Bönderna. II. Vintern

I andra delen av nobelpristagaren W. S. Reymonts romanserie Bönderna är det vinter.  Undertiteln är också Vintern. I den polska byn Lipce kurar man ihop sig inomhus och väntar. Vintern är sträng; stormarna är många och snön vräker ner. Det är inte mycket som låter sig göras utomhus. Reymont är mästare på att beskriva dessa oväder så att de känns in i benmärgen. Om man heter Hanka och är gift med Antek, som super bort pengarna för sista kon på krogen, så måste man trotsa både snöstorm och kyla för att samla ved för att värma huset åt barnen som håller på att frysa ihjäl. Hon älskar sin förbittrade man som fastnat i sin egen bitterhet och inte kan ta sig för något av värde för att dra pengar till hemmet. Hatet mot fadern gör honom både blind och döv. Fadern, den rike Boryna, är inte heller den som försöker glömma något. Men när han ser den utsläpade Hanka veknar hans hjärta och han försöker  hjälpa henne och barnen. det är daglönarna och de fattigaste som lider värst av snöstormarna och kylan. De fryser och svälter. Någon gång bistår dem någon bättre bemedlad ett knyte med lite nödvändigheter. Kvinnorna samlas hos varandra om kvällarna i en ring runt lampan och spinner. Ibland finns där någon som berättar för dem eller läser högt. Då händer det att de glömmer både spinnrockar och bekymmer. På krogen samlas männen och dricker, grälar och slåss. Där spelas det musik om söndagarna.  

"I Lipce gick allt sin vanliga gång. Den som fått döden på sin lott han dog, den som fått gamman levde gladeligt, den som fått armod klagade, den som fått sjukdomen biktade sig och bidade änden. Och med Guds hjälp trasslade man sig fram dag för dag, vecka för vecka, vecka för vecka, med sitt hopp till våren och i undergivenhet för skickelserna."

En smakebit på søndag

"Hon (Andrée) kastade en blick på sin mors porträtt: "Mamma är mycket lycklig med pappa," sade hon med osäker röst, "men hon hade ändå inte gift sig med honom om inte mormor hade tvingat henne. Hon gav honom korgen två gånger." Jag betraktade fru Gallards foto: det var konstigt att tänka sig att hon haft en ung kvinnas hjärta. "Gav hon honom korgen?" - "Ja. Hon tyckte att pappa verkade för sträng. Han var kär i henne, han gav inte upp. Och under förlovningen blev hon kär i honom också," lade Andrée till utan att låta övertygad. Vi begrundade detta under tystnad en stund. "Det kan inte vara så muntert att leva från morgon till kväll  med någon man inte är kär i", sa jag. "Det måste vara förfärligt," sade Andrée.     

Från sidan 52 i De oskiljaktiga av Simone de Beauvoir 

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Enda regeln: Inga spoilers! Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten håller i trådarna den här veckan. Fler smakebitar HÄR.

 

Fem en fredag v. 15 2021: Konsumtion

elisamatildas fem fredagsfrågor v. 15 handlar om konsumtion. 

1. Vad för ”onödigt” skulle du köpa om du hade obegränsade resurser?

Först av allt skulle jag köpa mig ett nytt tak. Därefter skulle jag börja tänka på onödor som dyra kläder, väskor, skor, örhängen. Hållbar konsumtion, förstås. Vet inte om resor betraktas som onödigt? Obegränsade tillgångar betyder ju också att jag skulle kunna köpa skolgång åt små flickor i de länder där det behövs. Hjälpverksamhet behövs ju inom många områden. Verkligen inga onödor, men hur kul kan det vara att köpa onödiga saker för obegränsade resurser?

2. Vad skulle du inte köpa för alla pengar i världen?

En resa till månen. Båt

 

3. Konsumerar du någonting mer än vad du tror andra gör?

Kålrot och apelsiner.

4. Vad är något du sällan lägger pengar på?

Att äta ute

 

5.  Finns det något du köper till andra, men aldrig till dig själv? 

Mörk choklad. Det finns ju de som gillar det

Helgfrågan v. 15 2021

 

Mias helgfråga v. 15: Tipsa om en bok du tyckte var bra och tala om varför du tycker att alla ska läsa den!

Dörren av Magda Szabo tycker jag är en väldigt intressant bok. Den handlar om en märklig kvinna vid namn Emerentia. Hon är vaktmästare på gatan i ett litet ungerskt samhälle och även allt - i - allo hos ett författarpar. Kvinnan i paret heter Magda och hon kommer sakta men säkert att lära känna Emerentia och hennes dramatiska bakgrundshistoria. 

