Målgång: Tre på tre 2014

TRE PÅ TRE  Vi drar igång första september och avslutar sista november. Jag valde att läsa tre titlar från Elisabeth Grate förlag. Den första läste jag omgående, Kungens fall av Abdellah Taïa. Den andra läste jag klart för ett par dagar sedan, Standard av Nina Bouraoui. Observera! att jag redan ifrån början hade programmerat in fel deadline, nämligen 31/12! Men bättre för sent än aldrig. Det är jämt en månad efter bäst-före-datum. Nätternas gräs av Patrick Modiano (som jag fick i julklapp av mig själv) är den tredje romanen ifrån Grate. Som vanligt rör sig författaren i Paris och även en inbiten anglofil kan känna hur det rycker i de litterära nervtrådarna av längtan efter att vandra i Montparnasse och Cité Universitaire. Det handlar om minnet, glömskan och tiden. Berättarjaget, en författare vid namn Jean, rör sig i det förflutna och i nuet. Genom en spricka i tiden och parallell tid handlar det om båda planen samtidigt. För fyrtio år sedan träffade Jean en gåtfull flicka som kallade sig Dannie. De kom att tillbringa mycken tid tillsammans utan att Jean för den skull kom underfund med vad hon egentligen hette, var hon kom ifrån och varför hon fick sin post till poste restante i ett annat kvarter än där hon bodde. Någonting allvarligt har hänt och troligtvis är Dannie inblandad. Kriminalkommissarie Langlais förhör Jean, som varken vet något eller förstår vad det rör sig om. Långt senare återser han Langlais och får lite mera vetskap om hela saken. Men "vi är utlämnade åt vissa tystnader här i livet", skriver Jean. Hans svarta anteckningsbok används flitigt. Jean kastar ner uppgifter om historiska personer, adresser, telefonnummer och gör en katalog över bänkarna på olika sträckor i Paris. Anteckningarna fungerar sedan som Morse - meddelanden när Jean ska skriva sina böcker. Språket i Nätternas gräs är stramt, vackert och fullt av underbara aforistiska formuleringar. Jag tyckte mycket om att läsa Nätternas gräs. Däremot var jag mindre förtjust i att lyssna på Staffan Göthes uppläsning i Radioföljetongen.

Bruno Kerjen - medelmåtta

Yasmina "Nina" Bouraoui har skrivit en rad romaner med kvinnliga huvudpersoner. I senaste romanen, Standard, är protagonisten en man, Bruno Kerjen. Han är varken det ena eller det andra, han har inga mål eller drömmar, ingen ambition, ingen fantasi, inga vänner och ännu mindre någon flickvän. Bruno Kerjen har beröringsskräck i bokstavligen och bidligen. Fadern är död och det är Bruno närmast glad för. Modern känner han en lätt motvilja för. Bruno tycker att kvinnor i allmänhet luktar illa. Han arbetar med elektroniska komponenter på ett företag som har svårt att klara konkurrensen med Kina. Han är en lojal arbetare som är fullkomligt nöjd med att stå i sitt lilla bås och syssla med det han alltid sysslat med. Han till och med tackar nej till ett avancemang. Bruno Kerjen Och vill inget nytt. Han och ende vännen Gilles är vad Gilles kallar standardkillar som ingen kvinna tittar två gånger på. Det finns inget charmerande med Bruno. Den enda som förmått röra vid den känslomässigt handikappade Brunos hjärta är klasskamraten Malène. Nu berättar Gilles att hon flyttat tillbaka till den lilla bretonska håla där de alla tre vuxit upp. Och Bruno blir gravt störd i sin enformiga vardag. Inte blir det bättre för att Malène ringer honom heller. Bruno är en sorglig antihjälte som inte vet att följa med sin tid  och som inte besitter någon som helst social kompetens. Nina Bouraoui är väldigt övertygande i sin skildring av en karaktär som utöver sin ovanligt renodlade medelmåttighet även lyckas vara känslomässigt förfrusen, totalt fantasilös och riktigt osympatisk. Jag orkar inte ens tycka synd om honom fast jag känner att jag kanske borde. Och jag frågar mig: Finns Bruno Kerjen?

Ständige? Ständiga? Det är frågan

Foto: TT

Så väl valt av Svenska Akademien! Man blir glad! Vilket man också blir när man läser något Sara Danius skrivit. Nu senast Husmoderns död och andra texter Albert Bonniers förlag 2014. I essän med samma namn går Sara Danius igenom Bonniers kokboks fyra upplagor 1960 - 2010 och följer upp hur recepten på ål, hummer och hare förändrats med tiden och hur köket glidit husmodern ur händerna. Andra essäer handlar om Jane Austen, Thomas Mann, Dubravka Ugresic, Irving Penn, Orrefors glasbruk, Mode i litteraturen, Proust och majonnäsen och Calvino bland träden. Särskilt glad blir jag över en essä om Stina Aronson, Emma Niskanpää och den underbara romanen Hitom himlen som kom ut 1946. Det är roligt och vitaliserande att läsa en så kvick, originell och otroligt beläst författare som Sara Danius. Hon är professor i litteraturvetenskap och har  i nära nog trettio år arbetat som litteraturkritiker i DN. Sara Danius är även utbildad croupier. Det kan kanske bli användbart på den nya arbetsplatsen??? OBS! 28 december är Sara Danius vinterpratare i P1!
Vad den språkliga frågan "ständige" eller "ständiga" anbelangar kommer Svenska Akademien med en rekommendation under tidig vår, lovar kanslichefen Odd Zschierdrich. Tills dess kan man göra som man vill.

Nu blir det lite julledighet för den här bloggen.
God Jul!

Tematrio - Julböcker

Så här två dagar före dopparedan vill LYRAN att vi berättar om tre bra böcker som handlar om julen. Mina tre titlar visar att man kan fira jul på helt olika sätt.

Julen är alla hjärtans fest av Lise Nørgaard.  
Lise Nørgaard har kallats Danmarks Mark Twain. Hon har vunnit en plats i svenska folkets hjärtan som författare dels till den älskade TV- serien Matador, dels till böckerna Volmer och Sommargästerna. Lise Nørgaard  är tillbaka - med fyra härliga julberättelser. På sitt oefterhärmliga sätt, varmt humoristiskt och ironiskt, skildrar hon denna glädjens och familjens högtid som så ofta blir något annat än man tänkt sig. Enligt förlagsreklamen.

Julfritt - Skipping Christmas -  av John Grisham. Paret Kranks dotter har flugit ur boet och föräldrarna bestämmer sig för att hoppa över julen och istället åka på en kryssning i Karibien. Trodde de ja! På julafton dyker dottern upp. Med en fästman i släptåg. Det säger sig självt att av paret Kranks resa blir det ingenting. Julfritt är även filmad.

Nådastöt - Dead cold - av Louise Penny. Den sympatiske kommissarie Armand Gamache utreder återigen ett mord i den lilla kanadensiska byn Three Pines med de originella invånarna som just håller på att förbereda julen. En illa omtyckt kvinna hittas död och många visar sig ha motiv. Första delen heter Mörkt motiv. Båda böckerna är tryfferade med litterära referenser vilket i hög grad ökar läsvärdet om någon frågar mig

En smakebit på søndag

Bokbloggen Flukten fra virkelighetenuppmanar oss att lämna smakprov på det vi läser just nu. No spoilers är enda regeln. Sedan lämnar man en länk till sitt bidrag i en kommentar på Flukten fra virkeligheten. Min smakbit kommer från en liten läcker bok, Den som vill ha hare till frukost måste jaga om natten, skriven av en debutant vid namn Anna Hedlin. Den handlar om Henrik VIII och hans drottningar Anne Boleyn och  Jane Seymour och hovets liv och leverne vid den här tiden. I inledningen på sidan 3 står det som följer:

"England är ett örike, ett land av tölpar isolerade av vattenmassor, med ett hov som kan avfärda nordländernas utmarker, men samtidigt blickar mot kontinentens lågländer. Riket är löst i kanterna, regionerna som kallas gränsländer är fler än hundra och har egna herrar och härskare, några med vita och oanfrätta händer, men fler med valkiga nävar och spruckna naglar där smutsen är så intorkad att varken såpa eller rotborste kan tvätta bort den. Med korngröt, kålsoppa och torkad torsk i magen formar bönderna jorden, vars kvävande fuktighet vill kräva sin rätt över allt annat. Doften av kokt kål och rova - hjärtats och livets grönsak för den som är tvungen - maskeras av hemmets ständiga rök, stickig och tjock, avstannad och kvarvarande, långt ifrån eldens dyrbara tillfällighet. En hårdhet över ögats känsliga hinna..."

Kvinnan i sanden

Kobo Abe (1924 - 1993) föddes i Tokyo och var läkare innan han blev författare. Kvinnan i sanden kom på japanska 1962 och översattes till svenska 1982 av Irmelin Fritzell och Keiko Kockum. En märklig berättelse om en lärare som ger sig ut till havet för att ägna sig åt sitt stora intresse som är att studera insekter. När han ber om logi för natten leds han iväg till ett litet hus som ligger i en sandgrop och som endast bebos av en enda kvinna. Långsamt går det upp för honom att han är satt i en sorts arbetsläger övervakat av ett brandtorn. Om inte mannen och kvinnan skyfflar sand varje dag begravs deras hus av sanden som ständigt är i rörelse dag som natt. Sanden tas om hand av byborna som håller honom fången. Man förstår inte riktigt om kvinnan känner sig som en fånge eller inte. Mannen umgås ständigt med flyktplaner. Han studerar sanden; han tänker på sitt liv sådant det varit och som det blivit. Arbetet i sig har inget värde; arbetes mål är arbete.  Kvinnan i sanden är en modernistisk roman som blandar realism och surrealism. Jag ser den också som en allegori om människans sätt att leva. Kobo Abe är en föregångare till Haruki Murakami. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe tyckte så här: "Nu när jag fått Nobelpriset hoppas jag att åter få fler läsare. Det är mycket värdefullt för mig, även om jag menar att det skulle ha mottagits av Kobo Abe." Romanen filmatiserades 1964 som Suna no onna Kvinnan i sanden av regissören Hiroshi Tosogahara. Jag läste fascinerad Kvinnan i sanden. Ibland hade jag en känsla av att något gick mig förbi. Förmodligen läser jag någon av hans övriga romaner också. Kvinnan i sanden dröjer sig kvar efter avslutad läsning.

Bokbloggsjerka 19 - 22 december

Veckans fråga på Annikas BOKBLOGGSJERKA kommer från Mia:
Snart är det jul och lite välbehövlig vila. Hur ser julen ut? Vad ska ni läsa?
Visserligen verkar det inte bli någon vit jul än mindre fullmåne, men man kan ju elda brasa, tända ljus och bränna tomtebloss för det. Man kan läsa högt och testa lekplatser i nejden, klippa och klistra; städa i halsbandslådan, äta ris à la Malta och mandelmusslor med sylt och grädde. Läsningen då? Jo, jag tänkte läsa Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson. Det var länge sedan jag läste en regelrätt deckare. Och så tänkte jag läsa om en rysk klassiker från 1859, nämligen Oblomov av Ivan Gontjarov. Den börjar så här: "I sin våning i ett av de stora husen vid Gorohovajagatan i Petersburg, som kunde rymma en hel småstads befolkning, låg Ilja Oblomov denna morgon i sin bädd." Det står ett luggslitet exemplar i min hylla i Natur och Kulturs klassikerserie, Levande litteratur. Högläsningen kan jag inte säga så mycket om för den bestämmer inte jag...

Brända skuggor

Kamila Shamsie är född år 1973 i Pakistan och nu verksam i Storbritannien. Hon arbetar som journalist och kritiker på The Guardian och romandebuterade 1998 med In the City by the Sea. År 2013 var Shamsie inkluderad på Grantas lista över de tjugo bästa unga författarna i Storbritannien. Brända skuggor är den första av hennes romaner att översättas till svenska. 2014 besökte hon bokmässan i Göteborg. Brända skuggor omspänner tre världsdelar och tre generationer med början i Nagasaki 1945. Den unga lärarinnan Hiroko Tanaka skadas svårt av bomben. De tre svarta tranorna på kimonon hon bar brändes in på hennes rygg. Konrad Weiss, den unge man som Hiroko just gift sig med, får sätta livet till. Tre gånger i berättelsen upplåter Konrads syster Ilse sitt hem för Hiroko i olika delar av världen och de blir också mycket goda vänner. Hiroko gifter om sig med en man från Indien, Sajjad Ashraf, och de får en son, Henry, som så småningom väljer att ägna sig åt helt annan verksamhet än både föräldrarna och hans själv tänkt sig. Kamila Shamsie skildrar sextio års dramatiska historiska händelser i olika delar av världen genom den påverkan dessa har på enskilda individer. Vi upplever hur engelsmännen lämnar Indien och hur Pakistan blir en egen stat och så småningom stöder talibanrörelsen i Afghanistan; kärnvapenproven i Indien och Pakistan, 11 september och Guantanamo. Vänskapsband knyts över alla slag av gränser; somliga håller för påfrestningarna, andra inte. Shamsie tycker inte att människan egentligen har någon fri vilja. Vi är alltför beroende av omgivningen och vad som händer i den. Hiroko är navet i romanen. Brända skuggor är författarens femte roman och den enda som finns översatt till svenska. Man skulle önska att det kom några flera.  En mycket lärorik och läsvärdbok. Bokförlaget Tranan. Översättare: Birgitta Wallin

En portugisisk klassiker

Fernando Pessoa (1888- 1935) var en portugisisk författare, poet och filosof som föddes i Lissabon. Dit återvände han också för att studera efter en del år i Sydafrika. Pessoa är speciell genom alla de cirka sjuttio författaridentiteter (heteronymer) han skapade. De mest kända är fåra­herden Alberto Caeiro, sjöingenjören Álvaro de Campos och läkaren Ricardo Reis, som försöker jämka samman två motsatta livshållningar, nämligen epikuréns och stoikerns. Reis söker vägledning och stöd i antikens filosofi och mytologi. Det mesta av Pessoas litterära verk publicerades postumt. På biblioteket hittade jag Dikter av Ricardo Reis av Fernando Pessoa utgiven av Pontes förlag 2013 i översättning av Lars Axelsson.

Eftersom vi inte uträttar något som varar i denna kaotiska värld
eller som genom sin varaktighet har något värde,
och efter till och med det som gagnar oss,
snabbt, mycket snabbt, glider oss ur händerna,

så låt oss sätta stundens njutning framför den absurda oron
över vad som ska hända i framtiden,
och vars enda säkra följd är att vi våndas i nuet,
det pris vi betalar för vårt framtida välbefinnande.

Morgondagen existerar inte. Endast nuet finns,
och det är bara jag som existerar i nuet,
och den personen kan mycket väl vara
den sista jag utger mig för att vara.

