fredag 1 februari 2019

Bokbloggsjerka 1 - 4 februari 2019





Annika frågar i sin bokbloggsjerka om vi vet någon/några böcker som skulle passa bra i TV. Det finns massor. Ibland vet jag till och vilka skådespelare jag skulle vilja se i rollerna.
 

Totalskada 
av Helena von Zweigbergk skulle kunna bli en bra film, tror jag. Relationsproblem, otrohet; könsskillnader, kulturkrockar. 

Vit krysantemum  
skulle kunna bli en bra TV - serie; hemsk,  historiskt intressant och i fin miljö.


1793 av Niklas Natt och Dag har jag visserligen inte läst men jag har fått uppfattningen att både tids- och miljöskildringen är väldigt bra.. Stockholm på 1700 - talet.

torsdag 31 januari 2019

Helgfrågan v. 6

Mias helgfråga gäller fina omslag. Har vi förslag på några sådana?



Jag gillar dessa tre till exempel.


Och dessa.

Bonusfrågan: Nej, jag gillar inte att spela spel i allmänhet. Men ett och annat med barnbarnen är väldigt trevligt.

onsdag 30 januari 2019

Nästa radioföljetong: Nada

Lånat: Wikipedia

Nästa radioföljetong: Nada av Carmen Laforet (1921 - 2004)i uppläsning av Ana Gil de Melo Nascimento.
Spännande författare totalt okänd för mig
Carmen Laforet var en spansk roman- och novellförfattare vars allra första roman, Nada,  kom ut 1944 när hon bara var 23 år. Hon fick  Nadal-priset för sin debutroman, som dessutom, tillsammans med Cervantes "Don Quijote" och "Hundra år av ensamhet" av Gabriel García Márquez, kom att bli en av de tre mest översatta böckerna från spanska genom tiderna. 2017 kom den i ny svensk utgåva. Carmen Laforet fick en styvmor när hon var i de första tonåren och deras förhållande blev aldrig bra. Det kan spåras i hela hennes författarskap. 
Laforet studerade filosofi i Barcelona och juridik vid universitetet i Madrid. Studierna  avbröts när Laforet i snabb takt skrev sin debutroman. Carmen Laforet gifte sig 1946 med journalisten och litteraturkritikern Manuel Cerezales, med vilken hon hade fem barn. Paret separerade 1970. Romanen berättar historien om Andrea som lämnat Kanarieöarna för att efter inbördeskriget studera på universitetet i Barcelona. Nada kan läsas som en rak utvecklingsroman där en flicka, Andrea, som vill ha ett friare och äventyrligare liv. Hon studerar i Barcelona och bor med några tokiga släktningar. Nada berättar också om det, som inte fick sägas eller skrivas i Spanien efter inbördeskriget (1936 - 39). Diktaturen och censuren är ett faktum och tillståndet i landet präglas av moralisk ruin. Lägenheten på Calle Aribau och dess miserabla invånare blir en reflektion av Franco-regimens förtryckande kontroll över det spanska folket. Tillsammans med Camilo José Cela och Miguel Delibes blev Carmen Laforet en av de främsta företrädarna för den litterära stilen tremendismo. Den bröt med det gängse sättet att skriva. Tremendismo präglades av att den, utan att fångas av censuren, avslöjade våldet i det spanska samhället. Formen var rå. Döden låg på lur. Det negativa, det dystra, det mörka dominerade. Romanen har skrivits i jagform. Författaren har bestämt förnekat att den är självbiografisk.
Nada översattes och kom ut på svenska 1949 för att sedan dyka upp i en nyöversättning 2017, långt efter att författaren var död.
Författaren blev en inspiratör för andra kvinnliga, spanska författare. Hon skrev ytterligare några romaner och också en del noveller. Ingen av hennes romaner efter  Nada anses ha nått samma klass och intensitet som den första. Så småningom tystnade hon helt. Hon blev betraktad som lite mystisk eftersom hon inte deltog i det litterära livet. Hon har själv kommenterat saken med att hon inte trivdes i det sociala klimatet som präglades av Franco-diktaturen. Det litterära umgänget som präglades av "avundsjuka, fientligheter och stridigheter", ja allt som hade att göra med att vara berömd tråkade helt enkelt ut henne.
Premio Nadal är det äldsta av de stora litteraturpriserna i Spanien. Det är knutet till förlaget Destino i Barcelona och utdelas varje år sedan 1945. Prissumman är för närvarande 18 000 euro.

