Wladislaw Reymont, Bönderna - Våren

                                                                  Bild: Niklas Sennerteg

Tredje delen av Wladislaw S. Reymonts romanserie Bönderna behandlar Våren. Det är en annan stämning i boken kan jag tycka. Lite lättare; lite ljusare. Platsen är som i tidigare delar byn Lipec och persongalleriet känner en också igen. Våren är påfrestande. Maten börjar ta slut både för människor och djur; vårnöd eller föreskördnöd talar man om. Det är ovanligt kallt, solen skiner, det regnar och snöar. Byns bönder sitter fängslade efter ett bråk med godsherren om skogen. Ingen vet när de släpps. Kvinnorna sitter i trångmål, men de får hjälp från oväntat håll. Påskfirandet  får stort utrymme. Det är intressant att läsa om skärtorsdagens storstädning och långfredagens matlagning. Alla hjälper till stora som små. Våren blir händelserik på alla sätt. Godsägarens uthus brinner ner. Byborna ser på. Byns starke man, Boryna, ligger orörlig och tyst i sin säng. Ända tills han plötsligt en dag stiger upp. Hans äldste son, Antek, sitter fortfarande i fängelse. Som läsare hoppas en fortfarande på en försoning dem emellan. Det bryter ut bråk mellan familjer och inom familjer. Det smygs med otillåtna kärleksaffärer (till bybornas stora förnöjelse). Inget kan hållas hemligt i byn Lipce. Reymonts natur - och miljöskildringar är fullständigt lysande. En ser, hör och känner dofter; det är otroligt poetiskt och vackert. Karaktärsskildringen är inte mindre lysande . Människorna lever, tar plats hos läsaren och stannar kvar. Jag är inte ensam om att bli begeistrad av Reymont. Så här tyckte Vilhelm Moberg som inspirerats av Reymont:

”Vid den tid då jag grubblade över hur genuint folkliv skulle framställas i dikten tog jag starkt intryck av en av världslitteraturens största berättare, polacken W.S. Reymont, Nobelpristagare 1924, enligt uppgift upptäckt av (Fredrik) Böök. (…) Reymonts människor lever – och de levde kvar hos mig länge efter varje avslutad genomläsning av ‘Bönderna’ – några av dem gör det ännu. Och detta är det högsta målet för en berättare: Att skapa en egen värld med levande människor, som stannar kvar hos läsaren. När jag hade läst W.S. Reymonts epos tänkte jag: En sådan mäktig bok skulle jag vilja skriva!”

Titel: Bönderna. del 3. Våren

Författare: Wladislaw S Reymont

Översättare: E Weer

Förlag: Albert Bonniers

Tryckår: 1924

Antal sidor: 401

Fem en fredag v. 18 2021: Hänt i veckan

 elisamatilda: Fem en fredag: Hänt i veckan 

1. Vad i veckan fick dig att längta efter något?

I det utmärkta TV - programmet Trädgårdstider proppade Tareq Taylor och Pernilla Månsson Colt i sig pannkakor. Och då kom jag på att det är evigheter sedan jag åt våfflor. Utan socker och grädde. Bara sylt.

 

2.Vad i veckan fick dig att sakna något?

En liten söt videofilm från flickbarnbarnet fick mig att längta ännu mera efter barnbarnen

 

3. Vad i veckan gav dig lyckokänslor?

De underbara naturskildringarna och det fullständigt grandiosa slutet i Bönderna del 3. Våren av Wladislaw Reymont, nobelpristagare 2924.

4. Vad i veckan fick dig att fundera?

IS - kvinnorna och deras barn

5.Vad i veckan fick dig att vilja testa något nytt? En kurs i den urgamla japanska broderitekniken sashiko, vilket betyder små stygn. Hemslöjden anordnar kurser med jämna mellanrum                                              

Ariel

Ariel

Stagnation i mörker.

Sedan substanslösa blå

strömmar av avstånd och sten.

Guds lejoninna,

hur vi blir ett

nav av hälar och knän! - Fåran

klyvs och drar förbi, syster till

halsens bruna båge

som jag inte kan fånga,

svartögda

bär kastar mörka

krokar -

munfullar svart sött blod,

skuggor.

Något annat

slungar mig i luften -

lår, hår,

flagor från mina hälar.

Vita

Godiva, jag skalar av -

döda händer, död stränghet

Och jag

fradgar nu till vete, ett havsglitter.

Barnets gråt

smälter i muren.

Och jag

är pilen,

daggen som flyger

suicidal, ett med driften

in i det röda

ögat ja,

morgonens kittel

Stagnation i mörker. 

 

Skriven 27 oktober 1962. Ännu en dikt från hästryggen, säger Sylvia Plath. Ariel var en häst hon tyckte mycket om. Hon var elev vid en ridskola i Dartmoor.                                                                            

Veckans kulturfråga v. 18 2021

enligt O: Veckans kulturfråga v. 18: Vilka författare läser du när du behöver något mera lättsmält och lättläst.

