Tematrio - Fåglar och flygfän

LYRAN: Tematrio - Fåglar och flygfän. Berätta om tre böcker vars titel innehåller referenser till en fågel eller en flygande insekt!
Det var ingen enkel uppgift.  Jag lägger pannan i djupa veck och rotar i hyllan.

1. Allt beror på vingar av den sympatiske Niklas Törnlund, poet ifrån Lund. I den här boken har han samlat natur- och fågeldikter sedan många år. Han har varit fågelskådare i mer än 30 år. Den här boken är för alla som har det minsta intresse av fåglar och/eller poesi. Det är den första diktsamlingen av en svensk poet som helt ägnas fågelmotiv. Boken gavs ut samarbete med Skånes Ornitologiska Förening.

2. Lärkan av Deszö Kozstolány. Ett ungerskt mästerverk som skildrar en familj bestående av far, mor och dottern som kallas Lärkan. Hon är ful, ogift och saknar charm. Hon sköter om sina föräldrar med kvävande omsorger och de i sin tur fladdrar omkring henne med överdriven ängslan. När Lärkan åker bort en tid för att hälsa på släktingar njuter föräldrarna av sin frihet och slår sig loss var och en på sitt sätt. Det gör inte Lärkan däremot... Läs mer HÄR

3. Vilda svanar av Jung Chang. Undertitel: Tre döttrar av Kina. Boken tilldrar sig under den långa marschen, det stora språnget och kulturrevolutionen. Mao (1893 - 1976) är envåldshärskare och han kräver total underkastelse. Vilda svanar är en historielektion som svider. Jung Chang berättar lättfattligt om komplicerade politiska förvecklingar; hon skildrar sin egen familjs öden som liknar många andras och sin egen strävan efter att få studera och resa. Man förstår hennes andlösa lycka när hon får läsa engelsk klassisk litteratur, Austen, Brontë och Dickens så gott som ensam i biblioteket. 1978, vid tjugosex års ålder, tar hon sig ut ur landet med hjälp av ett stipendium. Läs mer HÄR

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar ur det vi just läser. En enda regel: No spoilers!
"Efter begravningen återgick ingenting till det normala, trots att Norma ville intala sig att det var möjligt ännu i det skedet när hon dröjde sig kvar bland de sista i skaran av främlingar, och smet ut på vägen som ledde till kyrkogårdens port. Mamma skulle inte ta illa upp över att hon redan hade beställt taxi, resten brydde sig inte Norma om: halvbekanta släktingar, intrigerna kring dödsboet, och vad som skulle hända med familjen Naakkas gård, allt som förr eller senare skulle komma på tal bland karelska piroger och smörgåstårta, medan mormor återgav sina iakttagleser ur ett förtvinat minne. Nu skulle hon lämna den farsen bakom sig, försöka återvända till sin egen vardag och utan omsvep bemöta allt som berörde hennes mammas död, det måste bli slut på undvikandet av platser som påminde om mamma." Från sidan 7 i Norma av Sofi Oksanen. Fler smakebitar HÄR.

En ros åt Emily

En ros åt Emily, William Faulkners (1897 - 1962) mest berömda novell, publicerades först i Saturday Evening Post 1930. Tjugo år senare får författaren Nobelpriset. En ros åt Emily är en liten kuslig novell som innehåller element av suggestiv gotisk berättelse från amerikanska södern och spänningslitteratur. Stämningen är dyster; huvudpersonen Emily Grierson, står utanför samhället. Hon är en relik från en svunnen tid när hennes familj tillhörde en aristokrati som förlorade i inbördeskriget. Henne far har avvisat alla friare eftersom de inte ansetts ståndsmässiga. När sedan fadern dör står Emily där ensam. Hon är trettio år och har svårt att acceptera sin situation. En färgad betjänt får sköta alla vardagliga sysslor. Det stora, dystra huset - Emilys enda arv - förfaller. Ingen släpps över tröskeln och Emily visar sig sällan utanför husets väggar. Möjligen skymtar hon i något fönster. När sedan Homer Barron uppenbarar sig och Emily och han inleder en relation håller omvärlden andan. Det är en högst opassande förbindelse. Homer Barron är en nordstatare och daglönare som öppet deklarerar  att äktenskap inte är något för honom. Ansvarskännande personer i samhället tillkallar Emilys kusiner, men det visar sig inte vara någon lämplig åtgärd. Emily gör sig kvitt dem och Homer Barron uppträder på nytt. Resten är bitvis höljt i dunkel, men apotekaren kan berätta att Emily Grierson köpt arsenik utan att ange något skäl.  Berättare är ett kollektivt "vi"; alltså alla som iakttar utifrån, bokstavligen och bildligen. När Emily Grierson slutligen dör uppdagas ett mänskligt och moraliskt elände som ingen utomstående kunnat gissa sig till. Emilys betjänt har gått upp i rök och det finns ingen som riktigt vet vad som hänt under alla år. En ryser och fryser och läser med skräckblandad fascination. Jag ser att jag läst novellen tidigare och då satte ett frågetecken för "ros" i titeln. Det frågetecknet kvarstår.
En ros åt Emily får stå på plats 14. Läs en novell där titeln består av fyra ord i Ugglan och Bokens läsutmaning Läs en novell II.

