Veckans kulturfråga v. 37 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 37: Vilka böcker ser du fram emot i höst?

Elsa och Natanael Beskow. En kärlekshistoria av Annika Persson kommer ut i slutet av oktober. 19-åriga Elsa Maartman håller på att utbilda sig till teckningslärare när hon möter den nästan tio år äldre Natanael predikant, författare och konstnär. 1896 gifter de sig och får med tiden sex söner! Den vill jag läsa.

Pythian pratar av Liv Strömquist kommer ut i slutet av september på Norstedts förlag. En självhjälpsbok mot självhjälp. Liv Strömquist ger sju livsråd som hjälp mot livsråd.

Currymamman. Mina indiska favoriter av Malin Mendel. Malin Mendel kan verkligen Indien och indisk kultur och hon delar med sig av sina kunskaper på ett trevligt sätt.

Vad hjärtat är fullt av av Katrine Wessel tänkte jag att jag skulle lägga till på läslistan. Det är del 13 i den långa släktserien om Familjen Winther som jag lyssnat mig igenom. Den finns redan i Storytel, upptäckte jag.

Tankar om existensen av Nina Björk verkar väldigt spännande. Säkert inget en ger vågen för rakt igenom men det behövs ju inte heller.

Ett recept 100 bröd av Martin Johansson ligger i min inköpskorg. Jag är redan Martin Johansson - frälst och gillar hans recept och allmänna resonemang.

Tisdagstrion v. 37 2024: Kropp och själ

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 37: Kropp och själ

1. Genom märg och ben av Jacqueline Woodson. Melody är sexton år. Familjen ska ha en fest för henne, cominga of age. Med det inleds Jacqueline Woodsons roman Genom märg och ben. Mammma Iris, som själv inte kunde ha sin mogenhetsfest för då väntade hon redan Melody.

2. Ärr av Audur Ava Olafsdottir. Romanen handlar om Jonas som är i femtioårsåldern och har funnit att hans liv är meningslöst och inte till glädje för någon. Exhustrun, Gudrun, passade på att berätta för honom att deras dotter Gudrun Vatnalilja inte var hans när hon begärde skilsmässa.

 

3. Cromwells huvud av Carina Burman tilldrar sig i lärdomsstaden Cambridge och beskrivs som en uppsluppen skröna; lika delar detektivroman och Alice i Underlandet. 1996 - 1997 var Carina Burman Visiting Fellow vid Clare Hall i Cambridge.

Bergtagen

Nu har vi läst Bergtagen (1913 - 1924) av Thomas Mann i läsecirkeln. Vi hade sommaren på oss och det var bra. Den tog tid. Av olika skäl; bland annat långa vindlande meningar och invecklade filosofiska resonemang. Jag läste Karin Boyes äldre översättning från 1929 men hade även Ulrika Wallenströms nya översättning (2022) till hands. Jag hade gärna velat köpa den, men det visade sig att den är helt slut på förlaget. På Bokbörsen finns 2 ex. Den ena kostar 950 kr och den andra 1 500! Varför Bonniers inte vågat sig på ett nytryck är en gåta. I varje fall är jag glad att vi läste och diskuterade den. Tillsamman med bokens huvudperson Hans Carstorp reser en mot sanatoriet i Davos i Schweiz och njuter av det vackra alplandskapet. Året är 1907. Han ska hälsa på sin kusin, den samvetsgranne, plikttrogne militären Joachim Ziemssen. Mötet med alla patienter, läkare och övrigt tjänstefolk tycks mig som en beskrivning av ett menageri. Thomas Mann tar gärna fasta på groteska detaljer är ibland riktigt elak. Bergtagen är betydligt roligare än en föreställer sig. Hans Carstorp är en föräldralös, lite gubbig ung man som står under beskydd av en äldre släkting och fosterfar, konsul Tienappel. Han är ingenjör och skeppsbyggmästare. Det är en lång resa från Hamburg till Davos särskilt som besöket är tänkt att endast vara i tre veckor. I matsalen finns sju bord vart och ett reserverat för ett visst sällskap enligt en viss rangordning. Siffran sju återkommer ofta i romanen; sju kapitel; sju år. Hans Carstorp häpnar över all den goda maten som serveras bittida och sent. Kusinen presenterar honom för alla efter hand som de dyker upp. Hovrättsrådet Behrens är en mäktig man; den diskussionsglade italienaren Lodovico Settembrini, tycker Hans Carstorp  liknar en positivhalare i sina gulrutiga byxor. En gåtfull kvinna med kirgisögon, madame Claudia Chauchat, irrriterar Hans Carstorp otroligt genom att slänga igen dörren till matsalen med en skräll. Han slås också av hur kallt det är i rummen och får veta: "Här fryser vi inte!" Förkyld får en naturligtvis inte vara på ett sanatorium. Hans Carstorp kommer ganska snabbt in i rutinerna och kommer att uppskatta stunderna i den förträffliga ligg/vilstolen där en sveper in sig i en varm pläd enligt visst schema. Den judiske jesuiten Naphta representerar en ny föreställningsvärld och Hans Carstorp får ännu en som "tävlar" om honom utöver Settembrini. Själv tycker han mestadels ingenting vilket kan förvåna. Möjligen känner han av sin ungdom, 24 år. De andra är åtskilligt äldre. Som läsare kan en bara förvåna sig över Thomas Manns bildning och kunskaper inom de mest skilda områden. Tiden är föremål för många reflektioner. Hans Carstorp tappar tidsuppfattningen och kommer att stanna i hela sju år. Jag slog igen böckerna fast besluten att försöka skaffa nyöversättningen och läsa om. Somligt har fastnat direkt men jag räknar med att en omläsning skulle öppna mina sinnen för nya intryck. Associationerna går på många håll; Dante, Goethe, Virginia Woolf. Det finns oerhört mycket mer att säga om den här romanen. Ellen Mattsson har skrivit ett efterord. Jag tycker att Bergtagen var en läsupplevelse. Det var inte alla i vår lilla bokcirkel som höll med. Väldigt konstigt.

