Sveriges Radios novellpris 2012

Idag har Krister Henriksson läst sista kapitlet av Radioföljetongen  Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg.

Krister Henriksson är verkligen en lysande uppläsare. Jag brukar alltid föredra svartskriften, men i det här fallet tycker jag tvärtom.

Nästa vecka blir det i stället novellpristävling.

Sveriges Radios Novellpris 2012

Lyssnarna utser vinnaren.
Var med och rösta på
Sveriges Radios novellpris 2012!
Omröstningen pågår 3/9 - 16/9.

 

De fem nominerade novellerna till Sveriges Radios Novellpris 2012 är:

Två systrar på Kuba av Rose Lagercrantz
Uppläsare: Pernilla August
La vie en rose av Oline Stig
Uppläsare: Fredrik Gunnarsson
Den andra författaren av Peter Kihlgård
Uppläsare: Peter Kihlgård och Lena Endre
Paulo Coelho av Liv Strömquist
Uppläsare: Liv Strömquist
Gift mot sin vilja av Arkan Asaad
Uppläsare: Alexander Salzberger

Detta ser jag fram emot

Poeten Lennart Sjögren läser sina dikter

2012-09-01

Poeten Lennart Sjögren läser sina dikter i samband med vernissagen av utställningen "Poetens ord genom bildens öga" i vilken hans dikter tolkas av grafikerna Eva Forsberg och Anna Larsson.

Tid: kl 13.30 
Plats: Klippans konsthall

Program:
Lennart Sjögren är verksam på Öland. Han läser ett urval av sina dikter i samband med Eva Forsbergs och Anna Larssons vernissage av utställningen "Poetens ord genom bildens öga" i vilken hans dikter tolkas av grafikerna Eva Forsberg och Anna Larsson.
Utställningen pågår 1/9 — 7/10.
Alla är varmt välkomna!
Arr: Klippans konstförening och Kultur- och fritidsförvaltningen

Fina trollsländebilden är gjord av Anna Larsson

Ett fall för Edie Kiglatuk

Avsmältningen i Arktis går allt fortare sades det i Vetenskapsradion idag.

Det nämns också i Där ingen har gått (White Heat) av Melanie McGrath, en mycket spännande roman som tilldrar sig i Arktis och med Edie Kiglatuk, halvinuit, jägare och vildmarksguide, som huvudperson.

Hon har som så många andra i dessa områden problem med spriten, men hon har lärt sig hantera sitt missbruk. Drogproblem, spelberoende, ensamhet, leda och tidiga graviditeter är vanliga problem på de här breddgraderna.

Edie Kiglatuk  är liten till växten, 33 år och frånskild. Hon är djärv och ibland dumdristig. Hon känner - och älskar  - sitt hårda landskap; hon vet hur packisen fungerar; hon kan sina isbjörnar och slädhundar. 

Hon kör hundsläde när hon behöver ta sig fram tyst och säkert. 

Annars blir det skoter.

Melanie McGrath har bott i kanadensiska Arktis och det märks tydligt i Där ingen har gått som är hennes första roman. Det är en kriminalroman men jag glömmer nästan själva den intrikata storyn för skildringen av den fiktiva staden Autisaq med omnejd, den iskalla tundran, mörkret, isbergen, råkvallarna, slädhundarna, människorna runt Edie, kollisionerna mellan modernt och tradition, överlevnadstekniken och inte minst alla exotiska maträtter.

Vad sägs om te med sälspäck, sälblodssoppa eller renleversoppa?

Edies egen björnhund Bonehead är ett troget stöd i tillvaron. 

Och stöd behöver hon vad hon än anser om den saken.

En man blir skjuten under en expedition som leds av Edie. Det är konstigt, men ingen blir särskilt upprörd egentligen. Inuiterna hyser ett djupt misstroende mot  käcka äventyrsturister, forskare och oljeletare.

När Edies egen älskade styvson Joe  dör vill somliga kalla det självmord, men Edie tror inte på det. Fler får sätta livet till och en gammal enstöring försvinner.

Mysterierna tätnar. Många varnar Edie för att fortsätta, men när hon sätter den sidan till är hon som en iller. Så småningom ser hon sammanhangen och tvekar naturligtvis inte att agera. 

Jag valde bilden på  originalomslaget för den passar bra ihop med innehållet.

Det kommer en serie böcker om Edie Kiglatuk och det ser jag fram emot.

Älskvärt på Söder

Gösta Friberg föddes på Söder i Stockholm 1936 och där bor han fortfarande.

Han har skrivit ett tiotal diktsamlingar, gjort översättningar bl. a. av Allen Ginsburg och också skrivit prosa. Hans diktning  rör sig hela tiden i de kända kvarteren på Söder, men tiderna växlar.

Så även i den nya diktsamlingen Andra världskriget på Söder

En del av dikterna berättar om hur det var att vara barn under kriget.

Bagladies, hemlösa,losers, gräshoppor, sömnlösa, kvinnor, spinnare och svärmare - alla får plats i Gösta Fribergs dikter.

Exempel på rubriker: En espresso på Café Babylon, Cyklist i Götgatsbacken, Drömmen om att en gång kunna andas på Hornsgatan, Sju variationer på ett tema av Omar Khaiyam.

2011 vann Gösta Friberg  (under pseudonym) TV - programmet Babels tittartävling om bästa kärleksdikten.