Kvinnliga nobelpristagare i litteratur

Koko på En kattslavs dagbok har fått den här fina kassen med alla kvinnor som fått Nobelpriset i litteratur på. Den är gjord av Katarina Hamilton på Frösötryck. De kvinnliga nobelpristagarna är fjorton till antalet och Koko föreslår i en läsutmaning att vi läser en nobelpristagare i månaden och till nyåret 2017/2018 ska det vara klart. Jag tycker inte riktigt att månaderna räcker till, men det får väl ordna sig.


Koko på bloggen En kattslavs dagbok uppmanar oss i sin läsutmaning att läsa något av kvinnliga nobelpristagare i litteratur. Vi har tiden fram till nyåret 2017/2018 på oss. 

 
De fjorton nobelpristagarna är: 
Selma Lagerlöf (1858-1940), Sverige. Nobelpr  1909. 
Dödskallen
Gösta Berlings saga
 
Grazia Deledda (1871-1936), Italien. Nobelpr 1926. 
Elias Portolu
Den ensamme mannens hemlighet 
 
Sigrid Undset (1882-1949), Norge. , USA. Nobelpriset 1928. 
Kransen

Pearl Buck (1892-1973) Nobelpriset 1938 
Den goda jorden  

Gabriela Mistral (1889-1957), Chile.  Nobelpr 1945    
Sången om en son

Nelly Sachs (1891-1970), Sverige och Tyskland. Nobelpriset 1966 

Nadine Gordimer (1923-2014), Sydafrika. Nobelpriset 1991.
Några föds till ljuva fröjder 

Toni Morrison (1931-), USA.  Nobelpriset 1993. 
Sula 

Wislawa Szymborska (1923-2012), Polen.  Nobelpriset 1996. 

Elfriede Jelinek (1946-), Österrike.  Nobelpriset 2004. 
Älskarinnorna.
 
Doris Lessing (1919-2013), Storbritannien. Nobelpriset 2007. 
Ljuvaste dröm 

Hertha Müller (1953-), Rumänien och Tyskland.  Nobelpriset 2009.  
Flackland

Alice Munro (1931-), Kanada. Nobelpriset 2013. 
På fri fot  

Svetlana Aleksijevitj (1948-), Vitryssland.  Nobelpriset 2015
Kriget har inget kvinnligt ansikte

 Bilden: Katarina Hamilton

Utlottning

Ugglan & Boken har fått två ex av  Aftonland av Therese Bohman så därför lottar hon ut det ena. 
Kommentera på hennes blogg och dela gärna på sociala medier. Läs vidare HÄR

Sagans fågel

I Vårfrost. Poesi och prosa 1903 - 1967 av Bo Bergman finns novellen Fasanen. I den novellen möter vi det unga paret Stefan och Eva som är mycket förälskade och har lämnat vardagen för att tillbringa en tid tillsammans på

Visingsö. De har hyrt in sig på ett turisthotell och Stefan tänker också skriva på sin roman. Han drömmer om att bli författare och Eva tar sin uppgift som hans musa på stort allvar. De undviker att tänka så mycket på framtiden. En anar att den första förälskelsen börjar lägga sig. Stefans roman gör inga framsteg. Hösten kommer och hotellet stänger. Eva har åkt hem för hennes mor har blivit sjuk. Och plötsligt kan Stefan skriva igen. Han har hyrt ett litet hus av en bonde och när våren kommer är romanen klar. Under den stränga vintern kommer en fasan fram till huset för att få lite mat. Fasanen är förebilden för sagans  Fågel Fenix, som  föds på nytt på samma gång som den förbränns i sina egna lågor; en skaparandens symbol. "Måste inte ofta det stora tigga sitt bröd i en frusen värld och jagas för nöjes skull av de grymma och tanklösa människorna? Diktarlott! Diktarlott!" tänker Stefan skriver Bo Bergman. En vemodig och vacker novell som åker in på plats nr 14. Läs en novell som tilldrar sig på en ö i Ugglan & Bokens läsutmaning
Läs en novell II.

Morgondagar

Morgondagar

Imorgon kryper jag ut i en skog
och lägger mig vid ett träd, efter en stund
ringlad om det
Gnager en bit
bark smakar varmt
tänderna går genom poriga skikt
jag är närd
av luft
o motstånds
löshet
ord rinner ner
hela kroppen är om stammen snart
Jag är på min mark, ris och tall
Det kommer ett rå och ser ut
vi är de enda här
det heter ensamhet och är inte undergång
Lilla rå, stora blick, stå inte kvar, gå till gläntans ljus
jag äter stilla av det omkring
allas dröm, försvinna i ro
på barmarken
vittra, nära den verklighet
ordet är. Imorgon. I morgon n gn m

Ur Sånger och formler, 2015,  av Katarina Frostenson