Titel: Bergtagen

Författare: Thomas Mann

Översättare: Karin Boye, Ulrika Wallenström

Förlag: Forum; Albert Bonniers förlag

Tryckår: 1929, 2022

Antal sidor: 964

En smakebit på søndag v. 36 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar söndagens bokutmaning En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Mitt nya liv inleddes hastigt och lustigt av min nya socialassistent, Miss Barks. Hon drog upp persiennerna och sade:"Godmorgon Damon. Nu ska du få åka hem. För en bråkdels sekund trodde jag att jag hade ett, och att jag skulle få åka dit. Ibland varar en bra dag inte mer än tio sekunder. Miss Barks hade fel efternamn. Hon skällde inte alls som en hund. Hon stod där och log medan jag sträckte på mig och började minnas all möjlig skit, samtidigt som jag inte kunde undgå att lägga märke till att hon var värsta pinglan."

Min smakebit på søndag v. 36 kommer från Demon Copperhead av Barbara Kingsolver. Sofia Nordin Fischer, översättare. Norstedts förlag.

Veckan mening v. 36 2024

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som kallas Veckans mening. Vi väljer en mening som fått oss att - av en eller annan anledning - stanna upp. Min Veckans mening v. 36 kommer från Martin Johanssons alldeles nya bok Ett recept hundra bröd

"Sedan jag bakade min första knöliga limpa  en dag i min mammas sommarkök har jag förundrats över hur spännande det är att se vad som kommer att bli av degen."

Fem en fredag v. 36 2024: Sömnigt

 elisamatilda: Fem en fredag v. 36: Sömnigt

1. När snoozar du? Mycket sällan
   
2. När vaknar du före klockan ringer? För det mesta
   
3. När går du och lägger dig alldeles för sent? Alldeles för ofta
   
4. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Kvällsmänniska numera
   
5. Hur många timmar med sömn får du? Max 6
   

Där vassen viker

I debutromanen Där vassen viker  av Linda Edgarsson befinner vi oss i Småland i slutet av 1800 - talet. Torpardottern Hilda är huvudpersonen i boken. Hon bor hemma hos sin mor Greta och systern Ida som redan fått ett oäkta barn. Tonen är kärv kvinnorna emellan och inte blir det bättre av att Hilda avvisar ett förmånligt frieri som kunde underlättat livet för dem alla. Hildas faster, Anna, ber Hilda komma och hjälpa henne i hushållet eftersom hon brutit armen. Fyra arbetskarlar i hushållet kräver sin kvinna. Hilda inställer sig motvilligt, men blir så småningom väldigt förtjust i fastern som är mycket lik Hildas far som hon älskat mycket. Hilda är vacker och tystlåten; redan drabbad av sorg i livet. Ganska snart kommer hon på kant med husbonden August på Sjölund. Han beter sig som en neanderthalare och alla fruktar hans vrede. Hilda börjar ganska snart fundera över Annas brutna arm. Sonen Erik är adopterad men antas vara den som ska ärva gården. Ingen vet om att han är adopterad. En följer det dagliga livet på gården med allt vad det innebär av sådd, skörd, skogsbruk och beroendet av vädrets makter. Samtidigt pågår en hopplös kamp för tillvaron i det fattiga torpet. De har inte kunnat betala arrendet på länge än mindre göra några dagsverken. Hilda möter sitt livs stora kärlek, men det blir en kärlekshistoria med många hinder. Där vassen viker är en fin roman som ger en bild av det småländska landskapet och av de människor, storbönder som torpare, som befolkar det. Författaren själv bor på en småländsk gård med man och tre barn och hon lånar av sin egen släkthistoria till romanen. Romanen får ett lika oväntat som hastigt slut. Men Lundens hjärta sägs vara en s. k. fristående fortsättning på Där vassen viker. Och den tänker jag läsa nu.

Titel: Där vassen viker

Författare: Linda Edgarsson

Förlag: Bookmark

Tryckår: 2022

Antal sidor: 408

Inläsare: Sara Sommerfeld