Elisabeth Östnäs om Häxorna

Elisabeth Östnäs senaste bok har titeln Häxorna. Den tilldrar sig i början av 1700 - talet när pesten härjade i Skåne. Platsen där allt utspelar sig är den fiktiva byn Hällaby som i verkligheten är Barum. Den som skriver historiska romaner måste vara noga med fakta, betonar Elisabeth Östnäs, som egentligen är religionshistoriker och har fornnorden och kelterna som specialområden. Romanen Häxorna hade EÖ haft i bakhuvudet  i många år. EÖ ville ta upp det gamla temat mother-maiden-crone som var så stort i forskningen för många år sen. Ett faktum är ju att det sedan långt tillbaka funnits triader av kvinnor  i de spår av gamla religioner vi kan se idag. Kelterna hade tre gudinnor som kallades för Morrigan. Vi har kvar spår i form av nornorna. Och det finns urgamla bilder inristade i sten av tre gudinnor som förmodligen dyrkats. I Häxorna finns tre kvinnor, den gamla Karna och hennes systerdöttrar Isabella och Annis. De bor lite avsides i byn och byborna ser snett på dem. Elisabeth Östnäs berättar om det praktiska arbetet med romanen. Hon skriver och redaktören på Forum pekar på vad som måste bort eller ändras. Det var svårt att finna rätt ton för de olika karaktärerna. Vad vet en vad människor tänkte och drömde om vid den här tiden? Elisabeth Östnäs hade tagit med en del av litteraturen hon läst i samband med skrivandet av Häxorna. Särskilt viktig var historikern Bodil E B Perssons doktorsavhandling Pestens gåta: Farsoter i det tidiga 1700 - talets Skåne. 2001. Folktrons år av Ebbe Schön;  Maiden, Mother, Crone : The Myth & Reality of the Triple Goddess av D J Conway; Pestens år: döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro; Pestbacken av Bodil E B Persson m. fl; Den gröne mannen av Adéle Schreiber (handlar om de gåtfulla bladbeklädda ansikten som finns i en del kyrkor som ett oväntat och hedniskt inslag i miljön); The lost Beliefs of Northern Europe av Hilda Ellis Davidson.
Elisabeth Östnäs berättade intressant; bjöd på sig själv och svarade villigt på frågor. Ett mycket givande författarbesök kort och gott.

Tisdagstrion: Kärlek med förhinder

Ugglan och Bokens tisdagstrio ska idag handla om kärlek med förhinder.

1. Tess of the D ´Urbervilles av Thomas Hardy  handlar om Tess som är mjölkerska på Talbothays Diary i Wessex. Hon älskar den vackre prästsonen Angel Clare men förförs av  en annan man, Alec. Det är egentligen prästsonen Angels hyckleri som ställer till alltihopa. Och Tess får betala. Som en grekisk ödestragedi. Romanen är filmad flera gånger.

2.  Alexandre Dumas d. y. roman Kameliadamen skildrar livet i 1800 -talets Paris. Marguerite Gautier är kurtisan. Armand är en rik ung man som förälskat sig i henne och de har beslutat sig för att börja ett nytt liv på landet. Men Armands far vill annorlunda och han bönfaller Marguerite att lämna Armand för dennes egen skull. Marguerite inser problemet och offrar sig. Men Armand tror att hon övergivit honom för en annan. Sorgligt, sorgligt. Greta Garbo spelade rollen som Marguerite Gautier 1936 mot Robert Taylor.

3. Kinshu. Autumn Brocade , av Teru Miyamoto, en av Japans främsta författare, handlar om relationer; om liv och död, om vardagsliv,  musik, ensamhet och smärta. En vacker och vemodig bok om omöjlig kärlek.

Utmaning: Authors & Characters - Ester

Lyrans noblesser:

Utmaning Authors & Characters: Ester

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Författare: Ester Rignér - Lundgren = Merri Vik
Marie- Sofie Månsson, aka Lotta,  förflyttar en tillbaka till 50 - 60 - talen med helveckade kjolar, Karusellen, jumpers, Epa, bottiner och pepitarutigt.
Man dansar på panget, mumsar belåtet, byter hyllpapper och spelar grammofon. På den här tiden är man bussig och klämmig och äter nervlugnande lakritsbåtar. Och så tvättar man upp sina jumpers, fållar upp eller lägger ner kjol - och klänningsfållar, stryker och idkar persedelvård i allmänhet.
  

Drottningkronan av Ingrid Kampås handlar om den föräldralösa Ester som fostras upp hos sin morbror Lars. Hon kunde inte haft det bättre. Men när hon är 17 år börjar det bli dags att gifta bort henne. Ester har egna tankar om saken och därför blir hon helt lamslagen när Lars deklarerar att Ester ska gå i kloster. Drottningkronan är del 5 i Historiska Medias serie
Släkten.