1933-03-16

Julpyssel enligt Lotta

"Lotta Kühlhorn är världsbäst på att fira jul. Hon börjar med minusadvent i november, en traditionell nedräkning till advent i det kühlhornska hemmet, ökar sedan från början av december fram till höjdpunkten vid själva högtiden - julafton! - för att börja nedtrappningen runt nyår." Detta är en del av presentationen av Lottas jul på Adlibris. Det är en otroligt läcker och rolig bok som jag sprang förbi på biblioteket idag och naturligtvis fick den följa med hem. Jag får frossbrytningar av pyssel och blir svett i handflatorna vid blotta tanken, men Lottas pyssel är absolut oemotståndligt! 61 synnerligen goda julgärningar. Vackert fotograferade av Fabian Kühlhorn och Jenny Hallengren. Praktiska flikar anger när det är dags att göra vad. Pysselexempel: Gökur av pepparkaksdeg, klippt krans av Aftonbladets sportbilaga och rosa A4-papper, mormors rågkakor (tänkte jag nästan baka), försilvrade valnötter, snabbpicklade grönsaker, flätade nötkorgar, kristyrkottar, flaggspel och girlanger, grankottslikör, och så vidare. Man blir glad av den här gränslösa boken. Lotta Kühlhorns fina bokomslag kände jag till, men jag hade ingen aning om att hon är så besatt av julen! Allra sist i Lottas jul, som är utgiven på Bonnier fakta, finns en lista på hennes inspirationsböcker.

Bokklappar

LYRANS tematrio två veckor före jul gäller bokklappar; dem vi önskar oss; dem vi vill ge bort eller helt enkelt bara tipsa om. Det är väldigt roligt att tänka ut rätt bok till rätt person. Och naturligtvis blir jag väldigt om någon har tänkt ut rätt bok till mig... Jag ger bort klassiker i år.

Det blåser på månen. En klassisk allåldersbok av Eric Linklater. Berättelsen om major Rytters busiga flickor Dina och Dorinda och deras öden och äventyr har roat både barn och vuxna sedan den kom ut 1944

 
Moderna utländska klassiker i en box:  De besatta (A S Byatt) ; Glaskupan (Sylvia Plath) Hundra år av ensamhet (Gabriel Garcia Marquez) ; Moment 22 (Joseph Heller); Älskaren (Marguerite Duras)

Den här klassiska franska kvartetten från Novellix skulle väl vem som helst kunna bli glad för?

Guy de Maupassant, Pauls flicka

Simone de Beauvoir, Marcelle

Gustave Faubert, Ett enkelt hjärta; Marcel Proust, Madame de Breyves melankoliska sommar

En smakebit på søndag

"Senare kommer den som överlever att minnas dagen som grå, men på morgonen den 9 augusti stiger både mannen från Berlin, Konrad Weiss, och lärarinnan Hiroko Tanaka ut ur sina hus och lägger märke till att himlen, som den vita röken från vapenfabrikernas skorstenar stiger upp i, är underbart blå."
                                     ---

"Hiroko stiger ut på verandan. Från halsen och neråt är hennes kropp en sidenpelare, vit  med tre svarta tranor flygande över ryggen. Hon tittar ut mot bergen och allt tycks henne mycket vackrare än det var tidigt på morgonen. Nagasaki tycks henne vackrare än någonsin. Hon vrider på huvudet och ser spirorna på Urakamis katedral, som Konrad just tittar upp mot när han ser ett hål öppna sig mot mellan molnen. Solljuset strömmar igenom och pressar isär molnen ännu mer. Hiroko. Och så blir världen vit."  Brända skuggor av Kamila Shamsie från sidorna 13 och 37 . Läs HÄR hur denna norska läsutmaning går till

Hur var det möjligt?

Under en längre tid har jag umgåtts med författaren Jung Chang, hennes föräldrar, syskon och mormor. Vilda svanar (1992) har undertiteln Tre döttrar av Kina. Boken tilldrar sig under den långa marschen, det stora språnget och kulturrevolutionen. Mao (1893 - 1976) är envåldshärskare och han kräver total underkastelse. Han var okunnig om ekonomi och saknade verklighetsförankring och förmåga till empati. Landet skakas av strider med Japan och Korea och dessutom inbördes mellan kommunister och Koumintang, och mellan olika rebellfraktioner. Mao härskar genom att sprida fruktan och att hålla de stora massorna i okunnighet. Han avskyr intellektuella och välutbildade. Om detta vet världen inte mycket. Jung Changs familj lider som alla andra av hungersnöd, köld, hårt arbete, ständiga kampanjer och förhör. Båda föräldrarna är hängivna kommunister och Jung Chang blir under en tid rödgardist. Fadern låter allt och alla stå tillbaka för partiet. Modern stöttar honom in i det sista trots att han många gånger försatt henne och barnen i omöjliga situationer. Modern är den verkligt starka kvinnan i Jung Changs berättelse. Trots sin utsatta position lyckas hon stötta inte bara den egna familjen utan även många andra. Vilda svanar är en historielektion som svider. Jung Chang berättar lättfattligt om komplicerade politiska förvecklingar; hon skildrar sin egen familjs öden som liknar många andras och sin egen strävan efter att få studera och resa. Man förstår hennes andlösa lycka när hon får läsa engelsk klassisk litteratur, Austen, Brontë och Dickens så gott som ensam i biblioteket. 1978, vid tjugosex års ålder, tar hon sig ut ur landet med hjälp av ett stipendium. Efter att ha läst Vilda svanar blev jag nyfiken på Mao. Den sanna historien (2006) som Jung Chang skrivit tillsammans med sin man John Halliday.  Dessutom måste jag naturligtvis läsa några visdomsord i Maos lilla röda. Och eftersom jag under läsningen av Vilda svanar undrade hur man betecknar en personlighet som Maos tänkte jag läsa vad David Ingvar tycker i Tio hjärnor