Bonusfrågan gäller vad som är det bästa med våren. Det är lätt. Det är att kunna vara ute mera. Att sitta ute och läsa är bland det bästa jag vet.

Veckans kulturfråga v. 15 2021

enligt O: Veckans kulturfråga: Vilken text om våren är din favorit

Majs ljuva knoppar av H(erbert). E(earnest). Bates kom ut 1958 . Det är också en dramakaomediserie som gjordes 1991 - 1993. Handlingen rör sig kring familjen Larkin som bor i Kent. Tiden är 1950 - talet.

Våren 1945 är en novell av Marlen Haushofer. En kvinna tar hand om sin mor som planterar penséer i sin balkonglåda. När flyglarmet går tar kvinnan med sig moderna  till en lövhög undeer en bok. Modern somnar och dottern sitter och ser hur staden brinner. När modern vaknar börjar hon planera vad hon ska plantera härnäst.

En vårvintervisa

"Smält min is,
låt min snö
gå i tö",
suckade vintern till våren.

"Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker", sjöng våren.

Text: Gustaf Fröding
Musik: Torgny Björk

Tisdagstrion v. 15 2021: Väderstreck i titeln

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 15: Tre böcker med väderstreck i titeln

 

1. Östan om sol, västan om måne. Min skattkammare del 6

Klassisk norsk folksaga om en modig flicka och hennes kärlek till den vita björnen, som är en förtrollad prins

2. Den smala vägen mot norr av Richard Flanagan

Romanen bygger på författarens fars berättelse från tiden som slavarbetare i ett japanskt fångläger. Australiensiska, tasmanska och koreanska krigsfångar skickades ut i Burmas djungler för att bygga en järnväg mellan Siam (Thailand) och Burma för den japanske kejsarens räkning.

3.  Andra världskriget på Söder av Gösta Friberg

En del av dikterna berättar om hur det var att vara barn under kriget.

Bagladies, hemlösa,losers, gräshoppor, sömnlösa, kvinnor, spinnare och svärmare - alla får plats i Gösta Fribergs dikter.

Bönder. I. Hösten

 1924 gick Nobelpriset i litteratur till den polske romanförfattaren Wladyslaw Reymont (1867 - 1925) för romansviten Bönderna 1- 4. Han hade medtävlare som Thomas Mann, G. B. Shaw och min favoritförfattare Thomas Hardy, som jag tycker han har en del gemensamt med. Båda intresserar sig för landsbygden med dess seder och bruk, naturen och musik. Thomas Hardy (1840 - 1928) intresserade sig för kvinnornas ställning i samhället och det gör ju Reymont också fastän på ett helt annat sätt. I Reymonts roman Bönderna I. Hösten  är antisemitismen påfallande. Det har jag inte stött på hos Hardy. I den lilla byn Lipce där Bönderna utspelas finns det en jude som är affärsman, men de övriga befinner sig längre ner på samhällsstegen. Samhället är ganska uppdelat. Kyrkan och prästen betyder mycket liksom godsherren. Storbonden Boryna är 58 år och har nyligen förlorat sin andra hustru. Barnen vill helst sätta honom på undantag och få ägorna uppdelade. Men fadern har redan skickat bönemän med brännvin åt sin tilltänkta, Jagna. Bönemännen och Jagnas mor är de som gör upp hela affären. Jagna själv lyder mor. Medan bröllopet genomförs med pompa och ståt, mycken mat, dryck och dans ligger en gammal trotjänare ute i stallet hos hästarna och dör. Kvinnorna värderas i allmänhet inte högt. Hushållet, barnen och skvallersystrarna är hennes värld. Ett kvinnfolk anses inte heller kunna vara utan prygel. Reymont jämförs med författare som Balzac, Dickens och Tolstoj. Vilhelm Moberg beundrade honom mycket och inspirerades att skriva Raskens och Utvandrarserien. Bönderna I är välskriven, lätt att ta till sig och lånar fräschör av de detaljrika naturskildringarna. Det är en realistisk berättelse som skildras med ett poetiskt språk. Stämningen är ljusare än i Thomas Hardys romaner

Titel. Bönderna I. Hösten

Författare: Wladyslaw Reymont

Översättare: E. Weer  (Ellen Wester)

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 1924

Antal sidor: 303