Nu blir der fest!

Bild: Radioföljetongens hemsida

Från och med i morgon tisdag 13/6 och 17 dagar framåt läser Torgny Lindgren sina Minnen som Radioföljetong 11. 35 i P1 med repris samma dag 19.35.
 

När det händer

Mrs Burridge picklar gröna tomater. Hon har kvar många glasburkar sedan förra året och det är bra, för de har gått upp i pris. Maken, Frank, gillar att äta ostsmörgåsar med picklade gröna tomater när han tittar på TV. Han har blivit ganska rund om magen och när hon ser honom bakifrån tycker hon att han går som en gammal gubbe. Hon inser att deras tid tillsammans inte varar för evigt. Mrs Burridge är 51 år och hon planerar sin dag så att hon ska kunna vila ibland för hennes fötter svullnar. Hon gör listor över allt. Det är tjugo år sedan hon slutade att bry sig om vad som händer i omvärlden och hon kan inte tro på en välordnad framtid. Förhoppningsvis skaffar ingen av de tre döttrarna barn, för det är inte tider för det längre. Mrs Burridge har tagit för vana att stå på trappan med armarna i kors och spana ut över nejden. Något är på väg att hända, men hon vet inte vad eller när. Kanske har Jehovas vittnen rätt? De brukar knacka på ibland och hon köper alltid Vakttornet. Mrs Burridge förbereder sig för någon sorts apokalyps. Hon har gömt undan en av makens bössor, hon klär sig varmt och tar endast lättburna matvaror med sig och  sig iväg. När det händer är en skickligt uppbyggd novell av Margaret Atwood. Den börjar nog så alldagligt men blir efter hand mer och mer orolig för att inte säga obehaglig. Är det frågan om ett sinnestillstånd; en fantasi eller föreligger verkligen det hot som mrs Burridge upplever? När det händer pekar fram emot Atwoods senare romaner. Och det är samma dova, kusliga stämning i den som i Tjänarinnans berättelse från 1985. Den här novellen passar in på punkt nr 18 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell av en författare som också är poet. Berättelsen ingår i Den berömde poetens grav och andra noveller. 1990

   

En smakebit på søndag

" Klockan som mäter tid ringer. Tiden här mäts av klockringning, liksom i nunnekloster förr. Och liksom i ett nunnekloster är här ont om speglar. Jag reser mig ur stolen, sätter fram fötterna i solljuset, i de röda skorna, lågklackade för att skona ryggraden och inte för att dansa i. De röda handskarna ligger på sängen. Jag tar upp dem, drar dem på händerna, finger för finger. Allt utom dokets vingar kring mitt ansikte är rött: blodets färg, som är vårt kännetecken. Klänningskjolen är ankellång, rynkad på en slät besparing som når ner över brösten, ärmarna är vida. Också de vita vingarna är statlig tilldelning; de är till för att hindra oss att se, men också från att bli sedda. Rött har aldrig varit klädsamt på mig, det är inte min färg."

Från sidan 18 i Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood. I översättning av Maria Ekman. Bokförlaget Prisma. Kommer i ny upplaga på Norstedts i september. Kanske äntligen dags för ett Nobelpris i litteratur? Atwood är mångsidig och väldigt bra.           

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten anordnar varje söndag läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit av det vi just läser. Självklart utan spoilers. Fler smakebitar HÄR.

Liten bokhylleenkät

Shelfie:Levande litteratur

Lyran ställer plötsligt till med en liten bokhylleenkät:

Här kommer en liten enkät om hur det ser ut och vad som finns i era bokhyllor. Hoppas ni vill vara med och besvara den. 

1. Hur sorterar du böckerna i din bokhylla?
Lyriken står för sig, de engelska böckerna för sig, de andra i bokstavsordning - eller nja...Läsecirkelbiblioteket har fått egen plats liksom böckerna av och om Thomas Hardy och Mathilda Malling. Litt. vetenskapen försöker jag samla på ett och samma ställe. Om och av Austen, Woolf och systrarna Brontë har jag också fört samman.
2. Hur många språk finns i din bokhylla? Vilka?
Allra flest svenska så klart, engelska, tyska, någon fransk, japansk och rysk
3. Vilket land kommer de flesta böckerna från?
Sverige, England och USA
4. Flest män eller kvinnor? Eller ungefär lika?
Egentligen tror jag att det är ungefär fifty-fifty, men kanske är det ändå med någon övervikt för kvinnor. Nu har jag inte räknat med makens hyllor för där är det säkert tvärtom. Vi har bokhyllor i husets alla rum inklusive de utflyttade barnens.

5. Vilka genrer/kategorier har du i bokhyllan (deckare, dramatik, bilderböcker, reseskildringar o s v).

Romaner, lyrik, dramatik, litteraturvetenskap, resehandledningar, essäer, språkvetenskap, lite konst (maken har en hel del liksom historia) och trädgårdsböcker. För att vara så lite road av matlagning får en nog säga att jag har ganska många kokböcker. Jag läser väldigt gärna om matlagning och recept både nya och gamla. Kokböckerna står i köket.
6. Visa gärna en shelfie. 