Bra, bättre, bäst

Annikas bokbloggsjerka 12 - 15 december: Veckans fråga kommer från Mia: Är tre ett dåligt betyg? (Gäller betygskalan 1-5. Sortera in trean på motsvarande plats om du använder en annan typ av poängsättning)
Detta är ingen enkel fråga. Tre var ett mesigt betyg i skolan. (Naturligtvis var det mest läraren som var dum och inte förstod, men i alla fall.) Tre är varken det ena eller det andra. Naturligtvis är det bättre än ett eller två. Men när det gäller läsning tycker jag tre är lite bättre. Helt OK, faktiskt. Man kan visst läsa en bok som fått betyget tre. Den kan vara riktigt bra. Steget mellan tre och fyra känns längre än det mellan fyra och fem. Fråga mig inte varför. Fyran är reserverad för mycket bra böcker och femman för rena läsupplevelser. Det är kanske inte så mycket en fråga om betygssättning i sig utan mera ett sätt att relatera böcker till varandra. Och - det är ju den egna upplevelsen av boken man ger uttryck för. Det är ju också så man gör på Goodreads. Tre exempel ur min egen fatabur: 
Mrs Sinclairs resväska av  Louise Walters: 3
Snöstormen av Vladimir Sorokin: 4.
Walden av Henry David Thoreau får utan tvekan: 5.

Någon som vill ha julklappsböcker?

Bilden är Monikas

HÄR kan du läsa om Monikas, på bloggen Bokföring enligt Monika,  utlottning av En mörk och förvriden flod av Sharon Bolton och Granne med döden av Alex Marwood och hur du ska göra för att delta i utlottningen. Jag har tidigare läst ROV av Sharon Bolton och den tyckte jag mycket om, så jag skulle verkligen vilja läsa mera av henne.  Journalisten Serena Mackesy lyckades vid första försöket med sin debutroman, thrillern ONDA FLICKOR som hon skrev under pseudonymen Alex Marwood. Den var också något utöver det vanliga.
Anmälningstiden till utlottningen går ut 14 december, klockan 23:59.

Ny radioföljetong!

Imorgon, 11 december,  börjar en ny radioföljetong, Nätternas gräs av årets Nobelpristagare i  litteratur, Patrick Modiano. En man, Jean, söker i Paris efter Dannie, som var hans kärlek för 40 år sedan, och som försvann under mystiska omständigheter. Med hjälp av adresser, telefonnummer och namn i en gammal svart anteckningsbok försöker han rekonstruera dåtidens Paris. Staffan Göthe läser. Läs pressmeddelandet HÄR

Gare d´Austerlitz

Litteraturvetaren Per Arne Tjäder har just kommit ut med en bok om Patrick Modiano, Gare d´Austerlitz. En bok om Patrick Modiano på Daidalos förlag. Omslaget är en detal av en karta över Paris från 1937. Gare d´Austerlitz var ett av de svarta hålen i Paris under ockupationstiden enligt Patrick Modiano. Det var också där hans far greps utav Gestapo men släpptes lika snabbt efter ingripande av en mystisk man i en svart bil. Fadern, som var sefardisk jude,  hade sina förbindelser och lyckades ta sig igenom kriget med livet i behåll. Modern, som kom från Belgien, var dansös och skådespelerska och enligt Per Arne Tjäder lever hon fortfarande, 96 år gammal. Modianos första språk blev alltså flamländska. Per Arne Tjäder har skrivit en intressant och mycket lättillgänglig bok om årets nobelpristagare i litteratur. Han går igenom uppväxten, den dåliga relationen med föräldrarna, ungdomsåren med flickvännerna som vittnar om en komplicerad ung man besatt av detaljer och fakta. Patrick Modiano har alltid noterat i anteckningsböcker; adresser, namn, platser och annat. Hustrun, författaren Dominique Zehrfuss, kommer också ifrån svåra uppväxtförhållanden. Paret har två döttrar; den yngsta Marie är gift med en svensk musiker. Per Arne Tjäder går igenom romanerna; tecknar bakgrundsbilder, berättar om andra Modiano - forskare, vandrar på Modianos gator och följer intresserat de trådar som författaren lagt ut. Per Arne Tjäders egna intresse är medryckande. Det är spännande läsning. Liksom Modianos egna romaner som alltid har ett drag av deckare. Någon är försvunnen, andra söker, identiteterna växlar och vilseleder. Georges Simenon är också Modianos förebild. Självbiografiska teman vävs ofta in i berättelserna som är som symfonier av Haydn; korta variationer på samma tema, men alla är olika. Stamtavla är den mest självbiografiska av hans romaner.
Romanerna ska ses som delar i ett större bygge, säger Modiano.
Modiano har även skrivit barnböcker som illustrerats av hustrun.
Gare d´Austerlitz rekommenderas varmt.

Nya läsbekantskaper under 2014

Top Ten NEW-to-us Authors We Read in 2014
 

The Broke and the Bookish utmaning idag gäller författare vi läst under 2014 som varit nya bekantskaper för oss. Läs hur det går till  HÄR

 1. Paula Fox, Desperate Characters
 2. Louise Walters, Mrs Sinclair´s Suitcase
 3. Attica Locke, Black Water rising
 4. Henry David Thoreau, Walden
 5. Eowyn Ivey, The Snow Child 
 6. Vladimir Sorokin, Snöstormen
 7. M L Stedman, Light between Oceans
 8. Lian Hearn, Across the Nightingale Floor
 9. Taiye Selasie, Ghana must go
10. Julie Otsuka, The Buddha in the Attic

Tematrio - Bokaccessoarer

LYRAN undrar i veckans tematrio vad vi önskar oss för bokaccessoarer i julklapp? Jag tänker stort och i vid bemärkelse...

Lånad bild

1. Rysk läsfåtölj. Fällbar rygg och fotstöd. Läsbord med ljushållare.

2. En mjuk och skön lisös i någon klädsam färg. Jätteskön att sitta/ligga och läsa i. Även denna bild är lånad

3. Jag är mycket förtjust i bokmärken av alla slag. Detta underbara bokmärke av silver kan man köpa på Etsy.com, om man har råd.

En smakebit på søndag

Just nu läser jag - helt fascinerad - Vilda svanar, en modern klassiker, av Jung Chang. Det är nästa bok i läsecirkeln. 500 sidor kinesisk 1900 - talshistoria genom tre generationers kvinnoöden.

"Min mormor var en skönhet. Hon hade ovalt ansikte med rosiga kinder och skimrande hy. Hennes långa, glänsande svarta hår flätades i en tjock fläta som nådde henne ända till midjan. Hon kunde vara stillsamt undergiven när tillfället så krävde, vilket det gjorde nästan jämt, men under denbehärskade ytan sjöd hon av undertryckt energi. Hon var liten, ungefär 1,60 med spenslig figur, med luttande axlar som ansågs vara idealet. Hennes största företräde var dock hennes snörda fötter, som på kinesiska kallades "tretums gyllene liljor" (san-tsun-gin-liari). Hon gick följaktligen "som ett  spätt litet pilskott i en vårbris", som kinesiska kvinnokonnässörer brukade säga. Anblicken av en kvinna som stapplade på snörda fötter skulle ha en erotisk inverkan på männen, delvis därför att åskådarens beskyddarinstinkt väcktes av hennes hjälplöshet."

Detta står att läsa på sidan 36 - 37 i min utgåva av Vilda svanar.
Läs hur smakebiten går till  HÄR

Adventsutlottning på Kulturkollo

Adventsutlottning på KULTURKOLLO.
I potten ligger Mira och Irma av Sabine Gruber från förlaget Thorén och Lindskog. Jag skulle gärna vinna Mira och Irma. Och det är det nog många andra som vill också. Titta in på Kulturkollo så får du veta hur det går till!

Nightwatch

Ikväll blir det uppesittarkväll!
21.30 i TV 1 visas första delen av tre av När döden kom till Pemberley. Den bygger på P D James bok Death comes to Pemberley; en uppföljning på Stolthet och fördom av Jane Austen. "They wanted dancing and merriment. They got murder" står det på bokens baksida. Året är 1803 och Elizabeth och Darcy har varit gifta i sex år när plötsligt Elizabeths yngre oberäkneliga syster Lydia dyker upp, skrikande att hennes man har blivit mördad.

Därefter visas kl 22.30 visas en brittisk - fransk - tysk inspelning av Chéri, en roman av Colette (1873 - 1954). Hon är en storartad skildrare av kärlekens väsen och tycks nu ha nått även yngre generationer. Chéri handlar om den medelålders kurtisanen som blir förälskad i en mycket yngre man

Bokbloggsjerka 5 - 8 december

Hur tror du att man kan inspirera barns läsande? Har du några goda exempel? 
Det frågar Annika i sin Bokbloggsjerka 5 - 8 december.
Busenkelt, säger jag. Man ska bara se till så att barnen under hela sin uppväxt ser läsande föräldrar som alltid omger sig med böcker och som dessutom läser högt för barnen och låter dem botanisera fritt i bokhyllorna. Det kan kosta lite lösa blad och ett och annat konstnärligt utbrott på några sidor här och där, men det är en ringa kostnad för en växande förmögenhet.

Bilden är lånad av expressen.se

10 kr på loppis

Den här boken är tydligen en fortsättning på Emma av Jane Austen.  

Emma Tennant har skrivit Lek och allvar som kom ut 1996 på Forum i översättning av Lena Torndahl. Jag visste inte att den fanns över huvud taget. Författarnamnet är välbekant. I min hylla står Tess, en berättelse om Thomas Hardy´s Tess som Emma Tennant nu återger berättad ur kvinnlig synvinkel.

Pemberley - Or Pride and Prejudice continued finns också. 

Emma Woodhouse lever i Lek och allvar sitt liv på ett stort gods med en älskande äkta man; lyckligt och bekvämt. Hon älskar fortfarande att agera äktenskapsmäklerska, men ibland blir det inte som hon tänkt sig. 

