Veckans mening v. 50 2021

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord driver en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. En väljer en mening i det en just läser; en mening som fått en att stanna till av den ena eller den andra anledningen. Min mening kommer från Tritonus av Kjell Westö s. 197.

"Några battingar låg vårdslöst slängda på pickupens tak och Lindell bromsade häftigt, men en av battingarna stack ut så mycket att den träffade Transitens vindruta nere till höger och orsakade en spricka."

Orsaken till att jag hajade till inför den här meningen är att jag som liten gick under arbetsnamnet batting. Men här betyder det bevisligen något helt annat än liten unge.
 

Førkrigstid

Igår hade min danska läsecirkel terminsavslutning med glögg, pepparkakor, blåmögelost och annat gott. Vi gick igenom glosor och diskuterade innehållet i Førkrigstid.
Kirsten Thorups roman Førkrigstid kom ut i Danmark 2006 och jag kan inte se att den översatts till svenska. Den handlar om några människor i en liten stad på landet. Dinna är i 40 - årsåldern och är den som mestadels berättar. Hon är gift med Sigurd som vid första anblicken förefaller vara en gedigen man alltigenom. Men så småningom börjar en tvivla. Dinna tvivlar också. Sigurd verkar vara överdrivet intresserad av flickan Maja, som är tjänsteflicka i huset. Dinna och hon står varandra mycket nära och Dinna är mån om att ordna allt till Majas bästa. Dinna vill över huvud taget ordna med allt och alla. Hon är marinerad i medelklassens ideal och vet alltför väl vad om krävs av en maka och mor. Dinnas förhållande till sina syskon är också intressant. Brodern och svägerskan skiljer ut sig från de övriga liksom de som kallas "amerikanerna". De senare är ett par som förbryllar. Mannen förefaller traumatiserad på något gåtfullt sätt. Det välordnade ytan krackelerar efter hand. Scenen mörknar över huvud taget. Hitler har kommit till makten och många fruktar det som eventuellt ska komma. Miljö, människor och stämningen i tiden är väl skildrat. Författaren lämnar en del åt läsaren att fylla i och utveckla. Vi tyckte mycket om romanen som också innehöll en mängd speciella uttryck som var väldigt roliga att finna svenska motsvarigheter till. Kirsten Thorup debuterade med dikter och har sedan skrivit dramatik och noveller, men det är romanerna hon är mest känd för. Erindring om kærligheten kom ut 2016 och den fick Kirsten Thorup Nordiska rådets litteraturpris för. Den tilldrar sig i slutet på 1900 - talet och handlar om det slitsamma förhållandet mellan mor och dotter. Den finns inte heller översatt till svenska; inte heller den senaste romanen Intil vanvid, intill døden (2020).

Titel: Førkrigstid

Författare: Kirsten Thorup

Förlag: Gyldendal

Tryckår: 2006

Antal sidor: 271

Veckans helgfråga v. 50. Julspecial: Tipsa om en bok du läser eller har läst

Mias bokhörna: Veckans helgfråga v. 50. Julspecial: Tipsa om en bok du läser eller har läst

Jag läser Det stumma rummet av Herbjørg Wassmo, fortsättning på Den blinda glasverandan.

Så läser jag  och lyssnar vidare på Tritonus av Kjell Westö och har även börjat på  Saguenay av den sparsmakade fransk-kanadensiska författaren Lise Tremblay

Veckans kulturfråga v. 50: Vad läser du i jul?

 

enligt O: Veckans kulturfråga v. 50: Vad läser du i jul?

Julrosorna av Selma Lagerlöf hörde jag högläsas igår till julgran och tända ljus. Väldigt stämningsfullt och fint var det. 

The Penguin Book of Christmas Stories har ännu inte levererats, men den förväntar jag mig mycket av 

Nytt för i år är att jag redan sett fyra julfilmer. Love actually tyckte jag faktiskt om när jag nu äntligen tog mig för att se den. Roligt med stjärnuppbådet. Julfritt (efter en roman av John Grisham) var riktigt rolig även om Jamie Lee Curtis brukar vara vassare. A Castle for Christmas var enbart fånig liksom Jakten på julen (Matt Haig). 

