skip to main |
skip to sidebar
Det är alltid lika upplyftande att lyssna till människor som kan och som är entusiastiska för sina ämnen. Och Fredrik Harstad är den borne pedagogen.
I raskt och ändå avspänt tempo berättade han om språkutvecklingen i Norden; vad som skiljer de olika nordiska språken och var de placerar sig storleksmässigt ibland de övriga 6000 språken i världen (fördelade på 200 länder). Sverige ligger på plats nr 91.
Svenskan är ett förhållandevis stort och stabilt språk enligt Harstad. Ett språk blir stabilt när det finns ett skriftspråk; när språket används för att skriva litteratur, ordböcker, tidningar; när språket används som religiöst språk och när det används i skolan.
Ca 1000 språk av de 6000 är riktigt små och talas endast av en handfull människor och kommer troligtvis att dö ut helt. I Sverige har vi pitesamiska och umesamiska som direkt hotade dialekter.
Fredrik Harstad tycker att det är viktigt att kunna engelska ordentligt och att förstå grannländernas språk. 90 % av ordförrådet är identiskt i svenska, norska och danska.
Det är värdefullt att kunna resa, studera och arbeta i varandras länder
I Norden talas det ca 200 språk. Sverige har också fem minoritetsspråk.
2009 kom en språklag som utnämner svenskan till officiellt språk i Sverige.
Svenskan har gjort en liten domänförlust eftersom engelskan alltmera tränger in som utbildningsspråk och i IT-världen.
Detta och mycket mera kan man läsa om i Fredrik Harstads och Annica Andersons lättillgängliga Expedition: Språk i Norden
Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson är en annorlunda kriminalroman.
David Flygare återvänder från sina filosofistudier i Stockholm till det lilla småländska Dalen på uppmaning av vännen Lucas, som "har något på gång". Det är upptakten till en räcka händelser som börjar förhållandevis oskyldigt och sedan eskalerar till rena katastrofen.
I händelsernas centrum står ett mystiskt ödehus i skogen som ingen mer än Lucas, David och fyra av deras barndomsvänner tycks känna till.
Alla upplever en speciell stämning i och omkring huset som susar av hemlighetsfulla viskningar. Någonstans i den svarta skogen omkring huset går någon sorts osynlig gräns. Christoffer Carlsson är skicklig i sitt sätt att suggerera fram den oroande stämningen. I vissa lägen påminner han om John Ajvide Lindqvist och Johan Theorin.
Dalen beskrivs också väldigt bra; det lilla samhället där alla håller reda på varandra och där ingenting verkar hända.
David lever dubbelliv - ett i hemmet med mamma, pappa och bror och ett annat med gänget och deras aktiviteter som växlar mellan helt vanliga ungdomsförehavanden och kriminella vuxensysselsättningar.
Det dröjer inte så länge innan händelserna glider dem ur händerna. De börjar bli misstänksamma mot varandra och irritationen stiger i takt med paniken.
Det är David som ser tillbaka och berättar hela historien.
Den enögda kaninen är en riktig bladvändare.
Jag tänker läsa Christoffer Carlssons första roman, Fallet Vincent Francke, också.
 |
| Bild:Wikipedia |
Sandra Gilbert och Susan Gubar publicerade sin undersökning av undertexten i de viktorianska romanerna, The Madwoman in the Attic: The Woman Writer and the Nineteenth-Century Literary Imagination, 1979.
Den viktorianska tiden var ju korsetternas och den insnörda sexualitetens tid. Kvinnorna med de stora känslorna stängdes in och räknades som galna. Bertha Mason i Jane Eyre är det klassiska exemplet.
The Madwoman in the Attic blev ett verktyg i den feministiska litteraturkritiken och den kan fortfarande användas på nutida litteratur. Kvinnor har alltför lätt att göra om, stympa och stänga av i stället för att skriva direkt utan anpassning.
Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap med genusvetenskaplig inriktning vid Göteborgs universitet, berättade i Godmorgon världen.
I Washington Post
kan man läsa att Gilbert & Gubar nu belönats med National Book Critics Circle lifetime achievement award för sitt banbrytande arbete. Främst gäller det The Madwoman in the Attic och The Norton Anthology of Literature by Women (1985).
Wikipedia presenterar en förteckning över kvinnorna i antologins andra upplaga HÄR
Jag måste säga att den innehåller väldigt många namn jag aldrig hört talas om än mindre läst. Naturligtvis blir jag nyfiken.
Jag fortsätter med Louise Pennys kriminalromaner om den lilla kanadensiska byn Three Pines och den karismatiske, kloke, balanserade kommissarie Armand Gamache.
Nu är det jul i Thre Pines. Konstnärsparet Clara och Peter Morrow förbereder vällustigt julen precis som de flesta andra i byn. Clara saknar Jane Neal som nu varit död i ett år.
Chefen för frivilliga brandkåren, Ruth Zardo, har kommit ut med en ny diktsamling; bokhandlaren Myrna som är större än sin lilla röda bil, älskar sina böcker och fortsätter att göra voluminösa blomsteruppsatser.
