torsdag 3 februari 2022

Helgfrågan v. 5 2022

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 5 2022: Vårutgivningen har börjat komma på de flesta förlag. Har ni kollat ut någon godbit?: 

Ja, frågan är ställd tidigare, men godbitarna är många så den tål att ställas igen:

Ett sällsamt dubbelliv
: Gurli Linders memoarer om åren med S. A. Andrée av Lena Kåreland. Tänk, att sitta hemma och recensera barnböcker och skriva till sin kärlek S. A. Andrée som är på Nordpolen under tiden som en deltar i kulturlivet i Stockholm. Gurli Linder skrev också en bok om sällskapslivet i Stockholm.

Jag såg ett träd
av Eva Ström. En diktsamling om hur en tar sig igenom en pandemi med hjälp av bl.a. träd.

De förlorade minnenas ö av japanska Yoko Ogawa. En kuslig roman om en ö som drabbas av en pandemi. Saker börjar försvinna från ön och människors minnen försvinner. Ibland försvinner det också människor.

 

Kaptenen och Ann Barbara

"Heden liknar ingen annan plats. Där finns himlen och den platta jorden. Där finns ödemark och tomhet." Och så vidare. Beskrivningen av heden, som faktiskt är huvudkaraktären i den här boken, påminner osökt om den engelske författaren Thomas Hardys hed i romanen som fått titeln Heden. Ida Jessens nya roman, Kaptenen och Barbara, handlar om hedlandskapet i södra Jylland, som på kungens, Fredrik V,  och Räntekammarens uttryckliga önskemål ska odlas upp och göras beboelig för människor från Tyskland. Ingen vet vem som äger heden. Den är någons, och den är ingens. Ingens är det namn som gäller på heden. Det ska finnas uråldriga dokument som talar om gränslinjer och besittningsrätt, men ingen vet var de finns. Bönder och jordägare bor i utkanten av heden. En vacker dag kommer tyske kaptenen i von Scholtens geworbne Infanterie, Ludwig van Kahlen, farande med häst och vagn, iförd röd uniform, trekantig hatt och med gul sidengördel om livet. Han har läst odlingstidskrifter och är full av planer och energi. Han ska vara hedutvecklare, vetenskapsman och lantmätare och odla upp den magra jorden till kungens ära. Ljungen, som vajar manshög, ska tvingas undan och användas till annat, som att stoppa madrasserna med. Kaptenen sliter morgon, middag och kväll. Alla arbetare han lyckas skaffa rymmer förr eller senare. Ingen orkar med hans tempo. Året är 1754 och kaptenen är 54 år. Ida Jessen har skrivit en riktig bladvändare. Romanen är tätare än hennes tidigare romaner. Detta är mer av bred episk berättelse. Somliga av karaktärerna har verkliga förebilder. Tiden är intressant. En undrar mycket över den totalt osynlige kungen och den lika gåtfulla som osynliga Räntekammaren. Jag gillar mycket beskrivningen av heden och av människorna, till exempel Kahlens trätobroder amtmannen Trappaud, kaplanen Søren Thestrup som är kaptenens verklige vän och den genomruttne Schinkel på Hald. Och naturligtvis Ann Barbara, som är Guds gåva till kaptenen. Här finns också massor av kulturhistoria och en hel del spännande ord. Kort sagt en roman helt i min smak.

Titel: Kaptenen och Ann Barbara

Författare: Ida Jessen

Översättare: Ninni Holmqvist

Förlag: Historiska Media'

Tryckår: 2021

Antal sidor: 430

onsdag 2 februari 2022

Veckans kulturfråga v. 5 2022

enligt O: Veckans kulturfråga v. 5 2022: Vilka böcker ser du fram emot att läsa i vår?

Skuggdansaren av danska Sara Omar har jag väntat länge på. Den har varit annonserad minst ett år men nu väntas den komma i april.  Vi är i Kurdistan 1994. Frmesk, som vi mötte i Sara Omars förra roman, Dödstvätterskan,  har slutat prata och äta. Hon ritar våldsamma teckningar och lemlästar sina dockor. 

Den udda kvinnan och staden av Vivan Gornick . Vivian Gornick är författare och feminist. Nyligen kom hennes biografi från 1987 Starka band där historien om en mor och en dotter som älskar att hata varandra berättas. I den andra delen av Gornicks memoar, Den udda kvinnan och staden, är hon framme vid 2015 och författaren är 80 år.

Min är hämnden av Marie N´Diaye är på samma gång en psykologisk thriller och samhällsskildring. Marie N´Diaye har redan nämnts i nobelprissammanhang och det vore inte fel. Av N´Diaye har jag tidigare läst Ladvine och Tre starka kvinnor

Siemensrullen av Håkan Andersson. För länge sedan blev jag väldigt förtjust i författarens roman Breven som kom ut 2004. Han har sedan skrivit flera romaner som fått fina omdömen men inte nått den stora läsekretsen. 

tisdag 1 februari 2022

Tisdagstrion v. 5 2022

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 5: Afrika

1. Konkubinen av Elechi Amadi  räknas till de allra viktigaste västafrikanska romanerna och presenteras nu i översättning av Jan Ristarp för första gången på svenska (2016). Konkubinen är författarens debutroman och första delen i en trilogi som skildrar det traditionella livet i en nigeriansk by och förhållandet mellan människorna och deras gudar.

