En smakebit på søndag

"Aldrig i hela mitt liv, sa Canelli, har jag varit inne på Stanford Court. Inte en enda gång. Han svängde in vår bil på Stanford Courts gästparkering och betraktade hur en uniformerad dörrvaktmästare högtidligt närmade sig Rollsen som stod framför oss. Med runda, dystra ögon stirrade Canelli först på dörrvaktmästaren, sen på Rollsens flotta passagerare och slutligen på hotellets imponerande entré. Vid tjugosju års ålder med ett klotrunt svartmuskigt ansikte, en väldigt fläskig kropp och ett ständigt förvirrat uppträdande , var

Lånad bild

Canelli för evigt den undrande oskulden. För Canelli var varje ny erfarenhet en källa till förundran och vanligtvis också föremål för en lång omständlig kommentar. När jag hade valt ut honom till min avdelning och befriat honom från hans uniform, menade vissa av mina överordnade att jag gjorde ett misstag. De hade haft fel. Just det att han inte såg ut som en snut, uppträdde som en snut eller tänkte som en snut gjorde, lyckades Canelli ofta där andra detektiver gick bet."   Så börjar Kvinna funnen död av den amerikanske deckarförfattaren Collin Wilcox. Pan - förlaget; nr 382 i serien Manhattan - de stora deckarna i det lilla formatet. Övers.: Peter Lindforss. 1983 Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten står för söndagsutmaningen.  Fler smakebitar hittar du HÄR                                     

Skrift och drift

Nu blev det minsann en klassiker till i alla fall. Helt oplanerat. Men jag har länge tänkt läsa om något av Moa Martinson (1890 - 1964).
Helga Maria Swartz gifte sig med Karl Johansson och fick lära sig en del om alkoholmissbruk. Fem söner fick hon och dem försörjde hon genom odlingar, fiske och jakt. Hon blev politiskt intresserad väldigt tidigt och hon började också skriva tidigt. Elin Wägner hjälpte henne till en maskinskrivningskurs. 1929 gifter hon om sig med Harry Martinson som lämnar henne efter tio år. Ivar Lo - Johansson, som var god vän med båda makarna, har skildrat deras äktenskap i Tröskeln: memoarer från trettiotalaet. Kvinnor och äppelträd heter debutboken som kom 1933 efter det att författaren burit omkring den till olika förlag i många år. Huvuperson i boken är den starka, djärva, dugliga, intelligenta och urfattiga Sally. Hon är gift med en drickande man som till slut försvinner i fängelse och dör. Eftersom hon är politiskt intresserad är hon illa sedd i byn, men männen är ändå mycket medvetna om hennes obestridliga skönhet. Hennes enda trofasta vän i världen är den milda, tillbakadragna Ellen som bor i Apeldalen med sin man Bernhard, barn och Bernhards far. Hon har det bra i början och får mycket stöd av sin svärfar. Och det behöver hon. Bernhard är inte snäll. Kvinnors villkor och förmåga att uthärda är den röda tråden genom boken. Sally ligger ensam på golvet och föder i natten och kväver sina skrik för att inte väcka de äldre barnen. Det föds många barn i boken. En kvinna som inte föder barn är en skam för man och släkt. Genom Sally och Ellen möter man byn och dess invånare, upplever första världskriget, fattigdom och svält. Män och kvinnor lever i skilda världar liksom bönder och daglönare. Och barnen får ge sig ut och tigga eller ta tjänst i tidiga år. 

Kvinnor och äppelträd väckte naturligtvis en viss anstöt. Anders Österling tycker i SvD att Kvinnor och äppelträd präglades av "elände, skvaller och drift" och beklagade att "underlivssynpunkten dominerar". Jaja! Svårsmält, naturligtvis.

1988 kom Moa Martinson - Skrift och drift i trettiotalet, Ebba Witt - Brattströms avhandling om Moa Martinson. Den är väldigt intressant. Och lätt att läsa. Som vanligt börjar jag med litteraturförteckningen - vilken TBR -lista! - och registret. Artur Lundkvist har fler hänvisningar än Harry Martinson; Ivar Lo - Johansson och Siegmund Freud har lika många ungefär. Witt - Brattström uppehåller sig en hel del vid Kvinnor och äppelträd i sin avhandling. Jag har en pocketutgåva från Pan med ett vackert sepiafärgat porträtt av Moa Martinson utanpå. Tyvärr är det svårt att återge i bild. Sallys söner heter uppföljaren till Kvinnor och äppelträd. Tillsammans bildar de Sallys bok.