Byn är sig ganska lik från Mörkt motiv. Invånarantalet är något decimerat, men å andra sidan har det flyttat in en familj som sticker ut mer än lite.
Byborna håller sig på sin kant.
Julen upptar de första 75 sidorna i Nådastöt. Först därefter träder Gamache och hans personal in på scenen. Och då har de två egendomliga mord att utreda.
Precis som i Mörkt motiv finns här många litterära referenser. W H Auden är fortfarande en favorit.
Margaret Atwood och Yeats är ett par andra. Och Leonard Cohen!
Louise Penny är en omsorgsfull författare. Hon är en god psykolog och människoskildrare. Inget är svart - vitt. Skuggorna och nyanserna finns med.
Inom kort kommer Gamache. 3, Den grymmaste månaden
I tidskriften Axess 2012:9 påminner Knut Ahnlund om den danske författaren Gustav Wied
(1958 - 1914), samtida med Strindberg. De träffades till och med under Strindbergs och Siri von Essens vistelse i Danmark.
Liksom Strindberg hade Wied skådespelardrömmar. Liksom Strindberg väckte han uppståndelse med att ta avstånd från kyrkan och prästerskapet. Liksom Strindberg anklagades han för osedlighet. Det stormade runt honom hela tiden. Han skrev Ungdomshistorier, tjugofem sammanhängande noveller, som visade likheter med Tjänstekvinnans son; han skrev dramatik och av hans romaner är det Livets ondska som är mest känd i Sverige.
Ahnlund berättar om hur kyrkoherden i Gustav Vasa församling Hans Emil Hallberg, förde en kamp mot Wieds skabrösa pjäs 2x2 = 5.utan att för den skull nämna Wieds namn.
"Kyrkoherden Hallberg var i övrigt en liberal, ja en radikal präst", avslutar Ahnlund.
Han tycker sig veta eftersom Hans Emil Hallberg var hans morfar.
Gustav Wied behandlas styvmoderligt i lexikon och litteraturhistorier.
Inte ens Wikipedia har så mycket att säga.
Man blir lite nyfiken på bråkstaken Wied, som enligt Ahnlund är mycket läsvärd.
Livets ondska finns åtminstone i det lokala bibliotekets magasin. Ännu så länge.
Det här är något utöver det vanliga!
Poliskommissarie Armand Gamache är huvudperson i Louise Pennys kriminalromaner från Kanada, närmare bestämt Three Pines i närheten av Montreal.
Den första av dem är Mörkt motiv (Still Life, 2006).
Hela Three Pines är fullt av originella personligheter och Louise Penny beskriver dem omsorgsfullt och med psykologisk trovärdighet.
Här finns också värme, humor och mänskligt liv. Och litterära referenser!
Kommissarie Gamache är rutinerad och vet mycket om den mänskliga naturen. Han är kontrollerad och vänlig och får alla att känna sig sedda. Om han talar med någon har de hela hans uppmärksamhet. Alla beundrar och ser upp till Gamache - inte minst hans närmaste man, Jean - Guy Beauvoir, och den nyutexaminerade unga Yvette Nichol som är väldigt karriärsugen. Hon vill dessutom gärna visa sin far att hon duger. I Mörkt motiv arbetar de med att lösa fallet med den döda f.d. läraren Jane Neal. Hon har hittats död på sitt promenadstråk, skjuten med någonting. Men var finns hennes ständige följeslagare, den lilla hunden?
Ingen har egentligen varit inne i Jane Neals hus om man undantar köket.
Och ingen har tidigare fått se hennes målningar. Men nu hade hon just övertalats att lämna en till en utställning
Är det ett vådaskott? Det finns många jägare i trakten. Och bågskyttar.
Eller kan någon velat se Jane Neal död?
Tomas Bolme är en suverän uppläsare som gör rättvisa och karaktär åt alla färgstarka personer i Three Pines utan att själv ta över
Louise Pennys website
Monica Braw, fil dr i japansk historia och författare, skriver i en understreckare om en engelsk nyöversättning av Heike monogatari
från 1200 - talet, ett av den japanska litteraturens stora verk. Översättningen är gjord av professor Royall Tyler från Australien.
Han har tidigare översatt ett annat klassiskt japanskt verk, Berättelsen om Genji (Genji monogatari av Murasaki Shikibu från 1010.
Berättelsen om Heike är ytterst levande i Japan. Den har påverkat annan litteratur, konst, teater, manga och animé.
I Japan är detta en moraliserande berättelse om grymhet och övermod som får sitt straff. Varje människa får stå till svars för sina gärningar när underjordens härskare, Enma, kommer för att hämta henne i sin vagn.
Berättelsen om Genji finns på svenska. När kommer en svensk översättning av Heike monogatari?
Monica Braw har också skrivit en understreckare om verklighetens siste samuraj, Saigo Takamori
Inlägg