2. Gold Dust av Ibrahim al - Koni (Guldsand på svenska) handlar om tuaregen Ukhayyad och hans kamel. Ukhayyad har förskjutits från sin familj eftersom han vägrat acceptera den hustru hans far valt åt honom. Den unge mannen och hans kamel ger sig in i Sahara. I norr pågår det krig och i söder torka. Det blir en hård kamp för livet och utgången är oviss. Stenblödning är en annan av Ibrahim al - Konis romaner.

3. Fallet Mersault av den algeriske journalisten och författaren Kamel Daoud. Fallet Mersault för den mördade, namnlöse arabens ifrån Främlingen talan. Ett mycket intressant uppslag som innehåller mycket av Algeriets turbulenta nutidshistoria med inbördeskrig och frihetskamp.

måndag 31 januari 2022

När vargarna kom

Charlotte McConaghys förra bok Den sista migrationen fick jättefina recensioner och jag tyckte fantastiskt mycket om den. Hennes andra bok, När vargarna kom, handlar om att återinföra vargar i de skotska högländerna för att  återupprätta balansen i ekosystemet, i något som kallas Cairngorms vargprojekt. Landet översvämmas av hjortar, herbivorer. Inti Flynn är den som ska göra det. Inte ensam utan tillsammans med några biologer. Planeten tillhör inte oss. Vi måste minska vårt avtryck. Inti Flynn "lider" av spegelberöringssynestesi, det vill säga att hon känner det andra känner. Hon är otroligt ömsint vad det gäller att ta hand om tvillingsystern Aggie, som blivit stum efter en traumatisk upplevelse. Vargarna är Intis skötebarn och hon får också många tillfällen att ta strid för dem. Inflytelserika jordägande män är hennes motståndare. Den skotske polisen Duncan är en sympatisk man som får mig att associera till Elly Griffiths karaktär Harry Nelson. Inti och Duncan dras förstås till varandra, men förhållandet - om det nu är ett sådant - är verkligen inte friktionsfritt. En man försvinner. Boskap rivs av vargar. Vargar skjuts av ilskna jordägare. Intis förälskade beskrivningar av de olika vargarna kan får vilken vargmotståndare som helst att byta sida. Hon älskar verkligen dessa fruktade djur men hon har respekt för dem. Romanen rör sig på två tidsplan. Ett då i Alaska och ett nu i de skotska högländerna. Det är svårt att värja sig mot den här boken. Den har ett driv och en har svårt att släppa den. Inti är en ganska gåtfull kvinna. Hon påminner på något sätt om sina vargar. Romanen är spännande och har på samma gång ett budskap. Jag blev inte besviken på Charlotte McConaghys andra roman även om jag kan tycka att Den sista migrationen hade ett högre konstnärligt värde. 

Titel: När vargarna kom

Författaren: Charlotte McConaghy

Översättare: Carina Jansson

Förlag: Lavendar Lit

Tryckår: 2021

Antal sidor: 362 s.

lördag 29 januari 2022

En smakebit på søndag v. 4 2022

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"När jag gjorde mig i ordning för att gå till sängs i går kväll drog jag hårnålarna ur håret, eller det som återstår av håret. I en av mina predikningar till våra Tanter för några år sedan varnade jag för fåfängan, som trots alla varningar letar sig in i oss. "Livet handlar inte om hår", sa jag den gången, halvt på skämt. Och det var sant, men det är också sant att hår handlar om livet. Det är lågan på det ljus som kroppen är, och när den falnar skrumpnar kroppen och tynar bort. En gång hade jag hår nog till en knut, på den tiden då det var knut man skulle ha; till en chinjong, på den tiden då det var chinjong man skulle ha. Nu är mitt hår som måltiderna här i Arduahallen: glest och kort. Min livslåga tynar, långsammare än vad somliga häromkring skulle vilja, men hastigare än vad de kanske anar. Jag såg mig i spegeln. Den som uppfann spegeln gjorde inte många av oss någon tjänst , vi måste ha varit lyckligare innan vi visste hur vi såg ut"

Från sidan 39 i Gilead av Margaret Atwood. Fler smakebitar HÄR 

Veckans mening v. 4 2022

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar  Veckans mening. Vi ska dela med oss av en mening som av någon anledning fått oss att stanna till. Min mening kommer från sidan 11 i 

Radikalt lagom av Fredrik Nyström

"Väl på jobbet möts vi av en maratonlöpande vd, kollegor på den senaste extremdieten och en HR - avdelning som inte bara infört obligatoriska yogapass på arbetstid, utan också tvingar iväg dig till till diverse digitala föreläsningar med hälsoguruer vars främsta expertis tycks vara att ge dig dåligt samvete för din livsstil."