Författare: Carmen Laforet
Titel: Nada
Översättare: Siri Hultén 
Utgivningsår  2017
Förlag: Komet
Antal sidor: 318

tisdag 29 januari 2019

Veckans topplista v. 5 2019 - 1800 - talet

Johannas topplista har temat 1800 - talet. Antingen författare ifrån 1800 -talet eller böcker som tilldrar sig på 1800 - talet. 

1. The Awakening av Kate Chopin. 
Om otrohet på 1800 - talet. Den har kallats en amerikansk Bovary. Jag tycker att den kan påminna om Anna Karenina också.

2. Kyssa sammet av Sarah Waters
Nancy Astleys levnadsöde från det att hon som ostronflicka i barndomens Kent kommer till London och en mycket hårdare verklighet. 

3. Kryptan av Kate Mosse 
som Sarah Waters räknar som sin närbesläktade kollega. Kryptan handlar om hat och hämnd i två parallella berättelser

4. Helena av Joaquin Maria Machade de Assis. 
Machado de Assis stammade och var epileptiker, men räknas som den brasilianska litteraturens fader

5. Fredrika Bremer av Carina Burman.
Fredrika Bremer var en tuff kvinna som var lika envis som vetgirig. Hon såg sig omkring i världen och jämställde de svenska kvinnornas förhållanden med de amerikanska slavarnas

måndag 28 januari 2019

Brevet

Brevet är en novell av Somerset Maugham. Den utspelar sig i Malaysia. Klass och ras är framträdande motiv. Den svala, förfinade Leslie Crosbie sitter häktad för mord. Hon har fått flytta till ett fängelse i Singapore för att hon ska ha det bekvämare än i den lokala finkan som egentligen ligger närmast. Hon läser, promenerar och virkar och skänker inte en tanke åt att hon kanske kommer att hamna i galgen. Hennes snälle man är utom sig av förtvivlan. Visst gjorde hon rätt som sköt det odjuret som försökte förgripa sig på henne?  Geoff Hammond var en känd kvinnokarl som gjort sig omöjlig genom att låta en kinesisk kvinna flytta in hos sig. Alla är övertygade om att Leslie Crosbie kommer att bli frikänd. Men hennes försvarsadvokat, Howard Joyce, ser precis det som åklagaren lätt kan angripa, vilket inte hindrar att han tror att hon kommer att gå fri. Det är då brevet kommer in i bilden och mr Joyce får se den oberörda Leslie Crosbies ansikte falla samman och förvandlas till något dödskalleliknande. Nu tar berättelsen en ny riktning. Somerset Maugham är en skicklig berättare. Han tecknar sina karaktärer så de får liv inför ens ögon. Människor är inte alltid det de synes vara. Under ytan döljer sig oanade djup. Författaren gör sig inga illusioner om mänskligheten. Hans miljöer är ofta exotiska och intresset för hur de vita kolonisatörerna brer ut sig och tar för sig på andras bekostnad är konstant. 
Översättningen är gjord av Nils Holmberg. Novellen är både dramatiserad och filmatiserad. Bette Davis spelar huvudrollen i filmen. Brevet ingår i novellsamlingen Trollträdet (The Casuarina Tree 1926).
Novellen passar in på nr 34 i Ugglan och Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell där ett brev spelar en viktig roll.

söndag 27 januari 2019

En smakebit på søndag

"Det är två rännstensungar som väckt honom (Cardell). Deras ansikten ter sig vagt bekanta, men han kan inte minnas deras namn. Bakom dem står Baggen, Norströmskans fetlagde kavaljer, värdinnans ställföreträdare. Han är rödmosig och nyvaken och har intagit en plats mellan barnen och källarens stolthet, förvarad bakom lås och bom i ett blått skåp: en samling ristade glas. Här vid källaren stannar de dödsdömda på sin väg med rackarkärran till Skanstulls galgbacke och bjuds sin sista sup, varpå glasen noggrant tas tillvara, graveras med namn och datum och sällas till samlingen. Att dricka ur dem sker under övervakning och till en avgift baserad på den avrättades berömdhet. Supen påstås bringa lycka. Cardell har aldrig förstått varför. " 
Från sidan 12 i 1793 av Niklas Natt och Dag.