Feelgood är inte min tekopp, men nyligen läste jag en i alla fall eftersom den tilldrog sig på Åland. Pia Lindroos, I lögn och lust. Den var inte så tokig. I min hylla står Lucy Dillon, Ensamma hjärtan och hemlösa hundar (oläst), tre titlar - två olästa en läst -  av Jenny Colgan och Den glömda rosenträdgården av Marita Conlon - McKenna. Läst. Annars går det bra med med en deckare av Louise Penny eller en av Elly Griffiths

Tisdagstrion: Vecka 18 2021: Böcker av författare eller med huvudperson som har namnsdag den här veckan

Ugglan & Boken: Tisdagstrion Vecka 18: Böcker av författare eller med huvudperson som har namnsdag den här veckan

 

1.  John Kennedy Toole, Dumskallarnas sammansvärjning

En obeskrivlig roman om den förfärlige Ignatius, hans mor och hennes gräsliga väninna som gör gatorna osäkra i New Orleans. Bland det absolut roligaste jag läst. Huvudpersonen beskrivs så här: Han beskrivs så här: "En grön jägarmössa klämde ihop övre delen av huvudet, som liknade en köttig ballong. De gröna öronlapparna svämmade över av stora öron, oklippt hår och de tunna borst som växte inne i själva öronen och stack ut åt båda sidorna likt körriktningsvisare som pekade åt två håll samtidigt. Tjocka, putande läppar framträdde under den buskiga svarta mustaschen och övergick i små veck i mungiporna, fulla av ogillande och smulor av potatischips."

2. Monica Braw, Kvinnor i Japan under tusen år

Här porträtteras en kejsarinna, en författare, änkan till en shogun, en amma, en läkare, bl. a. Och Fredrika Bremer som var stor bland japanska feminister.

 

3. Carina Burman är litteraturvetare, kritiker och prisbelönt författare samt anstiftare till läppstiftsupproret. Hon har skrivit biografier om Frederika Bremer, Klara Johansson, Bellman och den finska Sapho, Catharina Charlotta Swedenmarck. Hon har också skrivit lärda deckare som tilldrar sig i gamla städer med spännande historia. Hon är aktuell med en biografi om Bellmans väninna Anna Charlotta von Stapelmohr. Godnatt Madame är titeln på den boken.

Eufori

Författaren Elin Cullhed har skrivit en romanfantasi om Sylvia Plath med titeln Eufori. Hon är tydlig med att det är en fantasi om Sylvia Plaths sista år i livet. Den amerikanska författaren Sylvia Plath bor i North Tawton i Devon med sin man, den engelske poeten Ted Hughes, och deras två barn, Frieda och Nick. Sylvia kommer att få sin roman, Glaskupan, utgiven under pseudonymen Victoria Lucas.  Hon har manus till diktsamlingen Ariel helt klar. Sylvia Plath och Ted Hughes är unga, vackra och framgångsrika. De har köpt sitt drömhus Court Green. Kanske är det framför allt Teds drömhus. Sylvia saknar storstadspulsen. Och aldrig får hon egentligen någon skrivtid.  Ted har lättare för att slinka uppför trappan och sätta sig i arbetsrummet för att skriva. Dessutom åker han ofta till London. Elin Cullhed beskriver Sylvia Plaths humörsvängningar, ångest och frustration så skickligt att det smittar. Hon far så illa. Ted är den som kan handskas med Sylvias oro. När Aurelia Plath, Sylvia Plaths mor, kommer från Massachusetts  för att hälsa på ser Sylvia plötsligt allt med hennes ögon. Mor och dotter faller tillbaka i gamla destruktiva mönster. Relationen mellan Ted Hughes och Sylvia Plath gynnas inte heller av moderns närvaro. Ted har aldrig kommit överens med sin svärmor. I ett sista desperat försök att rädda relationen arrangerar Sylvia en resa till en poet  i Irland åt sig och Ted. Utgången blir inte den hon hoppas på. Hennes ensamhet och förtvivlan är plågsam att läsa om. Hon kämpar och kastas mellan tillförsikt och misströstan. Arbetsuppgifterna växer henne över huvudet och dessutom vill hon skriva. När Ted Hughes försvunnit ur huset skriver Sylvia bättre, även om det blir klockan fyra på morgonen innan barnen vaknat. 22 - åriga Susan O´Neill ställer under en tid upp som barnvakt åt henne. Hon är duktig och barnen älskar henne. "Jag har ett jag att laga. Ett själv att restaurera," säger Sylvia till den unga kvinnan som inte riktigt förstår. Lite oväntat får hon hjälp av Ted när hon beslutar sig för att flytta till London där hon lyckönskar sig till att ha fått tag i en sliten lägenhet där en av hennes favoritpoeter bott, nämligen William Butler Yeats. Elin Cullhed är väl påläst och har en fantastisk inlevelseförmåga vilket sätter spår hos mig som läsare. Språket är njutbart och hela romanen lever. Eufori är en sådan bok som lämnar ett stort tomrum efter sig. Vad ska jag läsa nu?

Titel: Eufori

Författare: Elin Cullhed

Förlag: Wahlström & Widstrand

Tryckår: 2021

En smakebit på søndag

"Jag vet när jag bestämde mig för att aldrig bli kär. Jag var åtta år gammal, det var två månader efter att min lillebror hade dött och jag hade fått sitta uppe mycket senare än vanligt ihop med mamma. Vi hade tittat på en film som var lite för spännande, ibland fick mamma hålla för ögonen på mig. Jag hade fått dricka läsk, fast det inte var helg. Och då och då gömde jag mig bakom soffan tills det otäcka hade gått över. Sen, när jag skulle sova hade mamma legat bredvid mig i sängen och läst och jag var mitt emellan saga och dröm när jag kände hennes läppar på min panna och hörde henne säga godnatt. Jag vaknade att jag var kissnödig, men jag var för trött för att gå upp och kissa, så jag väntade tills det gjorde ont i magen. När jag till slut hasade mig ur sängen hade det redan börjat ljusna. Jag öppnade dörren till mitt sovrum och gick mot badrummet. Ett ljud från ytterdörren drog mig dit. Pappa stod i hallen, med skrynklig skjorta och den svarta kameraväskan över axeln. Han vände sig om och fick syn på mig, även om han som vanligt inte mötte min blick. Min pappa och jag är lika i det där, vi ogillar att se folk i ögonen."

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det  Mai på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR