Bokbloggsjerka 2 - 5 september: Tema: filmatiseringar

Annika om filmade böcker: "Personligen är jag inte så intresserad av att se filmatiseringar av böcker jag har tyckt om, eftersom jag med få undantag har blivit riktigt besviken på hur någon kan ”slakta” en bok och göra en skitfilm av den. Hur är det med dig? Har du sett en film som kanske till och med var bättre än boken (eller lika bra), eller har du läst en bok som du tycker ska bli film?" 
I regel brukar jag akta mig för att se filmer på böcker jag tyckt mycket om. Men några exempel kommer jag på direkt där jag gillat såväl bok som film.

1. Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas d. ä.

2. Borta med vinden av Margret Mitchell
3. Barbara av Frantz - Jörgen Jacobsen
4. Atonement av Ian McEwan. Filmen blev Oscars - belönad.
5. Pelle Erobreren av Marin Andersen Nexö

Exempel på bok som borde filmas: 
1. Kanada av Richard Ford. Vi diskuterade den i bokcirkeln i början av veckan och vi var rörande överens om att den är mycket filmisk. Författaren beskriver omsorgsfullt scenerier som en ser tydligt framför sig. Det skulle bli en fantastisk film, som jag antagligen inte skulle kunna låta bli att se.
2. En passande död av Åsa Nilsonne. En spännande bok som tar upp aktuella, allmänmänskliga problem och som väcker många tankar.

3. En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki. En fantastisk bok som jag tyckte väldigt mycket om och som jag tror lätt skulle kunna bli bra film med rätt skådespelare i rollerna, förstås

Veckans ord på J

Enligt O: Dags för bokstaven J i veckans ord. Jag vill att du kopplar samman dessa fem ord med lika många författare och/eller böcker. Svara i en kommentar eller ett blogginlägg.

jag: Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik av Erving Goffman. Om hur vi spelar teater inför varandra och bygger upp en bild av ett jag.
 
januari: Den 28 januari hade Karl (Kapitalet) Marx namnsdag. Bl. a.
 
jonglera: Jonglörerna: en dokumenrärroman om hemtjänsten av Lars Wikander. Hans Roman Oskar på femman två handlar om långtidssjukvården och användes åtminstone tidigare mycket i utbildningssammanhang.
 
jordgubbe: Raw fika av Marina Asplund. Inget gluten, ingen mjölk och inget socker, men desto mera av jordgubbar och choklad och annat gott.
 
jul: A christmas carol av Charles Dickens

Hett i hyllan

Monika på bloggen Bokföring enligt Monika 

undrar om det inte finns många som i likhet med henne har en del oläst i hyllorna. Visst kan det finnas anledning att lyfta fram dessa oförtjänt bortglömda böcker. Den här veckan plockar jag fram en bok av den engelska författaren Barbara Pym, som mellan åren 1950 och 1961 bodde på adressen 47 Nassau Road, Barnes, Richmond - upon - Thames, London SW.  I nästa vecka åker jag till Barnes och tänker besöka det här huset, som jag hittade på Notable Abodes. (Adressen lär förekomma i Green Leaves och No fond return of love.)

Barbara Pym var en mästare på att skildra engelsk medelklass. Jag har läst Höstlig kvartett och Förträffliga fruntimmer för länge sedan, men inte Jane and Prudence, som står i min hylla. "Extraordinary delicate irony, fine writing, understated humour" tycker Financial Times.    

                            

Frida i Bruseryd

Carin Hjulström är journalist och författare från Göteborg. Finns inte på kartan är hennes första roman. Den handlar om den 23 - åriga Frida Fors som går på journalisthögskolan i Göteborg. Hon ska just åka ut på sin sex månader långa praktik och hoppas att hon ska få en plats i närheten av sin stora kärlek, Peter. Men hon blir flyttad till en liten lokalredaktion i Bruseryd lite norr om Eksjö. Ingen förstår varför den här lilla redaktionen finns kvar eftersom Bruseryd inte ens har hundra invånare. Frida lyckas omedelbart reta upp lokalbefolkningen i en artikel och en krönika. Det blir stormöte i missionshuset och redan där påbörjas något nytt. Stormen lägger sig och Frida kan ge sig på andra uppdrag. Hon läxar upp sin chef, den försoffade Åke Johansson, som visserligen är en duktig redaktionschef och journalist, men han har försjunkit i självömkan och dryckenskap efter sin skilsmässa. Frida kastar sig över den sorgsna Gunnel, som sörjer sin son och dennes familj som omkommit i en bilolycka och som ingen annan vågat tala med. Hon börjar rusta upp sin mors gamla sommarhus för att sedan raskt installera några kvinnor och barn från Kosovo. Allt går Frida Fors väl i händer. Hon blir kanske av med en del av sina fördomar om landsbygden, men så mycket annat av värde händer inte i den här romanen. Den är lättläst och rappt skriven och ibland fnissar en lite. Jag frågar mig vad jag fick med mig? Vad ville Carin Hjulström att jag skulle få med mig? Svar: Vet ej.

Veckans bokbloggsfråga v. 35

Barnboksbloggen  frågar så här v. 35: Hur ser din läsning av facklitteratur ut? Vilka ämnen läser du helst om när du läser facklitteratur? Har du några specialintressen som du gärna läser mer om? Eller läser du helst facklitteratur kopplade till ditt yrke även på fritiden? Eller läser du kanske bara skönlitteratur?

Lånad bild

Jag bryr mig inte så mycket om hur de böcker jag väljer att läsa är klassificerade. Ibland blir en häpen! Jag läser mestadels skönlitteratur, men en eller annan biografi eller memoar slinker gärna med. Har inget emot filosofi, psykologi, psykiatri, religionshistoria eller feminism heller. Eller flygning, segling och bergsbestigning. Djur kan en ju också läsa om. Och krukväxter och trädgårdar och bakning  och Japans historia. Ja, det händer att jag läser serier också, förresten. Specialintressena är Japan, böcker om böcker och litteraturhistoria. Vet inte riktigt vad jag med säkerhet kan säga att jag inte läser.

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi läser utan att för den skull göra några

Bilden lånad från Killbergs bokhandels blogg

avslöjanden. Här kommer min smakebit:
"Garbo kom tidigt till restaurangen, hängde av sig sin tunna svarta kappa och ställde väskan på bordet framför sig. Hon stärkte sig med en Bloody Mary innan de andra kom. Idag gällde det. Skulle hon göra slut med tre av sina äldsta vänner eller fanns det en framtid för dem? Hon skulle inte backa. Gillade de inte hennes idé hade hon fått nog. Garbo var beslutsam men ändå nervös. Hur skulle hennes vänner reagera? Hon hann hälla i sig sin drink och knapra i sig en hel skål med nötter. Det var alltid Ingalill som brukade vara först på plats, men inte idag. Ingalill hostade till när hon såg att Garbo redan satt där."
Från sidan fem i Om ni inte börjar leva gör jag slut av Eva Swedenmark.
Fler smakebitar HÄR

Ny bekantskap

Den tredje rösten är del två i Cilla och Rolf Börjlinds kriminalromanserie om Olivia Rönning och Tom Stilton. Den tilldrar sig i Stockholm och Marseille. Tom Stilton har kommit på fötter igen efter en tid som uteliggare. Oliva Rönning är klar med sin polisutbildning men känner plötsligt för att  läsa konsthistoria. Hennes "chef" och vän kriminalkommissarie Mette Olsäter hymlar inte med vad hon tycker om det. Den här romanen handlar om hämnd, vinster i vården, människo- och droghandel. Olivia dras mer eller mindre ofrivilligt in i en utredning och Tom Stilton i en annan och plötsligt upptäcker de trådar som sammanfaller. Abbas el Fassi, croupier på Casino Cosmopol, marockan, född i Marseille  och utbildad knivkastare, är nära vän till Tom Stilton. När Abbas ber Tom följa med till Marseille, dit han tror sig ha lokaliserat sin flickvän, tvekar inte Tom. Olivias fall utspelar sig på hemmaplan, d.v.s. Stockholm. Olivia är precis lika dumdristig som i Springfloden, som jag såg som TV - serie, men det är inte riktigt lika påfallande i boken.  Det intressanta i Den tredje rösten är utredningsarbetet och de personliga relationerna. Mette Olsäter (utmärkt spelad av Cecilia Nilsson) och hennes excentriske man Mårten, Tom Stilton (underbar rolltolkning av Kjell Bergqvist), Abbas och Olivia utgör en dynamisk grupp som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Cilla och Rolf Börjlind har gjort ett gott arbete. Nu över till nästa del Svart gryning.