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss av det vi just läser utan att komma med några spoilers. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som hanterar läsutmaningen.

lördag 26 januari 2019

Är det vägen som är mödan värd?

Ingrid på Barröy har en dotter, Kaja, som är tio månader i Roy Jacobsens nya roman Fartygets ögon, om folket på Barröy. Kajas far, Alexander, är en rysk krigsfånge  som överlevde britternas bombning av fartyget Riegel. Ingrid och han fann varandra under en kort tid innan han måste fly. Året är 1946 och den 22 - åriga Ingrid har satt sig i sinnet att nu ska hon söka upp Alexander. Alla avråder naturligtvis, men Ingrid tar sin dotter i en sjal på magen och ger sig iväg. Hon vandrar i alla väder och alla slags terränger. Ofta övernattar de under granar som erbjuder skydd under sina nedersta täta grenar. Livet är nerkokt till det allra mest basala. Äta, byta blöjor, sova. Ingrid berättar sin historia för alla hon möter och frågar om de sett Alexander. Hon visar dem barnets ögon som är mycket speciella och liknar faderns. Osäkerheten är stor på båda sidor. Vem kan man lita på? Kriget är inte långt borta. Ingrids vandring blir lång och något händer med henne själv under vandringen. Kanske blir hon mera vuxen, mognare? Roy Jacobsen är som vanligt fantastisk att läsa. Allra bäst är han i beskrivningar av landskapet och dess skiftningar. Hans sätt att plocka fram själva märgen hos de ofta tvära och karga människor Ingrid möter är psykologiskt trovärdigt. Fartygets ögon - obegriplig titel - är del tre i Jacobsens serie om folket på Barröy. Den första delen, De osynliga, är helt mästerlig. Den andra delen, Vitt hav, är enligt min mening den "svagare" i trilogin. Fartygets ögon påminner mera om De osynliga, men kommer inte riktigt upp på samma nivå. Om jag nu ska jämföra den norske mästarberättaren Roy Jacobsen med sig själv.  

Titel: Fartygets ögon
Författare: Roy Jacobsen
Översättare: Staffan Söderblom
Utgivningsår: 2018
Förlag: Norstedts
Antal sidor:  212

fredag 25 januari 2019

Vi läser 2019: 1 februari - mars


Vi läser 2019: 1 innehåller en jätteartikel om Katarina Wennstam, som kallas amasonen från Askim. 

Januari lär vara skilsmässomånaden framför andra. Alla håller god min över julen men sedan är det slut. Författaren Berang Behdjou som själv skrivit skilsmässoboken Gå med mig har listat fem andra uppbrottsböcker: Maken av Gun - Britt Sundström; Den femte sanningen av Doris Lessing; Blå skymning av Joan Didion; Regnet luktar inte här av Duraid al- Khamisi och Happy, happy - en bok om skilsmässa av Maria Sveland m. fl.

Ett nytt författarsällskap har sett dagens ljus. 13 november 2018 bildades Sebald - sällskapet i syfte att främja och sprida kunskap om W G Sebalds verk. Han var inte direkt någon folkkär författare men näst intill dyrkades av kolleger. Författaren  Astrid Seeberger är ordförande och journalisten Mats Almegård är ordförande. Djärvt och ambitiöst, säger jag. 
Maria Bäcklund har gjort en kort intervju med den persiska poeten Jila Mossaed som ersätter Kerstin Ekman i Svenska akademien. Tolstoj är den författare som betytt mest för henne.
Karin Smirnoff sägs ha skrivit årets mest hyllade debut med sin roman Jag for ner till bror.
Margret Atwood tycker "En häpnadsväckande litterär debut" om Tommy Orange´s roman Pow wow. Författaren är medlem i stammarna Cheyenne och Arapaho i Oklahoma. 
Författaren Kristoffer Leandoer skriver en tankeväckande artikel om idealiseringen av barndomen.