En smakebit på søndag

Bild: Bokförlaget Forum

"Det finns två slags människor här i världen, de som flyttar hemifrån och de som inte gör det. Jag är stolt medlem av den första gruppen. Min hustru, Celestial, brukade säga att jag innerst inne är en lantis, men jag kände aldrig igen mig i den beskrivningen. För det första är jag inte från landet i ordets rätta bemärkelse. Eloe, i Louisiana, är en småstad. "Landet" får en att tänka på folk som skördar, bärgar hö och mjölkar kor. Men jag har aldrig plockat så mycket som en bomullstuss, även om pappa gjorde det. Jag har aldrig rört vid en häst, get eller gris, och har har inte heller någon längtan att göra det. Celestial brukade skratta och säga att hon inte menade att jag var någon bonde utan bara en lantis. Hon kommer från Atlanta, så man skulle mycket väl kunna säga att hon också är en lantis. Om hon får säga det själv är hon en "sydstatskvinna", vilket inte är att förväxla med en Southern belle. Av någon anledning har hon ingenting emot att kallas Georgia peach, och det har inte jag heller, så det har det blivit. "
Från sidan 11 i Ett amerikanskt äktenskap av Tayari Jones


Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas den här veckan av Astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger. En regel gäller: No spoilers!
Fler smakebitar HÄR.

Mörkret

I Ragnar Jónassons debut och första kriminalroman om kriminalinspektör Hulda Hermannsdóttir, Mörkret, möter vi henne strax innan hon ska gå i pension och avsluta sitt yrkesliv.  Det är inget hon ser fram emot och framför allt inte att det sker på ett sådant skamligt sätt.  Något får hon skylla sig själv för att hon handlat helt emot alla regler och följt sitt hjärta och bejakat sin mänsklighet. Motvilligt måste en ge hennes chef lite rätt när han inte kan blunda för hennes felbedömning. I alla fall får hon ett gammalt olöst fall med en försvunnen invandrarkvinna som troligen var prostituerad att arbeta med under sina sista fjorton dagar. Ganska snart inser hon att fallet skötts otroligt klantigt och nonchalant och till slut avskrivits som självmord. När Hulda börjar dra i trådarna får hon mothugg ifrån alla håll och kanter. Många vill inte att någon ska röra mer i det här fallet. Under tiden avslöjas Huldas egen förhistoria allt ifrån  barndomen till äktenskapet med Jón och lyckan över dras dotter Dimma. Hulda framstår som huvudpersonen i ett antikt ödesdrama där de lynniga gudarna behandlar människorna som lekbollar. Huldas öde rör och berör och avslutningen på Mörkret känns som ett slutgiltigt slag i solar plexus. En kan tycka att Hulda Hermannsdóttir hade varit värd ett bättre öde. Romanen är välskriven och en fäster sig vid både Hulda och Island. Hulda H hade säkert sina sidor, men hon behandlades inte rättvist i den manligt dominerade arbetsmiljön.
Övriga titlar i serien tilldrar sig tidsmässigt före Mörkret.

Titel: Mörkret
Författare: Ragnar Jónasson
Översättare: Alva Dahl
Förlag: Modernista
Tryckår: 2015

Fem en fredag v. 6: Spel

elisamatildas fem frågor denna fredag gäller spel

Bild: FFSF

1. Vilken typ av spel gillar du mest?
Alla spel som går att spela med barnbarnen. Har aldrig gillat spel
förrän nu med barnbarnen
 
2. Vilken kategori kan du bäst i frågesporter?
Litteratur

3. Monopol eller Risk?
Monopol. Ren nostalgi för mig

4. Spelar du något spel i mobilen?
Nej

5. Är du en dålig förlorare?
Nej då. Jag är så van

Helgfrågan v. 6

Idag har Fröken Christina hjälpt Mia med Helgfrågan.

Du får bjuda in fyra författare på middag. Vilka skulle du bjuda? Varför just dem? Vad skulle ni prata om.

Jag skulle bjuda in  

1/ Lars Saabye Christensen, född i Oslo, som fick Nordiska Rådets litteraturpris 2002 för släktromanen Halvbrodern som också filmats.

2/ Eva Ström, läkare och författare i Kristianstad, fick Nordiska Rådets litteraturpris 2003 för romanen diktsamlingen Revbensstäderna. ES:s dikter behandlar ofta existentiella frågor. Hon serverar inga lösningar men formulerar frågorna. ES är också litteraturkritiker och dramatiker.

3/ Sofi Oksanens roman Utrensning renderade henne flera prestigefyllda priser. 2010 fick hon Nordiska Rådets litteraturpris för den. Romanen handlar om
den estländska befolkningens öde under 1900-talet, visar hur de politiska förhållandena påverkar själva identiteten

4/ Jonas Eika Rasmussen är med sina 29 år den yngste pristagare någonsin till Nordiska Rådets litteraturpris. Priset fick han för sin novellsamling Efter solen.
Novellerna förenar samhällskritisk science fiction med poetisk magi.

Författarna har det gemensamt att de alla fått Nordiska Rådets litteraturpris. De kommer ifrån Norge, Sverige, Finland och Danmark och borde kunna tala med varandra. Här finns romaner, noveller och lyrik. Och i viss mån dramatik. Dessa fyra författare borde ha mycket att diskutera med varandra. Och jag skulle ställa de enkla frågorna som författarna inte har en aning om att läsekretsen är intresserad av. Väntar du på Inspirationen eller börjar du skriva kl 8 på morgonen och slutar kl 17? Hur gör du när du skriver? Varifrån får du dina idéer? Vilka är dina favoritförfattare? Läser du recensioner? Tycker du om att tala om dina böcker med läsarna? Vad är det bästa/värsta med att vara författare?

Bonusfrågan: På din önskelista inför födelsedagen får inte Ragnar Jónassons båda böcker Mörkret och Ön saknas. Du brukar ju gilla deckare. Jag har precis läst båda men ännu inte skrivit om Mörkret.