Kaosutmaning 2015

Minaret

1964 föddes den egyptisk - sudanesiska författaren Leila Aboulela i Khartoum. Familjen var välbeställd  och sekulariserad. När Leila var i tjugoårsåldern kom hon till London. Numera bor hon i Förenade Arabemiraten. Leila Aboulelahs bok, Minaret (Karneval förlag; 2008), handlar om unga Najwa och hennes tvillingbror olycksfågeln Omar och deras familj. Äldste sonen, Samir,  har misskött sina studier och får åka till London för att läsa vidare. Orättvist, tycker Najwa och Omar med rätta. När Najwa är i tjugoårsåldern får hon, modern och tvillingbrodern fly landet efter det att fadern fängslats. Till en början fungerar det ganska bra för Najwa i London. Hon kan fortsätta sitt tanklösa, privilegierade liv i korta kjolar och med många fester.  Efter moderns död bär det utför och Najwa finner sig plötsligt arbeta som hembiträde i en rik muslimsk, mycket modern och sekulariserad familj. Hon sänker blicken mot golvet och tänker på allt det tjänstefolk hon i alla tider tagit för givet. Najwa har en intressant pojkvän, den radikale Anwar som tillhör Demokratiska fronten och som efter en misslyckad statskupp också fått fly Sudan. Han avskyr allt vad religion heter; han sätter sig över samhällets regler och väntar på att få en möjlighet att återvända till hemlandet. Allt medan Najwa alltmer närmar sig islam, går i koranskola och prövar olika slag av slöjor. Hon tänker att hon egentligen aldrig var intresserad av studierna vid universitetet i Khartoum. Hon ville bara gifta sig och få barn. I arbetsgivarfamiljen finns en ung man, Tamer, som föräldrarna tvingat läsa ekonomi trots att han själv allra helst vill ägna sig åt religionen. Tamer är mycket konservativ. Trots att Najwa är betydligt äldre än han blir de förälskade. Jag tänker inte avslöja resten. Minaret är en idéroman. Vad händer människor i ett så oroligt land som Sudan. Hur lever människor i exil? Vilken roll spelar islam? Vad driver människor åt de ena eller andra hållet. Hur har kvinnorna det? När jag började läsa Minaret tyckte jag att berättelsen var platt och ytlig. En stund funderade jag på att överge projektet. Det är jag glad för att jag inte gjorde. Romanen utvecklar sig till en intressant historia som ställer många frågor. Ordförklaringarna på slutet kunde gärna varit mer omfattande.

Marius och Alexander

Fallers stora kärlek av Thommie Bayer handlar om två ensamma män på en road-trip genom Tyskland. Marius Faller är en rik man i sextioårsåldern som anlitat Alexander Storz som välbetald chaufför  under ett par juliveckor. (Faller har mist körkortet på grund av rattfylla.) Innan de ger sig iväg erbjuder Faller Alexander  att köpa sitt ovärderliga bibliotek, vilket egentligen är en omöjlighet för Alexander. Men de gör en överenskommelse som är mycket fördelaktig för Alexander. Alexander - blyg, fisförnam och ärlig -  är trettiofyra år och hankar sig fram i sitt lilla olönsamma antikvariat. Han är gubbig och barnslig på en gång och vet ännu inte vad han egentligen vill med sitt liv. De båda männen finner ett sätt att fungera tillsammans. Alexander kör och lyssnar till Fallers berättelser. De äter goda middagar med fint vin och talar om böcker och konst. Faller har affärer - av olika slag - att sköta och Alexander får på så sätt gott om tid att utforska de små tyska univeritetsstäderna de passerar. Han går i bokhandlar och antikvariat, så klart, och läser en hel del. Han funderar mycket på sin arbetsgivare och han förstår att Faller saknar hustrun som lämnat honom. En mängd författare och boktitlar nämns i Fallers stora kärlek. Just som jag funderar på att börja skriva upptäcker jag att det finns en förteckning över nämnd litteratur längst bak i boken. Jag tycker mycket om Fallers stora kärlek och det tror jag att många kommer att göra. Särskilt bokmänniskor, kanske. Personteckningen är inte särskilt djuplodande, men miljöerna är trevliga och bildspråket fyndigt. Boken har ett driv och man undrar vart det barkar hän? Upplösningen är man verkligen inte beredd på! Detta är Thommie Bayeers första roman på svenska. Jag skulle vilja läsa något mera av honom och lat som jag är vill jag helst göra det på svenska. Thommie Bayer är född 1973. Han studerade konsthistoria och sysslade med musik innan han blev författare. Jörn Lindskog på förlaget Thorén & Lindskog har gjort översättningen. (Ett särskilt tack till översättaren för uttrycket "skurril"!)