Helt okänd för mig är den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin Den europeiska våren. Den förutsäger bland annat det som nyligen hänt, nämligen att Danmark skickar brottslingar till en öde ö. Collings bok kom ut i oktober 2018. Jag blir nyfiken och ser mig omkring bland ett flertal bibliotek i  min närhet, men ingenstans finns boken. Desto nyfiknare blir jag, förstås. 
Det får bli ett fjärrlån.

2014 när jag hade läst Brända skuggor av Kamila Shamsie önskade jag att det skulle komma fler översättningar till svenska av Shamsie. Nu har Vår älskade kommit och för den fick författaren 2018 års Women´s Prize For Fiction.

torsdag 24 januari 2019

Helgfrågan v. 4 2019

Mia undrar i sin helgfråga om vi har något särskilt ord som vi har svårt att stava till. Om jag plötsligt börjar tänka på vissa ord när jag skriver kan jag bli osäker på stavningen. Om jag bara skriver utan att tänka går det bra. Ett ord som jag ibland blir osäker på är "match". - sch? -ch? 

Bonusfrågan rör nya filmer vi vill se. 

Jag vill se Irländaren och den sydkoreanska filmen Bränd, som bygger på en novell av Murakami; Serenity med Matthew McConaughey och Anne Hathaway. 

onsdag 23 januari 2019

Skulden

Gong Sheng är hungrig. Han kommer direkt ifrån den prostituerade Cai Xia i Taiweigränden. På snabbmatsrestaurangen beställer han en slev strimlat fläsk med lök, en slev friterad fläsksvål, en slev kinakål samt ris för en yuan. När det kommer till betalningen blir det stopp. Restauranginnehavaren vägrar att acceptera sedeln som Gong Sheng räcker henne. Hon granskar hans skrynkliga arbetskläder och säger åt honom att byta ut sedeln som saknar ett litet hörn. De grälar en kort stund och sedan går Gong Sheng tillbaka till Cai Xia som inte alls tänker byta ut någon sedel. Nu blir grälet högljutt och långvarigt. Det böljar fram och tillbaka och plötsligt känner Cai Xia igen en svordom från sina hemtrakter. Då kommer de av sig en stund och talar om detta. Han lyfter hand mot henne, men hon tycker inte att han ska slå på någon som bor i en grannsocken. De jämför sina jobbiga verkligheter. Cai Xia vill inte ge honom en ny sedel. Han vädjar. Han har ju fru och barn hemma. Va, fru och barn? Vad heter frun då? Det visar sig att Cai Xia känner henne. "Det är hon som har ansikte som en gurka?" Gong Sheng tar illa upp å hustruns vägnar. Cai Xia klagar över att hennes man bara ser henne som en kassako. Så småningom kommer de fram till någon sorts lösning. Inte är den så lysande, men de är väl trötta båda två.
Den här novellen  är skriven av sjuttiotalisten Li Shijiang som är född i Fujianprovinsen i Kina och har studerat i Peking. Översättare är Mikael Salomonsson. Novellen ingår i 7 x Chin - lit. redaktör: Eva Ekeroth.
Novellen passar in på punkt nr 39 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell av en asiatisk författare.

tisdag 22 januari 2019

Vild eld

I Vild eld av Ann Cleeves är det lilla Cassies biologiska far som har hand om henne. Men när han ska flytta utomlands lämnar han med varm hand över Cassie till Jimmy Perez. Vi tycks ha flyttat bakåt i tiden. Två nya familjer har flyttat till Orkneyöarna. En arkitekt som köper ett gammalt hus som ägaren måst sälja eftersom han har druckit upp sin ekonomi. Arkitekten bygger ett stort fint hus på tomten och den förre ägaren hittas hängd i hans uthus. De nyinflyttade möter många onda ögon. Ett av barnen är dessutom funktionsstörd och beter sig inte riktigt som andra vilket väcker misstänksamhet bland de vuxna och mobbing bland ungdomarna. Jimmy Perez sörjer sin döda fru Fran och hans relation med Willow ,som dessutom är hans överordnade, vill sig inte riktigt. Och så sker ett nytt obegripligt mord på ön. Hänger de ihop? Perez och Sandy får mycket att grubbla över. Mycket händer bakom familjefasaderna.Som vanligt har väder och vind stor betydelse i det här speciella landskapet. 
Vild eld är del fyra i Ann Cleeves andra Shetlands - kvartett. Tyckte väl jag att det fattades något! Jag har missat ett par delar. Enligt Ann Cleeves ska detta vara hennes sista roman om Jimmy Perez. Hoppas att hon inte känner att hon behöver ta livet av honom.  Slutet kunde en önskat sig lite mera av.

