Fel, fel, fel, fel

Tänk så fel det kan bli!
Jag kunde ha svurit på att jag läst någonstans att Dolda djup (Hidden Depths) är del två i Ann Cleeves serie om Vera Stanhope.
Rätt ordning skall naturligtvis vara

The Crow Trap
Telling Tales
Hidden Depths
Silent Voices
The Glass Room

och ingenting annat som man säger i Sveriges Television.

Det finns alltså glädjande nog snart (eller, ja, i alla fall någon gång under 2012) en femte del dessutom!
Tack Inky Fingers för påpekandena!

Läs mer HÄR

Pavlovs konsumenter

I onsdags lyssnade jag på Plånboken, ett utmärkt program om ekonomi för lekmannen av kunniga fackmän som kan göra det obegripliga något mera gripbart.
Där berättades bland annat om hur man beter sig när man går in i ett varuhus.
Då är det instinkterna som gäller. Vi beter oss som nattfjärilar och söker oss till öppna ljusa ytor. Jaha! Kanske det?
Bakgrundsmusiken spelar också stor roll.
Spelas klassisk musik väljer man dyrare varor! Till exempel vin.
I gallerior måste affärsmännen se upp så de olika ljudmattorna inte kolliderar. Gör de det får musiken motsatt verkan.
Det där med bakgrundsmusik uppkom för att peppa löpandebandsarbetare. Musik gjorde att de blev lugnare, pratade mindre med grannen och arbetade bättre.
Efter lunch höjdes ljudet på musiken.
I juletid räcker det inte med att spela julmusik. Man måste kombinera med doft för att få rätt julstämning.
Om omständigheterna är de rätta gör vi impulsköp; även stora sådana.
Det kan gälla saker man funderat på men inte kommit till skott.
Som konsument är man inte riktigt medveten om alla sinnesintryck. Man tror att man kommit på sina egna tankar. Men mycket händer subliminalt.

Kusligt!

Bilden har jag lånat.

Fel, fel, fel

Jag är snart klar med The Crow Trap av Ann Cleeves och jag håller fullständigt med
Inky Fingers som tycker att bilden utanpå boken (från BBC:s TV-serie) absolut inte stämmer med den bild man får av Vera Stanhope när man läser boken.
The Crow Trap är första delen av fyra (hittills) i Ann Cleeves serie om kriminalinspektör Vera Stanhope. Del två, Dolda djup (Hidden depths), finns redan på svenska. Varför man översätter del två först är en gåta som söker sin förklaring.
Silent Voices är tredje delen och Telling Tales del fyra.
The Crow Trap tilldrar sig i Northumberland. Nationalparken och diverse orter hittar man på kartan. Skog, fåglar och andra djur är viktiga ingredienser i den här romanen, som är välkonstruerad och har ett intressant persongalleri och en trovärdig intrig.
Vera Stanhope är en tämligen ovårdad, arrogant men smart undersökningsledare. Hon vet sitt värde och har ingen anledning att vara insmickrande. Och jag gillar henne!
Återstår att se om upplösningen håller.

Passerade antikvariatet igen

Resultatet blev en blandad kompott à 10 kr/st. Moberg för att Din stund på jorden sjunger på sista avsnitten i radio. All världens berättare för de fina omslagen. Elizabeth Taylor som förberedelse till biografin som kommer i september. Och Guldlock för de fina bilderna, den snöpliga upplösningen och slutorden Snipp! Snapp! Snut! Så var sagan slut!

Höst

Höst

Med sin långa svarta näbb,
hackar en mossfärgad gröngöling
vita små myrägg ur bergsskrevan.
Röd är hans luva
röd som rönnbärsklasen
vilken förbindligt närmar sig fönsterglaset
sakta knackar och viskar:
Sommaren är förbi
sommaren är förbi
men hösten är en underbar tid!

Lennart Hellsing

ur Svensk dikt året om

Passerade ett litet antikvariat...

När andra tonåringar läste Boye och Södergran var Bo Bergman min soulmate.
Vi befann oss i samma dova stämningsläge trots alla åren som skilde .
Bo Bergman föddes 1869 och arbetade hela sitt liv på Posten samtidigt som han recenserade teater och litteratur i DN.
Bo Bergman skrev också egen prosa och lyrik. Det var lyriken som tilltalade mig.
Den försiktige, ängslige, motsägelsefulle Bo Bergman var gift med Hildegard Hedén. Det var hon som lärde honom något om livsglädje, vilket han var tacksam för.
Makarna var väldigt olika och egentligen hade författaren två andra musor; Maria Almqvist i ungdomen och vännen Harald Schillers hustru Anna under senare år.
98 år gammal dog han. Aktiv in i det sista höll han på med en bok som skulle publiceras till 100-årsdagen.

Blott ett är ditt

Blott ett är ditt: den musik
du hör inom dig själv
än som en källas susning
än som en vårflodsälv.

Lidelsens brusande rytm,
tankens stilla text,
allt ska du tacka, allt som
ger din ande växt.

Ur Blott ett är ditt, 1960

2 x Colin Firth

Inom loppet av några dagar har jag sett två mycket olika filmer med Colin Firth som huvudrollsinnehavare. 2002 kom en filmatisering av Oscar Wildes uppsluppna och respektlösa komedi från 1895 The Importance of being Ernest.
Rupert Everett, Judi Dench och Tom Wilkinson är några av de andra fina medverkande skådespelarna.


The King´s Speech, filmen om den blyge kung Georg VI som hade talsvårigheter och fick hjälp av en icke utbildad men mycket erfaren och okonventionell man vid namn Lionel Logue.
Colin Firth är en lysande George VI och Geoffrey Rush är enastående som den äldre, underordnade, karismatiske talpedagogen.

Colin Firth, som föddes 1960 i Hampshire, har många strängar på sin lyra och är värd alla belöningar och fina recensioner .
2011 fick han en Oscar för rollen som Georg VI av Storbritannien.
Genomslaget kom för övrigt 1995 när han spelade Mr Darcy i Stolthet och fördom av Jane Austen.