Sen for jag hem

Jag kommer att sakna Jana Kippo och hela hennes bekantskapskrets känner jag när jag slår igen Sen for jag hem. Och jag kan tycka att att en del fyra inte skulle kännas fel. Karin Smirnoff stänger inte dörren riktigt, tycker jag. Alla tre delarna i serien håller samma kvalitet. Jag skulle inte kunna säga att Jag for ner till bror och Vi for upp med mor var varken bättre eller sämre än del tre. I Sen for jag hem möter en många karaktärer som känns igen ifrån de tidigare delarna. Romanen tar vid i det dramatiska skede där del två slutar. Jana mister sin bror Bror. Fast ändå inte. Pastorsilas från gemenskapen hävdar att Bror måste begravas i Kukkojärvi där han har sin gravida hustru. Jana får ge med sig, men hon bär sin bror med sig och för en oavbruten dialog med honom. Jana är född 1980. 2005 tar hon examen vid Konstfack. Och nu är hon aktuell som utställare på gallerilind i Stockholm. Hennes lerfigurer, fyllekompaniet,  säljer så gott som helt slut. Det är på denna utställning hon möter Nikki, som sysslar med textil konst. Hennes far, Mikkelmadsen är skulptör, eller stenhuggare som han själv väljer att kalla sig. Jana känner instinktivt att detta är något hon vill. Under sin vistelse i Stockholm möter hon också stevenking och hans bror philipking. Jana och stevenking blir ett par och det är den verkliga kulturkrocken. Men konstigt nog finner sig Jana i att stevenking köper transvestitkläder och högklackade skor åt henne. Förälskelsen övergår snart i maktkamp och stevenking börjar misshandla henne. När han till slut går för långt lämnar hon honom. Och hämnden är hennes. Jana själv anser att hon är betingad sedan barndomen. Arvet betyder mera än miljön. Den våldsamme fadern finns som en mörk skugga i Janas liv liksom den likgiltiga modern som broderade religiösa bonader. Hemma i Smalånger arbetar Jana inom äldreomsorgen. Märtaljungqvist ringer oavbrutet och vill att Jana ska arbeta. Hemvården har privatiserats och vårdtagarna kallas nu kunder. Personalen ska logga in och ut och arbeta tripplade turer. Jana försöker upprätta ett mor/dotter - förhållande med dottern Diana, men det är svårare. Författarens mycket speciella språk är spännande med många dialektala uttryck. Vilken kaffedrickare som helst kan väl föreställa sig hur det är att vara okaffedrucken. Och att tövädret som kommer till jul kommer olagom förstår en ju.

Tisdagstrion: Från regnbågshyllan

Ugglans & Bokens läsutmaning Tisdagstrion v. 25: Från regnbågshyllan

  

Twinkle, twinkle av Kaoro Ekuni. Hennes far var haikudiktare och essäist. Kaori Ekuni har skrivit många romaner som översatts till ett flertal språk och i Japan kallas hon "the female Murakami". Twinkle, twinkle är lättläst och kan vid ett första påseende förefalla enkel. Men när en börjar tänka efter så rör det sig om djupa mänskliga känslor och relationer. Och om kärlek, olika slag av kärlek. När vi först möter det unga paret Shoko och Matsuki har de varit gifta i tio dagar. De delar en liten lägenhet med den lila mannen på en akvarellmålning av Cezanne och en jättepalmlilja som de fått av Mutsukis vän och älskare, Kon, i bröllopsgåva. Shoko sjunger för den lila mannen och är noga med att jättepalmliljan får socker i sitt te.

Absolut noll av Anna Fock. För den här debuten fick Anna Fock

Katapultpriset och Borås Tidnings debutantpris. Den tilldrar sig i HBTQ - kretsar i St. Petersburg. Huvudperson är Nikita Bokarev, 22, som arbetar som biografmaskinist och hans ljusblå (homosexuella) vänner. De lever ut sin sexualitet öppet, men försöker att inte provocera poliser och fotbollshuliganer. Här finns klassklyftor, utanförskap men också omtanke och sammanhållning. Hiv - smittan sprids och folk dör i aids.  Polisen

är våldsam och korrupt och St. Petersburg är omänskligt kallt.

Husfrid av Alison Bechdel. Undertitel: En tragikomisk berättelse.
Denna grafiska roman är otroligt välgjord och välskriven. Den innehåller mängder av litterära referenser; Camus, Wilde,  Joyce, Kate Millett,  Colette, Faulkner och Kipling för att nämna några. Och det är ju alltid roligt. Alison och hennes far, Bruce, läste mycket och diskuterade det de läste. Fadern var lärare och begravningsentreprenör. Han var en kylig och krävande man; en estet som ständigt renoverade huset. Alison kommer ut som lesbisk och upptäcker strax efter faderns hemlighet.

Tänk snabbt! v. 25

Enligt O:  

Veckans fem snabba v. 27 lyder :

Pippi eller Mumin       - Mumin. Utan tvekan!

Lyssna på Sommar i P1 eller hoppa över?   - Lyssna så mycket jag orkar!

Greta Thunberg eller Anders Tegnell?         - Anders Tegnell. Utan tvekan!

Anders Roslund eller Frida Skybäck?          - Anders Roslund

(Bok att läsa i sommar)?                  (Samlade verk av Lydia Sandgren)

Jordgubbar eller sill?                                - Sill och jordgubbar. Ett måste!

