En smakebit på søndag

 "Idag har min före detta pojkvän meddelat mig att han ska flytta under sommaren. Han behöver sina kartonger, utifall att jag fortfarande har dem kvar. Kommunikationen mellan honom är trist och saklig. Som genom en gemensam överenskommelse använder vi inte längre emojisar. Jag kunde lika gärna chatta med Skatteverkets kundtjänst. Jag frågar inte hur min före detta pojkvän har det , och han frågar inte hur jag har det. Jag vill inte veta vart han ska flytta, och jag vill framför allt inte veta vem han ska flytta med eller om han nu ska flytta med någon. Jag vill bara få ut hans kartonger ur min lägenhet, glömma allt och gå vidare med mitt liv. Innan dess måste vi komma överens om en tid och en plats. Vuxna människors angelägenheter, säger jag till mig själv, förflyttande av föremål från en plats till en annan, inget märkvärdigare än så. Ren logistik. Min före detta pojkvän hatr bytt ut sin profilbild på WhatsApp. Jag funderar över vem som har tagit bilden och vem han försöker imponera på med den."

Från si. 12 - 13 i I sommar blir det nog bättre av Sisko Savonlahti

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det AstridTerese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna. 

Fler smakebitar HÄR

Fem en fredag v. 40: Irritationsobjekt

elisamatilda: Fem en fredag v. 40

Irritationsmoment

1. Vad retar du dig på när du går ut och äter?

Människor som beter sig som om de vore ensamma i lokalen

 

2. Vad retar du dig på under tv-tittande?

Reklamen. Fattar inte att det är tillåtet att avbryta t. ex. en film för reklam

 

3. Vad retar du dig på när det kommer till språk/grammatik?

En hel del. De/dem; var/vart; hans/sin för att nämna några exempel

4. Vad är något du retar upp dig på i hemmet?

Att det alltid lyckas hamna mjöl i vecken på mjölpåsen hur noga jag än försluter. 

När jag öppnar paketen nästa gång kommer det alltid en oönskad mjölpuff först.

 

5. Vad är något du gör som retar andra? 

Sonen, som är minimalist, retar sig på allt jag dräller omkring mig. T. ex.

Helgfrågan v. 40

Mias bokhörna:

Hur ser en bokälskande person ut och vad är dennes attribut? Allt enligt vad gemene man tror.

Knut i nacken, glasögon i snöre, pärlor i öronen, knäppt i halsen, bekymrade rynkor i pannan, bittra veck i ansiktet. Säkert lågklackade skor också och tjocka strumpor. Kanske dräkt av omodernt snitt.

Eller så här. Ökenfader utan glasögon men med syn som en örn. Eremit som studerar klassikerna; helt renons på intresse för kläder och utseende och andra världsligheter. Intar då och då en torkad ödla men ser till att dricka vatten varje dag.

Veckans kulturfråga v. 40:

enligt O:  

Var läser du helst? Vilka tillbehör behövs för att skapa den perfekta lässtunden? 

Allra helst läser jag ute. På altanen eller under träden beroende på hur varmt det är. Är det kyligt sveper jag in mig i filtar och tar på yllesockor. När jag måste flytta in blir det sittande i sängen eller i en fåtölj där jag har bäst belysning. Frukt vill jag gärna ha i närheten och gärna choklad, åtminstone ibland. Glasögon, papper och penna är ett måste. Och så får det gärna vara tyst. Fågelsång är tillåtet. Och gärna ett läsande barnbarn eller två. Även om det eventuellt går ut över tystnaden.

Tisdagstrion v. 40: Bara ett ord i titeln

Ugglan&Boken: Tisdagstrion Vecka 40: Bara ett ord i titeln 

Lästa:

Ödeläggaren av Christina Herrström

Testamente av Nina Wähä

Väktare av Dean Koontz 

I läshögen:

Kris av Karin Boye

Åren av Annie Ernaux

Hamnet av Maggie O´Farrell

Rum för poesi

Eva Runefelts senaste diktsamling har titeln Ur världen.  Den kom ut på Albert Bonniers förlag i våras. Den första dikten jag läste var Otålig gravsten. Jag vet inte hur Eva Runefelt tänkt sig att den här dikten skulle tas emot men jag brast i skratt. Jag ser den som helt underbart absurd; full av värme och humor. Jag testade den på ett par goda vänner och de reagerade som jag. Det är bildspråket som gör att jag skrattar åt sädesärlan också.  Kompass - dikten är mera att fundera över

 

 

Otålig gravsten

Gravarna

och deras artrosiga leda

I november vädrar de sina

slitna kappor, ruskar runt 

som hundar i regn

medan de störda döda

biter i de gamla fållarna

och drar sig längre ned

med sytråd mellan tänderna

Fåglar

Sädesärlan vippar sin stränga stjärt

som purken dam med infälld solfjäder

med slag lägger hon sig i, denna

tvåstämmiga fågel svänger så runt

på ena tändsticksbenet, uttråkad

av skatans grävande i sitt för att

slippa prata.

 

Kompass 

Kommer mörkret uppifrån

eller ur jorden? 

Omfamnas husen

eller äts de upp?

Kvällarna osäkra, rör sig

i alla riktningar

Att stå still och förnimma

nattens utdragna axelryckning, att

ängslig kväll drivs undan lätt

och igen

En smakebit på söndag

"Har du sett att någon flyttat in uppe på tunet?" - "Kan det verkligen stämma? - "En kvinna, med nätt figur. Igår när jag kom hem satt hon på trappen." - "Nej,  du måste ha fel. Inte kan någon bo där." Jag går fram till fönstret och kastar en blick uppåt krönet. Ännu ligger förnan kvar på marken. bara några få gröna grässtrån sticker upp här och var,grässtrån sticker upp här och var. På radion har de varnat för att vintern ska komma tidigt i år. På håll ser stugan skev ut, ett dockhus med sluttande väggar och eternitplattor som går att lyfta bort.Ibland har jag stannat till vid gaveln, men lika fort skyndat därifrån. Det är något med mörkret därinne."

Från sidan 9 i Ett halvt andetag av Anna Agrell. Utgiven på Historiska Media  

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR