Veckans mening v. 32 2021

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en läsutmaning som han kallar Veckans mening på lördagar. Man väljer en mening som av någon anledning fått en att stanna till i läsningen. Min mening kommer från New Forest av Josefine Klougart och det konkreta exemplet det talas om i meningen är Rilke som kläddes som den flicka hans mor önskat att han varit.

"Det är ett av de mest konkreta exempel jag känner till på det som gäller för alla barn, att de är en skugga av ett barn som skulle ha varit."
 

Fem en fredag v. 32 2021: Struktur

 elisamatilda: Fem en fredag v. 32: Struktur

1. Vilket område i ditt liv är mest organiserat?

Mina böcker

2. Vilket område i ditt liv behöver mer struktur?

 

Mina papper

3. Har allting sin egen plats i ditt hem?

 

På ett ungefär

4. Vad om något bland dina rutiner ändras nu till hösten?

Jag kommer att lägga in regelbundna promenader

5. Hur ser du till att skapa struktur i vardagen?

Bästa är att tänka efter före. Att göra en uppgiftslista för nästa dag.

Helgfrågan v. 32

 Mias bokhörna: Helgfrågan v. 32

1. Vad läser du nu?

Jag läser Huset med den blinda glasverandan av Herbjørg Wassmo

2. Har du något lästips?

Greven av Monte Cristo av Aleandre Dumas d. ä.  Det är underbar strand - och hängmatteläsning!

3. Har du ett semestertips att dela med dig av? Jag har till och med två. Ett nytt och ett som jag besökt flera gånger 

Retro - Living. Loppis i Vittsjö med väldigt trevlig och tillmötesgående personal och roliga saker.

Ann-tikt & Sånt
Mellby 504
312 96  LAHOLM
GPS:LatN 56o 29´6"LonE 12o 59´43"

Väldigt trevlig personal som en gärna möter år efter år.

Veckans kulturfråga v. 32 2021

enligt O: Veckans kulturfråga v. 32: Nämn något kulturellt verk som handlar om någon som börjat nytt jobb, börjat ny skola eller något sätt fått en omstart

1. Tobakshandlaren av Robert Seethaler handlar om den 17 - årige Franz Huchel som kommer till Wien från det idylliska Salzkammergut där han lämnat sin ensamstående mor. En av gästerna i affären är den 81 - årige Siegmund Freud. I honom finnes Franz en samtalspartner.

2. Martin Berg i Samlade verk av Lydia Sandgren startar plötsligt ett bokförlag tillsammans med vännen Per när han förstår att han inte kommer att bli nägon stor författare. 

3. Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen av Ulrika Gustafsson skildrar Sally Salminens  uppbrott ifrån Åland och resa till USA. Där arbetar hon som hembiträde och litet av varje medan hon skriver på den roman som senare blev världssuccéen Katrina.Bland dem som gillade Sally Salminen fanns Selma Lagerlöf och akademiledamöterna Albert Engström och Henrik Schück, som föreslog att författaren skulle få Nobelpriset i litteratur.

Skördetid

 Skördetid

På marknaden är det höst -

tomatsäsongen är över. 

De är fortfarande vackra utanpå,

vissa perfekt runda och röda, ett fåtal

missformade, egna, liknar människohjärnor täckta av röd vaxduk -

 

Inuti är de dåliga. Svarta, mögliga -

man måste vara på sin vakt när man tar en tugga.

Här och var bland alla de förstörda finns någon enstaka tomat

som fortfarande är perfekt, plockad innan de började ruttna.

 

Istället för tomater: bara grödor ingen egentligen vill ha.

Pumpor, massor av pumpor.

Träig zucchini, torkad chili trädd å snören, vitlöksflätor.

Knallarna säljer kransar av döda blommor;

knyter färggranna garnbitar kring torr lavender.

Och ett tag fortsätter folk att köpa sånt,

som om de trodde att bönderna snart kommer

se till att allt blir som vanligt igen:

stänglarna åter bära nya ärtor;

den första salladen, så skör, så späd, på nytt

titta fram ur jorden.