Utmaning: Authors & Characters: Kerstin

Lyrans utmaning Authors & Characters v. 25: Kerstin

Kerstin Norborg
som bland annat skrivit en fin roman med titeln Marie - Louise om konstnären Karl Fredrik Hills mindre kända syster Marie - Louise, även kallad Maja. Professorsfamiljen bor på Skomakaregatan i Lund. Maja och Carl stod varandra mycket nära och företog ofta långa promenader i omgivningarna utrustade med staffli och penslar. Botaniska trädgården i Lund var också en älskad plats, en tillflykt från det instängda hemmet. Båda älskar träd. Maja hade också velat måla, men det är Carl Fredrik som får utbilda sig i Stockholm och Paris. Maja får däremot hämta hem den  sjuke brodern efter sammanbrottet och sjukhusvistelsen i Frankrike.

Kerstin är modern i Helena von Zweigbergks roman Än klappar hjärtan
Här har vi tre systrar Astrid - äldst, duktig, vällyckad med snäll man och tre barn; Sandra - inte så lyckad varken i yrkeslivet eller i sin relation med Per som räknar sig som Konstnär med stort K och dricker för mycket, ett barn; Lena - yngst och äventyrligast, arbetar som designer och reser mycket, inga barn. Kerstin är mor till dem alla. Hans, som var far till dem alla, var en good enough far men en dålig äkta man.

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.

"När Strane och jag träffades var jag femton och han fyrtiotvå, nästan trettio fulländade år emellan oss. Det var så jag beskrev åldersskillnaden mellan oss då - fulländad. Jag älskade matematiken i det; tre gånger så gammal som jag och hur enkelt var det inte att föreställa sig tre av mig som rymdes inuti honom: mitt ena jag låg virat runt hans hjärna, mitt andra runt hans hjärta och mitt tredje jag rann i flytande form genom hans ådror.  Han sa att romanser mellan elever och lärare ibland kunde förekomma på Browick, men att han aldrig hade haft någon eftersom han aldrig hade känt någon längtan efter det. Jag var den första elev som hade fått honom att tänka tanken. Det var något med mig som gjorde att han var beredd att ta risken. Jag utövade en speciell lockelse på honom. "
Från sidan 11 i Min mörka Vanessa av Kate Elizabeth Russell.
Fler smakebitar HÄR

The Song of Achilles

"Terrific. The Trojan wars and the legendary love story of Patroclus and Achilles told with all the intensity and accuracy that this world of violence, superstition and romance deserves." The Judges of the Orange Prize for Fiction 2012.
The Song of Achilles av Madeline Miller är en underbar roman som följer händelserna som skildras i Iliaden men som lyfter fram den vackra kärlekshistorien mellan den vackre hjälten och halvguden Achilles och den landsförvisade prins Patroclus. För dem båda är det självklart att Achilles är den förste och främste; den begåvade och gudabenådade som åtnjuter sin moders, sjönymfen Thetis, beskydd. De båda pojkarna skickas till berget Pelios och den vise kentauren Chiron för utbildning. Tre härliga år tillbringar de där. Vid sjutton års ålder kallas de hem för att delta i kriget mot Troja. Achilles far, Peleus, känner sig för gammal för strider. Prins Paris har rövat bort Menelaos hustru, den sköna Helena, och nu måste hon hämtas hem. Det ska inte ta så lång tid. I själva verket kommer det att ta tio år. Grekerna skakas av pesten och av inre stridigheter. Achilles och Agamemnon har svårt att hålla sams och nu blir det riktigt allvarligt. Agamemnon har tagit till sig Briseis, som är en uppskattad slavinna vid Achilles hov. Achilles kräver en ursäkt av Agamemnon. Får han inte det lägger han ner vapnen. Utan Achilles har grekerna inte stora utsikter att vinna kriget. Det blir den tillbakadragne Patroclus som kommer på en lösning. Den är djärv och våghalsig och kommer att stå honom dyrt. Patroclus har genomgått en utveckling. Han är ingen krigare, men han gör stor nytta i sjukvårdstältet. Han har vunnit mannarnas respekt genom sin ärlighet. Han är också den som berättar. The Song of Achilles är omöjlig att lägga ifrån sig. Det är en historisk roman, en spänningsroman och en kärleksroman. Madeline Miller skriver en lättillgänglig engelska med en levande och naturlig dialog. Dödsriket och jordelivet ligger nära varandra och det ena är lika aktuellt som det andra. Jag tyckte väldigt mycket om den här romanen och rekommenderar den varmt. Pat Barker har skildrat samma tid i sin senaste roman, Flickornas tystnad. Men i den är det Briseis som är berättarrösten.

Titel: The Song of Achilles
Författare: Madeline Miller
Förlag: Bloomsbury Publishing
Tryckår: 2012
Antal sidor: 352 

Fem en fredag v. 24: Dagens ord

elisamatilda: Fem en fredag

1. Vilken är din relation till begreppet ”gröna fingrar”?
Jag vet precis vad som avses. När jag ser mig om bland vänner och bekanta är det alldeles uppenbart att somliga har  "gröna fingrar" medan andra - till exempel jag - avundsjukt ser på.

2. Vad skulle du vilja ha i din drömträdgård/balkong?
Träd måste finnas i min trädgård. Och rosor och syrener.
och gärna några japanska lönnar.

3. Hur kryddar du helst din mat?
Salt, svartpeppar, citronpeppar, koriander 

4. Vad för typ av växter gillar du bäst?
Träd och rosor

5. Om du fick sätta ett namn på en växt, vad skulle det vara?
En vacker, tålig, liten Austinros, som doftar gott. Ellen skulle den heta.