Veckans topplista v. 4 -Vita omslag

Johanna vill se vita omslag i veckans topplista. Faktiskt inte alldeles enkelt. Har just läst en liten kritvit bok som ser grå ut på bild.


1. Det mesta är inte så viktigt. Dikter av Mattias Kronstrand

2. Förlåt! Nej, jag menar aj! av Regina Lund: samlade dikter 1995 - 2002
3. Klädd i sitt språk. Kritikern Olof Lagercrantz av Stina Otterberg


4. Svenska akademiens ordlista 


5. Syren och flagg. En gammal kvinnas berättelse om en stad av John Berger.

måndag 21 januari 2019

Om det stora och det lilla i vardagen


Den här lilla diktsamlingen innehåller korta dikter som behandlar människans villkor. I all enkelhet. Med lätt 
hand, men inte desto mindre sant för det. Här finns längtan till barndomen, minnen av modern, sommarutflykter, i glasskön, på kyrkogården, åldrande, statusuppdatering, och så vidare. Vissa saker kan inte tas ifrån en och det finns ett hopp om återförening med dem som gått bort. Mattias Kronstrand heter författaren till Dikter. Han har tidigare skrivit en rad barnböcker. Förlaget är Kroma. 2018.


Ofirande

Champagnekorkarnas tystnad
Vardagarnas pågående
Mulet, mörkt och måndag
Tänder lampan, ser dig
Vi har fått ännu en dag
Det är upp till oss att välja
Ja, idag köper jag skumpa

söndag 20 januari 2019

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan administreras utmaningen av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten.
"Hon stirrade bort mot horisonten, där havet och himlen hade smält samman, och undrade varför hon bodde kvar här i Deltaness och arbetade som barnflicka. En röst i hennes huvud sa henne att hon var kvar på Shetlandsöarna därför att hon var rädd för världen utanför. Här var hon trygg, i ett tätt samhälle där hon visste sin plats. Om hon inte hade varit så rädd skulle hon ha hållit fast vid Daniel Fleming och rymt söderut med honom, blivit konstnär eller fotomodell eller designer. Emma slöt öronen mot rösten. Hon ville inte tänka på sig själv som rädd. Livet här var inte så tokigt. Det hade sina fördelar. Hon tog upp en flaska ur väskan. Det var inte den underbara nya väskan som stod på hennes säng och påminde om dessa fördelar, utan en som hon hade gjort själv utav överblivna tygbitar. Hon tog en klunk vodka och skickade flaskan till mannen bredvid henne. Magnie Riddell lämnade tillbaka den och lade armen om hennes rygg. "  Från sidorna 9 0ch 10 i Vild Eld av Ann Cleeves. AB förlag 2018.
Fler smakebitar finns HÄR.

lördag 19 januari 2019

En pärla till klassiker

Dola de Jong föddes 1911 i Amsterdam i en judisk familj. Hon fick fly landet under kriget och hamnade så småningom i Tanger. Hon dog 2003. 1954 kom Trädet och vinrankan ut i USA efter att ha blivit refuserad på en rad förlag. Boken handlar om lesbisk kärlek i 30 - talets Amsterdam. Men det är inte det mest uttalade i romanen; den mera anas. Bea är en medelålders chefssekreterare som möter den unga, gränslösa Erika, som är journalist och drömmer om att få ägna sig åt konst och litteratur. Be a behöver någon att dela hyran med och de flyttar ihop. Eftersom Bea är den iakttagande, osjälviska människa hon är kan Erika leva sitt hemlighetsfulla, oregelbundna liv. Erika har ett komplicerat förhållande till sin mor som hävdar att Erika är dotter till en jude. Bea förstår tidigt att Erika svävar i fara. Men Erika har just blivit kär i cellist och blundar för faran. Beas liv portioneras ut i bisatser då och då. Erika är huvudpersonen. Bea är trädet. Erika är vinrankan
Trädet och vinrankan är en underbar roman skriven på ett återhållsamt, svalt språk som är rent och vackert. Mycket döljer sig mellan raderna. Översättningen är gjord av Per Holmer. Nilssons förlag; Absint nr 10.
Absint är Nilsson förlags klassikerserie, med moderna såväl som äldre omistliga klassiker från hela världen.
Månadens språk i januari: Nederländska