 

Istället blir det mörkt tidigt.

Och regnen tyngre,

bär med sig döda löv.

I skymningen nu: en hotfull känsla, en föraning.

Och människor känner detta; de kallar den här tiden för

skördetid, för att få det att låta lite trevligare.

 

I landet ruttnar zucchinin, de söta blå druvorna är slut.

Kanske rotar sig något, men jorden är så hård att bönderna inte tycker

det är värt mödan att gräva mer i den. Varför skulle man?

För att stå på marknadsplatsen under ett tunt paraply, i regnet, i kylan,

utan kunder i sikte?

 

Och sedan kommer frosten: möjligheten att skörda är förbi.

Snön faller; inga mer anspråk på liv.

Nu är jorden vit; när månen stiger glänser fälten.

 

Jag sitter i sovrumsfönstret, ser snön falla.

Jorden är som en spegel:

lugn möter lugn, avskildhet möter avskildhet.

 

Det som lever, lever under jord.

Det som dör, dör utan kamp. 

 

Ur Byaliv av Louise Glück 

Rámus förlag 2021

Samlade verk

Nu har jag läst klart Samlade verk av psykologen Lydia Sandgren. Det har tagit lång tid och viss möda. På det hela taget tycker jag att det är en väldigt begåvad debut men den borde kortats ner; stramats upp. Lydia Sandgren har dränkt sin egen historia i ord. Det tog tio år för författaren att skriva romanen men en märker inga skarvar i texten. Skillnaden mellan före och innan har helt gått författaren förbi. Avdelningsrubrikerna är till föga eller ingen hjälp och vilken roll spelar Intervjuaren? Jag brukar gärna läsa med en karta i handen, men den lusten infann sig inte nu trots att läsaren ofta får veta hur karaktärerna rör sig i staden Göteborg. Vi har diskuterat boken i vår halländska bokcirkel och vi hade mycket att tala om. För bokmänniskor är det ju alltid roligt med litterära referenser och det fanns det, men författaren kunde gjort mera av dem. Martin, förlagsmannen som gärna velat vara författare, mognade till en omhändertagande, verklighetsnära person. Till skillnad från hustrun Cecilia, den begåvade idéhistorikern som inte klarade av verkligheten utan steg ut genom dörren och försvann. Någon påpekade att Martin spelar en kvinnas roll och att författaren vänt på könsrollerna. Gustav, Martins och Cecilias gode vän, gränslös och genialisk konstnär, är en gåtfull figur som lämnade oss med många frågetecken. Tog han livet av sig? Var han homosexuell? Var han Cecilias älskare? Barnen, med de bibliska sekelskiftesnamnen Elias och Rakel, tas om hand av sin far, Gustav. Rakel läser psykologi och tyska och är den karaktären som vi tyckte bäst om. Lite för mycket utrymme fick det studentikosa livet. Förlagsvärlden kunde utforskats bättre. Och vi önskar oss nu en roman om Cecilia. Lydia Sandgren lär vara på gång med något nytt så en kan ju alltid hoppas. Positivt med Samlade verk är hyllningen till läsaren. Konst och litteratur hjälper människor att handskas med dagens samhälle. Amen, säger jag.

En smakebit på søndag v. 31 2021

"Hur han föreställde sig att det kunde bli. Han hade gått runt i arbetsrummet och pekat. De kunde sätta ihop sina två likadana skrivbord. Det skulle bli ett kvadratiskt svart bord mitt i rummet. De kunde sitta så att den ena hade utsikt över kanalen och den andra in mot gården. Han sa: På så sätt känner man sig inte övervakad. De pratade igen om det den morgonen. De cyklade längs kajen. Över de ojämna kullerstenarna, som fick allting att vibrera och fingrarna att surra som om det gick en svag ström genom dem. Hon rätade på sig på cykeln och kramade styret. Det är helt knäppt, sa hon. Det kommer ju inte in någon i lägenheten som vi inte själva har släppt in. Det är ingen som övervakar dig."

Från sidan 31 i New Forest av Josefine Klougart

Fler smakebitar hos astridterese på bokbloggen Betraktninger