Originaltiteln är: Emma in love ...

Idén att skriva fortsättningar på klassiker är väl i regel inte så tilltalande, men visst, Emma Tennant ska få sin chans vid tillfälle.
 

Mark Strand 1934 - 2014

Lines for Winter

Tell yourself
as it gets cold and gray falls from the air
that you will go on
walking, hearing
the same tune no matter where
you find yourself—
inside the dome of dark
or under the cracking white
of the moon's gaze in a valley of snow.
Tonight as it gets cold
tell yourself
what you know which is nothing
but the tune your bones play
as you keep going. And you will be able
for once to lie down under the small fire
of winter stars.
And if it happens that you cannot
go on or turn back
and you find yourself
where you will be at the end,
tell yourself
in that final flowing of cold through your limbs
that you love what you are. 

Den amerikanske poeten Mark Strand föddes i Summerside, Prince Edward Island, Canada,1934. Den 29 november 2014 satte han punkt för gott i sin dotter hem i New York. Hans första diktsamling, Sleeping with one eye open kom 1964. Den sista heter Almost invisible. Mark Strand hann uppleva sin 80 - årsdag och utgivningen av den 500 sidor tjocka Collected poems som innehåller nästan all hans poesi. Fina recensioner fick den dessutom. Mark Strand är inte så känd i Sverige, men författaren Stewe Claesson har översatt några samlingar och har flera liggande. Mark Strand var också intresserad av målarkonst. Ibland gjorde han sina egna omslag. På senare tid intresserade han sig också för collaget.  Att klippa och riva papper och klistra upp det igen gillade Mark Strand. Han var ofta galghmoristisk i sina dikter vilket inte hindrade att de ändå avslutas med med en avklarnad lakonism. 1998 fick han Pulitzerprisett för Blizzard of one.

Top Ten Tuesday

Top Ten Books I'm Looking Forward To In 2015.
10 books in Swedish during Spring 2015.

1. Kanada berättar
2. Ak Welsapar – Legenden om Aypi
3. Chinua Achebe - Guds pil
4. Paul Auster - Rapport från insidan 
5. Jeanette Winterson - Skymningsporten
 






                          

  6. Hilary Mantel - Skuggan av ett liv
  7. Marie Darrieussecq - Man måste älska männen mycket
  8. Kobo Abe - Kvinnan i sanden
  9. Vladimir Sorokin - Tellurien
 10. George Prochnik - Stefan Zweig vid världens ände

Loppisfynd!

1908 kom Anne of Green Gables ut för första gången. Författaren L. M. Montgomery kom att skriva en lång rad böcker om Anne från det att hon är 11 år och långt upp i vuxen ålder. Förläggare och läsare krävde det helt enkelt. Anne kommer från ett barnhem till Marilla Cuthbert och hennes bror Matthew på Prince Edvards ö i östra Kanada. De är lite till åren komna och Anne är rödhårig, livlig och fantasifull. Jag minns kollisionerna med Marilla än idag trots att det är långe sedan jag hörde Anne på Grönkulla läsas högt i skolan. Matthew fungerade som åskledare och medlare. Anne fick en bästis i Diana Barry, något hon drömt om i hela sitt liv. Hennes filosoferande om "besläktade själar" var också något som fastnade hos mig. Redan 1909 kom boken i svensk översättning och blev väldigt väl mottagen. 2009 utkom en antologi med läsarreflektioner Besläktade själar: Läsupplevelser av Anne på Grönkulla, 2009. Texterna i antologin är skrivna främst av kvinnor i mycket olika åldrar. Anne på Grönkulla lästes alltså även av vuxna. Den mest kända svenska läsaren var Astrid Lindgren. Anne på Grönkulla har även kommit ut under titeln Anne på Gröntorpa. Även Lucy Maud Montgomerys Emily - serie mottogs väl i Sverige.

Om känslomässig försummelse

Deras ryggar luktade så gott är Åsa Grennvalls nionde serieroman.
Åsa Grennvall föddes 1973 och Jenny i romanen växer upp under 70 - och 80 - talen med Kyrkans barntimmar och spaghetti och köttfärssås på burk. Åsa Grennvalls serier har ofta självbiografiska inslag. Deras ryggar luktade så gott handlar om Jennys uppväxt i en familj som inte var så framstående känslomässigt. Om Jenny grät lämnade pappa rummet och mamma viftade bort Jennys känslor. De ställde aldrig upp på hennes sida och hon upplevde ofta att de skämdes för henne. När hon bad om ursäkt kunde hon mötas av iskall tystnad. Jenny lider ingen materiell brist och hon blir inte misshandlad fysiskt. Föräldrarna förstår inte bättre, helt enkelt. Ändå kryper Jenny ihop mellan deras ryggar om nätterna för att tanka någon sorts trygghet. Det är en starkt berörande text. Skildringen av det ensamma barnet i så starkt behov av kärlek och förståelse är så fint och inkännande gjord. Jag läste verkligen som jag läser en roman. Serier är annars inte min starkaste gren. Teckningarna är så uttrycksfulla och man vill bara krama Jenny.
När Jenny själv får barn ställs allt på sin spets och då har hon turen att äntligen möta en vuxen som förstår, kan och vet. Deras ryggar luktade så gott borde läsas av många vuxna - inte bara föräldrar.

