. Zenbuddhistisk andlighet och estetik ligger till grund för den japanska blomsterkonsten som i likhet med téceremonin strävar efter fullkomlighet.
Två år efter makens död flyttade Ida Trotzig hem till Sverige och inledde ett outtröttligt arbete med att göra Japan känt även här. Hon föreläste, skrev artiklar, öppnade utställningar och lyckades få till stånd ett téhus som placerades intill Etnografiska museet. Dit skänkte hon också mängder av föremål som hon hade med sig hem ifrån Japan. Två år senare kom även hennes dotter Inez (f 1894, mor till Gaby och Ume Stenberg) till Sverige efter den stora jordbävningen och branden i Tokyo. Inez ägnade sig åt bonseki, d.v.s. byggandet av miniatyrlandskap på svarta lackbrickor. I Japansk blomsterkonst tar Ida Trotzig upp historiken om blomsterkonsten innan hon går över till att beskriva tekniken och de olika blommorna och deras symbolik. Hon berättar också om vad man kan sätta blommorna i och betydelsen av hur man arrangerar blommorna. Blomsterarrangemang ska innehålla tre nivåer som representerar himmel, jord och människa. "Kunskapen och förståelsen för blommor föder förståelsen mellan människa och människa, till och med då så oförenliga kontraster som västerlänning och österlänning sammanförs. Den utjämnar, liksom den gemensamma tédrickningen och gästmåltiden i Cha no yu, bördens, rangens och nationalitetens olikheter.", skriver Ida Trotzig. För japanen är sinnevärldens skönaste företeelser snön, månen och blommorna. 
Japansk blomsterkonst är illustrerad med Ida Trotzigs egna foton och vackra 
färgbilder på olika blommor, gräs och andra växter.

Kvinnan i den vita kimonon

När Toris far ligger på dödsbädden berättar han för henne att han levt ett tidigare liv. Tori får också läsa ett brev som avslöjar  att hon troligen har en halvsyster i Japan.  Och det kan hon behöva för hon är alldeles ensam i världen. Kvinnan i den vita kimonon av Ana Johns vilar till vissa delar på verklig grund. I kapitlet Författarens anteckningar på slutet redogör Ana Johns för verkliga platser och personer. Romanen utspelas i två tidsplan och två miljöer; i Japan under andra hälften av femtiotalet och i USA i nutid. Sjuttonåriga Naoko Nakamura har förälskat sig i den amerikanske soldaten Hajime och de planerar en framtid tillsammans. Hajime är villig att lämna sitt land för att bo i Japan med Naoko. Han är helt aningslös, men det är inte Naoko. Hon är väl medveten om att hennes far förväntar sig att hon gifter sig med sonen till en av hans inflytelserika affärsbekanta. Det kommer att gynna familjen Nakamuras affärer. Naoko är mycket påverkad av amerikansk kultur och tycker att hon ska få gifta sig av kärlek. När det blir bestämt att Naoko och familjen ska träffa Satoshi, mannen de förväntar sig att Naoko ska gifta sig med, genomdriver Naoko  att de ska träffa Hajime också. Det blir den verkliga kulturkrocken. En lider med Naoko och Hajime. Men - som förälder lider en med Naokos föräldrar också. Det är inte svårt att förstå alla svårigheter som kommer att torna upp sig för det unga paret och deras barn. De kommer inte att var välsedda varken i Japan eller USA. Det blir många turer fram och tillbaka innan allt har fallit på plats. Och det blir inte som någon tror. Naoko berättar framåt i tiden; Tori nystar sig bakåt. Tori säljer sin fars ögonsten Cadillacen för att få ihop pengar till en resa till Japan. Hon måste få veta. Och hon måste försöka lokalisera sin halvsyster. Kvinnan i den vita kimonon är en vacker och vemodig kärlekshistoria som hade förtjänat en finare omslagsbild. Romanen tar upp japansk samhällssyn, generationsmotsättningar, kvinnors ställning och mycket annat. En verklig glädjekälla för läsaren är gamla farmor som dyker upp överallt och strör visdomsord värda att brodera på bonader omkring sig. "Oro ger små saker långa skuggor" är ett av de visare.  

Titel: Kvinnan i den vita kimonon

Författare: Ana Johns

Översättare: Torun Lidfelt Bager

Förlag: Jentas

Tryckår: 2020

Antal sidor: 336

Tisdagstrion v. 15 2025: Asien (asiatiska författare eller asiatiskt innehåll)

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 15: Asien (asiatiska författare eller asiatiskt innehåll) 

1. The Tale of Genji av hovdamen och poeten Murasaki Shikibu, Japans nationalepos.The Tale of Genji kom ut ca år 1000 och räknas som världens första realistiska roman. Handlingen är förlagd till 700 - talet. De första två tredjedelarna handlar om den oförliknelige prins Genji och hans äventyr; resten om vad som händer efter hans död. Genji är idealmannen för hovet under den heianska tiden: poet, målare, dansör och musiker.

2. Förklädd. I Förklädd skildrar Shusei Tokuda sitt treåriga förhållande med den unga Junko Yamada som till varje pris vill bli författare. Hennes stora förebild är franska Colette. I romanen, som Tokuda skriver tio år senare kallas hon Yoko och den äldre, framgångsrike författaren Yozo. Hon har ett havererat äktenskap bakom sig och tre barn som hon lämnat bort. Yozo blir snart hennes lydiga redskap.