1/ Cirkelböcker, 2/ Hardy, 3/ George och Goddard

En novell från Indien

En gammal kvinna plockar in sin slitna tvätt ifrån strecket eftersom det kommit ett moln på himlen. Det sänker sig en tystnad över nejden och långt borta börjar ett tungt regn falla. Den gamla kvinnan börjar tillreda en enkel måltid mer av gammal vana än av hunger. Det kommer fram att hon är ensam och att hon saknar sin gamle man som givit sig iväg för att övervaka reparationer  av ett hus som de fått av hans far. Det skulle ta tre veckor, men plötsligt blir det tre månader. Grannarna börja undra. Har han lämnat henne? En brorson kommer och säger att hennes man klagar över att hon gnatar på honom och att han aldrig får någon lugn och ro. Och att hennes mat är oätlig eftersom hon slutat använda både olja och ghee. Makens brev tyder också på att han njuter av friden där han bor intill ett Krishna - tempel. Matlagningen klarar han bra. Liksom den gången när den gamla kvinnan brutit benet och legat på sjukhus. Men hon vet ju bäst själv hur det såg ut i hemmet när hon kom tillbaka. Allt hade grott igen. Mer och mer kommer fram om deras gemensamma liv. De har en gemensam son och en sonson. Den gamle mannen kallar henne Mirus mamma. Och en upplever livet i gränden där den gamla kvinnan bor; ljudet av djuren, larmet från marknaden, lukterna. "Men vanorna som inarbetats under så många år är på något underligt sätt upprivna." Den gamla kvinnan glömmer att sprida kodynga för att binda dammet och att ta in vatten för natten. Också hon undrar om hon blivit övergiven för gott. Novellen heter Livet efter livet. Den är skriven av Anita Agnihotri och ingår i novell - och reportagesamlingen Dagar i Mahuldiha. Den här novellen passar på nr 30 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell av en författare från Indien.

Bokbloggsjerka 9 - 12 juni

Annikas bokbloggsjerka 9 - 12 juni ställer frågan:  Vilket är ditt tidigaste och/eller starkaste minne av böckernas underbara värld?
Det måste vara den Läsebok för Sveriges barndomsskolor. II. Svensk vers, som jag hittade i min morfars bokhylla. Den innehöll psalmer, sånger och visor valda och sammanställda av Alfr. Dalin. I Svensk vers fanns illustrationer som eggade min fantasi, många sorgliga dikter, hjältedikter, barnsliga dikter, dikter om älvor, tomtar, jättar och troll; dikter om växter och djur, legender och historiska bilder; kort sagt en helt ny spännande värld. Den där boken bytte ägare ganska omgående. Utan några som helst förhandlingar.

En liten körsven handlar om en liten sjuårig gosse som fick lov att hålla i tömmarna när far och han var ute och åkte hästskjuts. Jag gillade farten i bilden. Jag gillar fortfarande skogsvägen och granarna. Hästen är väl tecknad av Jenny Nyström.

Graven i skogen berättar en sorglig historia om den unga drottningen som sover under törnrosorna i skogen och hela historien om hur det gick till när hon hamnade där. Edvard Fredin skrev dikten.

Äktenskapsarrangörerna

Chinaza Agatha Okafor har blivit bortgift med Ofodile Emeka Udenwa. Chinazas morbror och moster har arrangerat det hela. Utan att konsultera Chinaza, förstås. Hon har så mycket att tacka dem för, det försummar de aldrig att påpeka för henne. Hon tackar lydigt, men tänker upproriskt på allt arbete hon uträttat åt dem. Den blivande maken är också nigerian men har utbildat sig till läkare i USA. Och han har ett hus. Chinaza får veta att hon blivit fint gift. Därför blir kulturkrocken så mycket större när de kommer från Lagos till New York. Huset är en sunkig lägenhet som i stort sett saknar möbler. Ofodile, som bytt namn till Dave Bell, är i själva verket AT - läkare. Chinaza, som hädanefter ska heta Agatha Bell, blir förfärad när hon upptäcker att Dave äter både pizza och hamburgare utanför hemmet. Lagar en hustru inte sin mans mat är hon snart av med honom. "Vaka alltid över din man som guldgåsens ägg," har moster Ada alltid tillhållit henne. Chinaza Agatha är en klipsk flicka som gärna hade studerat vidare på universitet. En ser allt med hennes ögon och lider med henne allteftersom hon uppdagar hur saker och ting verkligen ligger till. Hon packar sina få tillhörigheter och går till sin mera erfarna väninna Nia, som också är ifrån Afrika och har ett swahilinamn. Nia lovar att ordna arbete, men först måste Agatha ha ett arbetstillstånd. Stackars Chinaza har råkat i ett riktigt dilemma. Chimamanda Ngozi Adichie berättar i novellen Äktenskapsarrangörerna med humor och medkänsla om den unga kvinnan som är så utlämnad; först till inte speciellt kärleksfulla släktingar och sedan till en inte speciellt kärleksfull man. Hon har inga verktyg att hantera sin iråkade situation, men på något sätt har jag gott hopp om henne ändå. Det känns som om den här novellen borde ha blivit en roman. Så snart ville en inte släppa bekantskapen med Chinaza Agatha Okafor.  Äktenskapsarrangörerna ingår i Adichies novellsamling Det där som nästan kväver dig. Novellen passar in på nr 29 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell med ett yrke i titeln