Bokbloggsjerka 28 november - 1 december

Annikas fråga i Bokbloggsjerkan 28 november - 1 december lyder så här: Vilka nobelpristagare kan man hitta i din bokhylla? alt. vilka nobelpristagare har du läst? Hur jerkan går till kan man läsa HÄR
Det var riktigt roligt att gå igenom alla pristagarna och tänka efter vilka jag läst och sedan göra en inventering av hyllorna.

Av de 108 nobelpristagarna i litteratur har jag läst hälften. 
39 nobelpristagare står i min hylla och de är lästa. Undantag: Nobelpristagarna 1980 och 1981, d.v.s. Czeslaw Milosz, Issadalen och Elias Canetti, Förbländningen. Några pristagare  har vi läst i läsecirkeln, t. ex. Selma Lagerlöf, Thomas Mann, Albert Camus, John Steinbeck, le Clézio, Herta Müller och Alice Munro. Första boken till diskussion i januari 2015 är Patrick Modiano, Lilla smycket. Sigrid Undsets trilogi om Kristin Lavransdotter läste jag som mycket ung - flera gånger - liksom Pearl Bucks trilogi om kinesiskt bondeliv, Den goda jorden, Sönerna, Wang Lungs barnbarn. Yasunari Kawabata har jag nyligen läst om och omläsning av Patrick White, Stormens öga ligger på lut. Strändernas svall av Eyvind Johnson var inget mindre än en läsupplevelse och Harry Martinsons lyrik är aldrig långt borta. Mannen utan öde av Imre Kertez är bland det starkaste jag läst. Coetzee, Onåd berörde mig också djupt. Doris Lessing borde ha fått priset mycket tidigare, det kunde man väl hålla med henne om. Sällan har väl så många varit så överens som när kanadensiska Alice Munro fick sitt pris.

Ett brev betyder så mycket

Mrs Sinclairs resväska är engelska Louise Walters debutroman. Den tilldrar sig under andra världskriget och i nutid. Roberta Pietrykowski är 30 + och arbetar i en trevlig bokhandel i Oxford, Old and New Bookshop sedan elva år tillbaka. Hennes far är sjuk; modern har hon inte haft kontakt med sedan denna lämnade far och dotter för länge sedan. Farmor Dorothy har tagit hand om fadern och Roberta. Nu hittar Roberta ett brev i en bok skrivet från farfadern till farmor, Dorothea. Roberta får inte ihop farföräldrarnas historia. Det är något som inte stämmer. Roberta samlar på brev och meddelanden som hon hittar i böcker som lämnas in. Böckernas titlar anges nogsamt liksom status och prissättning. Det är en väldigt trevlig miljö som skildras. Roberta trivs med sin chef och sina arbetskamrater, men är i grund och botten ganska ensam. Dorothy blir Mrs Sinclair när hon mycket ung gifter sig med Albert Sinclair - gifter ner sig, säger hennes mor och tar avstånd från sin dotter. Dorothys liv blir inte som hon tänkt sig. Albert ger sig ut i kriget utan att ge ett ljud ifrån sig. Dorothy blir hyresvärdinna åt ett par unga kvinnor ur Women´s Land Army. Aggie och Nina är unga och glada och blir ett trevligt sällskap för Dorothy. Kriget sammanför henne också med den charmerande polske flygaren major Jan Pietrykowski. Robertas och Dorothys liv skildras parallellt för att så småningom sammanstråla. Storyn i Mrs Sinclairs resväska är inte så tokigt ihopkommen, men jag tycker att Roberta - delen är betydligt bättre än berättelsen om Dorothy. Kärlekshistorien mellan Dorothy och Jan är väldigt valhänt skildrad, men inte värre än att jag måste läsa vidare och se hur det går. En feel - goodroman som inte saknade sina poänger.

Timme noll

”Att leva är att vara skyldig”, säger Lotta Lundberg i en intervju . ”Vi skulle alltid kunna göra lite till men vi förmår inte, räcker inte till. Så står vi där med en skuld som förlamar. Men skuld är inte farlig, den gör bara ont."
Titeln på Lotta Lundbergs sjunde roman är 
Timme noll. Termen betecknar krigsslutet och romanen inleds med författaren Hedwig Lohmans berättelse i Berlin. Ingrid bor på en ö i Stockholms skärgård 2004 och den unga flickan Isa går i terapi under 80 - talet i Uppsala. Tre kvinnor som står i var sin ruin. Dessa tre kvinnors berättelser vävs samman på samma sätt som Michael Cunningham flätar sin roman Timmarna. Timme noll tillägnas Cordelia Edvardson. Lotta Lundberg bor sedan många år i Berlin. Hon kom dit för att göra research för sin roman Skynda, kom och se och blev kvar. Hon trivs i Berlin där nutidshistorian känns närvarande. Skuld/ansvar är vanliga samtalsämnen som angår alla. Underlåtelse och nåd är begrepp man inte talar om i Sverige,  säger hon. Tyskland är ett Sverige för vuxna. I den litterära podcasten TEXT + 1: 006 intervjuas Lotta Lundberg av Mats Almegård.