Tokyo Godfathers står på tur. Finns sedan i onsdags på Netflix

Tisdagstrion v. 50 2021: Isigt, kallt eller vitt

Ugglan & Boken : Tisdagstrion v. 50: Isigt, kallt eller vitt 

 Arktiska nätter av Giles Blunt. Jag har länge gillat Giles Blunt som skriver om det fiktiva Algonquin Bay, ett iskallt samhälle i Kanada. Hans protagonist heter John Cardinal. Så här långt i serien är Cardinals hustru död och han sörjer oändligt men har ändå lyckats vända lite på sitt liv. Det är nästan alltid vinter och obarmhärtig kyla i Algonquin Bay. Och i Arktiska nätter förläggs dessutom halva boken i Högarktis på en flytande isö som benämns T6. 

Om vintern av Karl - Ove Knausgård. Jag skriver sällan om böcker jag inte läst, men i den här trion gör jag två undantag. Så här står

det på AdLibris om Knausgårds bok: "I går kväll befann jag mig på en grusväg, det regnade lätt, jag hade på mig en röd kappa, på fötterna hade jag långa ullstrumpor utanpå finskorna och på huvudet en mask, liksom stirrande upp i himlens fuktiga och kompakta mörker. I ena handen bar jag en jutesäck, i den andra en gammaldags lykta. När jag närmade mig det upplysta huset vid slutet av vägen stannade jag, öppnade lyktan, tände värmeljuset, stängde den lilla luckan, drog ned masken över ansiktet, slängde säcken över axeln, krökte rygg och gick med korta gammelmanssteg fram till ett fönster." Undra vad det var för en gubbe?

Vargavinter (Winter Study) av Nevada Barr har jag reserverat på biblioteket. Anna Pigeon är nationalparksvakt och förekommer i olika nationalparker i Nevada Barrs serie. Författaren har egen erfarenhet av att arbeta i nationalpark. I Vargavinter som kom ut 2014 på svenska undersöks förhållandet mellan varg och älg i en nationalpark på en ö i Lake Superior.

Djur

Lise Tremblay är en fransk - kanadensisk författare som uppehåller sig i Quebec i de fyra romanerna som finns översatta till svenska; Hägern, Huset på Saint Pauls väg, Saguenay och så nu Djur. Alla har de ett litet behändigt format, men ingen har en så oansenlig framsida som Djur. Tandläkaren Benoît har lämnat sin mottagning i Montreal och flyttat ut i Quebecs skogstrakter. Han har berget, sjön och den älskade hunden Dan, ett par värderade grannar och det är tillräckligt för honom. Kärleken till Dan är Bentoìts första och största kärlek. Exhustrun Solange och den problematiska dottern Carole ägnar han en mycket förströdd uppmärksamhet. Dottern har fått en kirurg och en psykiater till att gå med på att operera bort hennes bröst. Hon vill inte ha något som sticker ut. Hon vill inte ha något kön. Hon vill vara ingenting. Carole är 32 år och har länge arbetat på att få sin önskan uppfylld. I  den lilla sparsmakade romanen Djur närmar sig älgjakten. Det är ett vargår och man hittar rivna djur i skogarna och jaktlaget rasar. Viltvårdaren försöker gjuta olja på vågorna och rädda vargarna. Olika intressen står mot varandra. Stad ställs mot landsbygd. Döden finns också närvarande på annat sätt än i jakten. Benoîts gamla, salta granne Mina har bestämt sig för att dö i lugn och ro utan inblandning av läkare. Den andra grannen, Rémi, kastar ett erfaret öga på Dan och förkunnar att hunden är sjuk. Benoît själv tänker att han som död kommer att sakna naturen mest. 150 täta sidor innehåller flera levnadsöden, underbar natur och många funderingar. Jag tyckte mycket om Djur.

Titel: Djur     Orig.:s titel L´Habitude des bêtes

Författare: Lise Tremblay

Översättare: Elin Svahn

Förlag: Rámus

Tryckår: 2021

Antal sidor: 150 s.

 

En smakebit på søndag v. 49 2021

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. En enda regel finns och det  är att vi inte avslöjar för mycket. astridterese  på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna.

"Hon ville inte se ut som en kvinna, varken om kvinna eller man. Det hon egentligen ville, var att vara platt. Eftersom hon redan var så nätt och hade kort hår skulle hon kunna bli platt och ingenting, det var hon säker på. För henne betydde det utan tydligt kön. Det var inte första gången hon berättade det för mig. Det kunde gå månader utan att jag hörde något från henne och sedan fick jag plötsligt ett brev. Hon hade en barnslig handstil. Hon berättade att hon verkligen ville vara ingenting. Den här gången hade hon hittat en kirurg som kunde operera henne, ta bort det hon hade för mycket av."       Från sidan sju i Djur av Lise Tremblay. Fler smakebitar HÄR