3. Carl Peter Thunberg levde 1743 - 1828. Han var läkare och botanist och Linnés mest framgångsrike lärjunge. Han reste till den japanska ön Deshima som tjänsteman för Ostindiska kompaniet. Men först hade han ägnat tre år åt att lära sig nederländska i den nederländska Kap - kolonien i Sydafrika. Holländare var de enda utlänningar som släpptes in i Japan.
Japan var ett mycket slutet land vid den här tiden och Thunberg övervakades överallt. Men ändå lyckades han förmedla medicinska kunskaper till japanska läkare och samla in  japanska vilda växter. 800 arter presenterade han sedan  i sin Flora Japonica.
Thunberg var en flitig och vänlig man och han blev mycket omtyckt både i Sydafrika och Japan. Han anses också ha haft stor betydelse för att Japan så småningom tillät utlänningar att komma in i landet.
Bokförlaget Rediviva gav 1980 ut Thunbergs Resan til och uti Kejsaredömet Japan åren 1775 och 1776. 

Japans Linné

Carl Peter Thunberg levde 1743 - 1828. Han var läkare och botanist och Linnés mest framgångsrike lärjunge.
Han reste till den japanska ön Deshima som tjänsteman för Ostindiska kompaniet. Men först hade han ägnat tre år åt att lära sig nederländska i den nederländska Kap - kolonien i Sydafrika. Holländare var de enda utlänningar som släpptes in i Japan.
Japan var ett mycket slutet land vid den här tiden och Thunberg övervakades överallt. Men ändå lyckades han förmedla medicinska kunskaper till japanska läkare och samla in  japanska vilda växter. 800 arter presenterade han sedan  i sin Flora Japonica.
Thunberg var en flitig och vänlig man och han blev mycket omtyckt både i Sydafrika och Japan. Han anses också ha haft stor betydelse för att Japan så småningom tillät utlänningar att komma in i landet.
Bokförlaget Rediviva gav 1980 ut Thunbergs Resan til och uti Kejsaredömet 
Japan åren 1775 och 1776.
Carl Peter Thunberg. Linnean, resenär, naturforskare kom ut 1993 till 250-årsminnet. Detta firades i tre världsdelar; Europa, Afrika och Asien.
Thunbergs liv och verksamhet skildras i minnesboken av fem svenska och två japanska forskare.
I Populär historia hittade jag en intressant artikel. Läs HÄR

Konnichiwa Nippon! - Hej Japan!

Ett praktverk att njuta av som introduktion inför en resa till Japan. Eller också kan man sitta och minnas och  sucka och önska sig tillbaka om man redan varit där. Vill man ha fördjupning på olika områden får man söka vidare. 
En aldrig så liten litteraturlista hade inte varit fel.
Författarna Sara Alinder (foto) och Magnus Jonsson (text) säger i sitt förord att intresset för Japan växer och att de vill öka förståelsen för det fantastiska landet. Allt är förföriskt vackert; templen, trädgårdarna, lönnarna, körsbärsträden, baden, teceremonierna, stadsvyerna från Tokyo, kulturskatternas Kyoto, bergen och naturligtvis kalligrafin.
De har haft en japansk kvinna som ressällskap och tack vare henne och hennes familj kommit det japanska vardagslivet nära.
Sara Alinder och Magnus Jonsson gav ut Japan. Från Tokyo och Kyoto till geishor, trädgårdar och paradisstränder på HORISONT FÖRLAG 2011 
På samma förlag kom boken om Söderhavet som de gav u 2004.

Förlorad mark

Huvudpersonen som mötte läsaren i Frans Wachtmeisters hyllade debutroman Territoriella anspråk återkommer i bok nummer två, Förlorad mark. Han har nu varit i Japan i elva år men känner att han är en främling. Han arbetar på ett headhuntingföretag, Ways Recruiting. Det går inte så bra för honom och han ligger sist på listan över hur medarbetarna lyckats med sina uppgifter. Han har väldigt svårt att uppbåda något intresse för arbetet och till slut lämnar han det trots att han vet att hans visum inte kommer att förnyas om han inte har något arbete. Han har haft en japansk flickvän men hon lämnade honom för studier i Paris. Nu beslutar han sig för att bli hikikomori, det vill säga en människa som drar sig undan världen och andra människor. Han blir lycklig när han upptäcker att han kan beställa mat och få den hemburen och ställd utanför dörren  av Amazon Japan. Men han förstår att han snart måste försvinna från Tokyo för att undgå polisen och migrationsmyndigheterna. Han uppsöker en studiekamrat som ha läst konsthistoria tillsammans med, Bunta, som arbetar som bildhuggare på landsbygden. Där söker han skydd i Bardo, byggnaden som blir en sorts gränsland fullt med snidade buddhor, buddhisattvor och gränsvakter. Författaren passar på att avliva diverse myter om Japan. Visst kan asiater supa till. Japanerna är kollektivistiska och konfucianistiska. Det har sitt pris att vara världens mest säkra och välfungerande land. Japanerna är xenofober alltsedan Edo - tiden. De föraktar främlingen. Japanerna är ett grymt folk men världsbäst på skönhet. De ser unga ut länge men blir gamla över en natt. Protagonisten känner att han förlorat Japans gunst. Han vet att han inte kan få rösträtt, men om han blir far till ett barn med japansk mor så blir han inte utvisad.  Japan utanför Tokyo är rena stenåldern och han avskyr den japanska naturen i stort. Men den krumma förvridna japanska tallen älskar han. Naturen går bara att älska om man vuxit upp med den. Jag tyckte väldigt mycket om Territoriella anspråk och jag tycker väldigt mycket om Förlorad mark också. Jag har känt igen en del, som vissa platser och förhållanden och namn som Frans Wachtmeister refererar till. Han vet vad han talar om så det är bara att acceptera vissa saker som jag helst inte velat höra. Hoppas att detta inte är sista japanboken Frans Wachtmeister skriver.

Titel: Förlorad mark

Författare: Frans Wachtmeister

Förlag: ellerströms

Tryckår: 2025

Antal sidor: 253