Hustrun Helena Brodin läste upp den. 

Din hand vilar 

på min ärm

en beröring

som för ett ögonblick

upphäver

att vi en gång    båda

är borta

Tematrio - Damernas

Denna veckan får vi i uppgift av Lyran

att berätta om tre titlar som innehåller kvinnonamn. En kul läxa, tycker jag,

och föreslår följande:

 

Evelina av Fanny Burney med undertiteln History of a young Lady´s Entrance into the World (1778).

En ung flicka från landet konfronteras med livet i societeten i London och Bristol. Komiskt, ibland sorgligt och realistiskt. 

Den pensionerade bankdirektören Henry Pulling träffar sin gamla moster för första gången på 50 år. Hon övertalar honom att resa med henne. 

Moster Augusta är världsvan men det är inte förortsbon Henry Pulling.

Graham Greene var särskilt nära att få Nobelpriset i litteratur 1961 och  -67.

Resor med moster Augusta är den enda bok han skrivit för nöjes skull, säger han.

Martha är första delen i serien Våldets barn av Doris Lessing

Martha växer upp på en farm i Sydafrika. Hon flyttar hemifrån så snabbt hon kan, börjar arbeta på kontor och kastar sig ut i nöjeslivet. Året är 1939.

Martha har mycket gemensamt med sin upphovsman.

Varmt och vemodigt om vänskap

Benno Ohnesorg, student,  sköts av polisen under en demonstration mot shahen av Iran i Berlin utanför operahuset 1967. "En idiotisk död", säger vännen författaren Uwe Timm som skrivit en bok, 

Vännen och främlingen om sorgen och saknaden efter den själsfrände han kanske inte riktigt kände ändå. Slumpen styrde polismannens kula. Ohnesorg var på väg ifrån demonstrationen och signalerade fredliga avsikter.

Något straff utmättes aldrig eftersom polismannen som sköt sade sig ha upplevt ett hot från Benno Ohnesorg.

Man kan inte undgå att tänka på Camus och Främlingen. 

Mersault som skjuter araben på stranden. Han har sett solen blänka i en dragen kniv. Camus är mycket riktigt en husgud för Uwe Timm och många andra unga män i hans generation. Han har studerat Camus ingående (särskilt Främlingen och Myten om Sisyfos) och försöker också i olika omgångar skriva en avhandling om Camus. 

Timm och Ohnesorg ägnar sig med liv och själ åt litteraturen, musiken (jazzen) och konsten. Båda skriver dikter. Timm väntar hela tiden på att få se vännen publicerad. Han respekterar och beundrar Benno Ohnesorg.

Nu plågas Uwe Timm av att han så hjärtlöst svek sin vän under studietiden. 

De hade bestämt  att gemensamt flytta till Berlin för fortsatta studier, men Timm valde München. Han ville inte känna av några band eller vara beroende av någon. Vilket i hög grad avspeglar sig i förhållandet till kvinnor.

Uwe Timm har talat med Ohnesorgs änka, sonen, kvinnan som höll Ohnesorgs kropp samt vänner till honom. Han har sökt i arkiv och personakter. 

Men när han frågade Christa Ohnesorg om mannens litterära kvarlåtenskap säger hon sig endast ha en dikt och inte kände till något ytterligare.

Uwe Timm förstår att han får leva med ovissheten om vem vännen 

Benno Ohnesorg innerst inne var. 

Vännen och främlingen är en intressant skildring av två unga pojkars/mäns bildningsväg. Det är också en mycket intressant tids- och samhällsbild.

Jag tycker mycket om Uwe Timms tillit till läsaren och hoppas att vi kommer att vara lika överens i I skuggan av min bror som är en av de romaner vi valt i

höstens läsecirkel.

Bokförlaget Thorén& Lindskog

Ingrid 
tyckte också om Vännen och främlingen.

Lekfullt - men ominöst

Hindenburg av Susanna Lundin är en mycket begåvad och originell debut.

Susanna Lundin är 26 år och bor i Malmö.

Hindenburg handlar om två defekta varelser, Bertil som har ett öga hängande i en tråd, och Prickly Pear

som är en bräcklig feminin varelse med en lucka i ryggen där man plocka hennes hjärta ut och in.

De bor i det ruckliga torpet Hindenburg (efter zeppelinaren Hindenburg som störtade 1937 i närheten av torpet). 

De är omgivna av skog, pioner, vitsippor och konvaljer.

Man anar att en katastrof är under uppsegling. Lavan tränger upp ur marken. Bertil och Prickly Pear letar utvägar. Man anar också att trakten tidigare har drabbats av något som kan vara ett vulkanutbrott (?).

I skogen finns delar av ett järnvägsspår och där sticker upp kyrkspiror.

Bertil och Prickly Pear påminner om Barbro Lindgrens tilltufsade, älskvärda figurer i Vems lilla mössa flyger, Korken flyger och VLMF? Fast utan vemodet. 

I Hindenburg är det mera frågan om kampen för själva överlevandet.

Språket är poetiskt och vackert. (Precis som hos Barbro Lindgren, för övrigt.)

Det är sent på jorden. Hindenburg är som en saga, en skapelseberrättelse i efterskenet av en katastrof; i väntan på nästa.

Jag blir nyfiken på vad Susanna Lundin presenterar nästa gång.