Bokbloggsjerka 18 - 21 januari 2019

Annika undrar i veckans bokbloggsjerka:
Vilken är den bästa barnboken/ungdomsboken som någonsin har skrivits? 
Inte lätt att svara på eftersom en inte hunnit läsa alla barn - och ungdomsböcker, men jag ska nämna två serier som inte går av för hackor och som lika gärna kan läsas av vuxna.
Narnia - serien av C S Lewis är klassisk och har lästs och setts och älskats av många och kommer antagligen att leva länge till.
Barbro Lindgrens trilogi Vems lilla mössa flyger; Korken flyger och Vad lever man för? Röden, Nöken, Farbrornallen, Stenkulan, den deprimerade Bisamråttan  och alla de andra i Barnhans land som ligger på andra sidan syrenhäcken. Bisamråttan känner sig så ensam men kan inte flytta ihop med Stenkulan för hon är för kall. Röden undervisar sina motsträviga elever i Kartongskolan och för djupsinniga diskussioner med Farbrornallen.
Underbart absurt, lite vemodigt och djupt humorstiskt. Kan inte bli bättre.  
 

fredag 18 januari 2019

Helgfrågan v. 3

Mia undrar i sin helgfråga om vi avslutat någon serie för att vi tyckte att den var för dålig.Ja, det har jag gjort många gånger, men det är inte säkert att jag kommer ihåg så många nu. Men just den där Silfverbielke Mia talar om gjorde jag raskt slut med en gång för länge sedan. Och det finns de serier jag avslutat för att jag inte haft lust att läsa dem utan att tycka att de varit så dåliga. De har helt enkelt inte varit tillräckligt intressanta. Så var det med Stieg Lartsson och paren Börjlind och Ahndoril Och jag har fortfarande del 4 i Neapel - kvartetten kvar. Men den läser jag antagligen nu när jag sett serien på HBO.

Bonusfråga: Har du något tips på en bra TV - serie?
Jag ser med stor förtjusning Hemma igen. Den går på SVT1 må, ti, o.
Den tilldrar sig i Australien och handlar om en familj i flera generationer.

True Detective är väldigt speciell serie skapad av litteraturprofessorn vid universitetet i Chicago Nic Pizzolatto. Han har också skrivit romanen Galveston, som jag också gillade.

Deckarserierna Scott&Bailey gillar jag liksom Happy Valley 
 

onsdag 16 januari 2019

Midsommarbrud

Elisabeth Östnäs har skrivit sista delen i Historiska medias serie Släkten. I del 10 har vi kommit fram till mitten av 1400 -talet. Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson blir trots sitt fysiska handikapp utsedd att leda missnöjda bönder och andra i uppror mot Erik av Pommern som satt i Köpenhamn och krävde allt högre skatter av sitt folk. Först och främst ger sig upprorsmännen på jakt efter Eriks fogdar i Sverige. Prästerskapet var inte sena att suga ut folket heller. Engelbrekt är en begåvad man med talets gåva. Hans unga hustru Karin har blivit bortgift för pengar och mot sin vilja Efter en tid i mannens gård återvänder hon till sitt hem. Hon står inte ut med frillan Gertruds regemente. Dessutom hade hon själv valt en man åt sig. Men han blev i sin tur bortgift med en kvinna han aldrig tänkt sig. Det är ur Karins perspektiv romanen berättas. Karin kommer att följa Engelbrekt i hans fredliga förehavanden lika väl som i strid. Precis som de andra männens fruar. Somliga kvinnor är också stridande. Engelbrekt fann att han släppt lös krafter han inte kunde styra. Han hade gärna hållit sig till fredliga förhandlingar. Karin har funnits i verkliga livet liksom de flesta av de andra personerna som figurerar i romanen. De historiska händelserna är helt autentiska. Karins livslånga kärlek till Folke, den man hon älskade men (nästan) inte fick, är både rörande och bitterljuv. Men äktenskapet med Engelbrekt blir inte olyckligt ändå. Hon uppskattar honom på många sätt och beundrar och stöttar honom. Engelbrekt förstår sig på människor; Karin och Folke har speciell hand med hästar och hundar. Jag gillar alla gamla ord en får slå upp, som byttgräs, mjöhund, örsar. Och en får repetera Hansan, Tyska orden, Kalmarunionen, beginer, drottning Filippa och Jösse Erixon. Välskrivet, väldigt väl dokumenterat;  en av de allra bästa om inte rent av den bästa i Historiska medias serie Släkten. Researchen är viktig och det allra roligaste, säger Elisabeth Östnäs.