Kaosutmaning 2015

TTT

July 7: Top Ten Hyped Books I've Never Read. Look for more TTT here:
THE BROKE & THE BOOKISH

   1.   J.R.R, Tolkien, The Lord of the Ring
   2.   David Nicholls, One Day
   3-   Kazuo Ishiguro, Never let me go
   4.   Lena Dunham, Not that Kind of Girl
   5.   Stieg Larsson,  Millennium Trilogy
   6.   E. L. James, Fifty Shades of Grey
   7.   Doerr, Anthony, All the Light we cannot se
   8.   Stephanie Meyer, New Moon
   9.   George R. R., Game of Thrones
10.    Caitlin Moran, How to be a Woman
                                                

Till havs, till haaaavs till havs...

Lyrans TEMATRIO handlar om HAVET. Välj romaner som handlar om hav, som har hav i titeln eller gör som jag och välj dikter som handlar om hav, säger Lyran. Det känns fint så här en sommardag vid havsstranden. Men alla havsböckerna står hemma i hyllorna så det blir väldigt mycket att gräva i minnet och bloggarkivet. Jag tänker blanda och ge.

1. TOLV HAV diktsamling av Stina Aronson; en av författaren Therese Bohmans favoritböcker. Den kom ut första gången 1930 och gavs ut i ny upplaga 2009 på förlaget Rosenlarv. Anna Jörgensdotter ha skrivit ett förord och Nina Lekander  efterord. Stina Aronson kan påminna om Edith Södergran. Tolv hav sägs ha sitt ursprung i författarens kärleksaffär med Artur Lundkvist.
2. DEN LILLE HAVFRUE , Den lilla sjöjungfrun, av H. C. Andersen.
En liten sjöjungfru förälskar sig i en prins och går till en sjöhäxa för att få något medel som gör henne till människa. Hon får betala med sin vackra röst och blir därefter stum. Hennes älskade prins gifter sig med en prinsessa. Om sjöjungfrun dödar prinsen innan solen går upp efter hans bröllopsnatt kommer hon att åter bli sjöjungfru. Men hon förmår inte. Hon kastar sig i havet och blir till skum.
3. BROTTSJÖAR av den franska författaren Claude Gallay. Havet och och det vindpinade landskapet är mycket framträdande i boken liksom alla djuren; fåglar först och främst, får, katter, grisar och kor. Havet ger och havet tar. Havet kvittar det lika. Människan och hennes ävlan ter sig intiga inför det överväldigande och mäktiga havet.

En smakebit på søndag

"När jag öppnade antikvariatet den där morgonen kände jag mig som efter en lång resa, men jag hade bara en kort natt bakom mig. Den älskvärda och instängda lukten av böcker som stolta, deppiga eller likgiltiga väntade på ett nytt liv slog emot mig. De krävde något av mig. Att jag skulle finnas där för dem. Jag var yr och mådde lite illa, men det skulle ge med sig. För att lindra det behövde jag bara ta på mig glasögonen, äta mackan jag köpt på vägen och så vädra lite..."
Så inleds  Fallers stora kärlek av den tyske författaren Thommie Bayer. Vilken antikvariatsälskande boknörd blir inte lockad av den inledningen?
Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar den här läsutmaningen. Fler smakebitar hittar du HÄR