tisdag 15 januari 2019

Veckans topplista v. 3 - Brittisk feel - good

Johanna på bloggen Johannas deckarhörna vill att vi listar 5 brittiska feelgoodförfattare.
Det blev inte lätt. Hittade två i min egen hylla. Resten har jag sökt mig fram till.
Jenny Colgan, Christmas at the Cupcake Café har jg i hyllan. Jag har läst den för flera år sedan och tyckte att den var ganska trevlig med kakrecept och allt.
Lucy Dillon, Ensamma hjärtan och hemlösa hundar,  finns också i min hylla men tro inte att jag läst den fastän min syster påstår att hela serien är riktigt trevlig.
Lucy Diamond, Strandcaféet finns inte i min hylla. Jag har över huvud taget inte läst något av henne. Men, vem vet. det kanske blir! Dessutom heter hon egentligen Sue Montgredien.
Judy Leigh, Damen som köpte en buss och bara drog finns inte i hyllan. Blotta titeln får jag utslag av.

Sophie Kinsella = Madeleine Wickham har skrivit bl.a. The secret dreamworld af a shopoholic. Har dock inte läst något av henne.

måndag 14 januari 2019

Japonism och ikigai

Japonism, Ikigai, Skogsbad, Wabi - Sabi och mycket mer. Av Erin Niimi Longhurst. Författaren är japansk/amerikansk.  Japonismen är konsten att bli mer nöjd med livet. Ordet japonism användes första gången på 1800 -talet som ett uttryck för västvärldens enorma intresse för japansk konst, kultur och design. Ikigai vetyder syfte. Om en väljer att inte försöka har en ju inte heller möjligheten att lyckas. Att inte lyckas är resultatet av att inte försöka.
Utgivare: HarperLife. I översättning av Bodil Bergh
Justyn Barnes har skrivit Ikigai: meningen med livet. Övers. Susanne Nobel. Tukan förlag
Ikigai : hitta din väg till ett långt och lyckligt liv. Av Garcia Hector. Övers. Elisabeth Helms. Norstedts förlag            

söndag 13 januari 2019

En smakebit på søndag,

"Chernek Kuritzev hette en rik handelsman som bodde i ett stort, vackert utsmyckat trähus i den stora staden Kiev vid Dnjeprs strand. Det är den stad folk norrifrån kallar Könugård. Han handlade med lyxvaror, mest med slavar och sidentyger , och hade kunder av alla slag: khazarer, bulgarer och ruser, sveoner, daner och varjager. Hans släkt var av rusisk härkomst och hade flyttat från Novgorod som nordmännen kallar Holmgård för två generationer sedan. Affärerna gick bra och han hade många vänner och beskyddare bland   härskarna i det mäktiga Kiev Rus. Bland dem var han känd som Chernek Eleganten för han tyckte om att visa sina varor genom att glå klädd i ett urval av sina vackraste sidentyger draperade kors och tvärs över kroppen, med ett litet följe av slavinnor lika elegant uppklädda. I broderade sidentofflor och med håret flätat med pärlor kom de trippande efter honom på de stadiga träplankor som täckte Kievs gator."  Från sidan 17 i Blandat blod av Katarina Mazetti; första delen i Historiska Medias serie Släkten.
Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger sköter läsutmaningen En smakebit på søndag den här veckan. Inga spoilers är enda regeln. Fler smakebitar HÄR.