Vemodig växelsång

Roseanne är patient vid Rosecommon Regional Mental Hospital 1957 -
Doktor Grene är överläkare i psykiatri vid samma institution i Sligo som är en liten trist stad i nordvästra Irland. Han är i pensionsåldern och hon är nära nog 100 år. Båda berättar en historia var och en ur sin synvinkel och av sina speciella skäl. Roseanna gömmer det hon skriver under en golvplanka. Hon berättar ingenting för någon, men efter sin död menar hon att man ska hitta hennes "vittnesbörd om sig själv".
Dr Grene gör en professionell undersökning med anledning av Roseannas eventuella "frigivning". Han blir snart misstänksam och beslutar att gå till botten med Roseannas fall. Mellan patient och läkare finns ett mänskligt samförstånd. En märklig vänskap växer fram. Roseannas tragiska livsöde är intimt sammanvävt med Irlands turbulenta nutidshistoria; religionsmotsättningar, övergreppen mot de "restprodukter av systemet" som spärrades in på mentalsjukhus och den okristliga behandlingen av ogifta mödrar.
Lågmält men med fast och obeveklig stämma flyter berättelsen mot sin överrumplande upplösning.
En poetisk och filosofisk stark roman av omisskännligt irländskt slag.
Nu skulle man också vilja läsa The Whereabouts of Eneas McNulty också.
Eneas McNulty och hans familj är av central betydelse i Den hemliga skriften

Läs om Sebastian Barry HÄR

Hemfört i triumf: Julekulekit!

Trotsande inställda tåg och ersättningsbussar med godtyckliga avgångstider for jag ut i vädret för att hämta mitt beställda julekulekit - riskerande liv och lem på saltade övergångsställen och lömska trottoarer i skymningen som inföll redan under förmiddagen; ett värnlöst offer för negativ atlantisk oscillation.
Äntligen hemkommen stirrar jag hjälplöst på det minimalistiska norska mönstret och inser att jag kommer att få problem med att fördela tre masker på 4 pinner - eller hur det nu stod.
Antagligen hade behövt "grunnoppskrifta" och "boka Julekuler". Men det går kanske över när jag börjar sticka.

Cirkeln om Buddenbrooks

Nu har vi diskuterat Buddenbrooks i läsecirkeln.
Som vanligt var det mycket givande att få det lästa synat från flera olika håll.
Vi var överens om att vi läst en gedigen klassiker som känns mycket aktuell även om den har mer än 100 år på nacken.
Vi tyckte också att språket är fantastiskt. Trots långa vindlande meningar
kändes det lätt att läsa. Ulrika Wallenström har gjort en smidig översättning .
Vi upplevde att vi "flyttat in" i romanen och den buddenbrookska sfären.

Några tyckte att första hälften var bättre än andra. Men andra tyckte tvärtom.
En deltagare hävdade att Bergtagen är bäst.

Vem upplevs som huvudperson? Vi kunde inte riktigt bestämma oss för om det är Tony eller Thomas. För egen del tror jag att jag väljer Tony ändå. Hon finns hela tiden i bakgrunden även om fokus ligger på någon annan.
En läsare visade sig ha ett horn i sidan till Tony, som upplevdes som en inskränkt och eftergiven kvinna. Flera andra anmälde avvikande uppfattning.
Humorn, all maten (rosenvatten lär enligt några cirkeldeltagare vara på väg in i matlagningen igen), de olika personernas utmärkande drag; tragiken i förhållandet mellan Thomas köpman och sonen Hanno, musiker; kvinnornas underordnade ställning (fast Thomas´gåtfulla hustru Gerda går sin egen väg); släktens/familjens ängsliga upprätthållande av fasaden ; de måleriskt beskrivna miljöerna från Lübeck, Travemünde och Hamburg till interiörerna i huset på Mengstrasse skapar en känsla av att vara där.
Flera tyckte att Thomas Mann gott kunde kostat på sig någon sorts fortsättning på Tonys
tidiga förälskelse. Lite mer romantik, alltså!

Som en kuriositet kan nämnas en passus från en äldre översättning där konsulinnan sitter med sitt broderi och räknar maskor och hanterar sin virknål. (Walborg Hedberg måste har varit mycket måttligt road av handarbete.)
I Ulrika Wallenströms översättning har det helt riktigt blivit broderi och stygn!

O, forna tiders nålbrev!

Happy home!
Något för Hemmafru 2.0 (Marina Nilsson) som jag ser fram emot att få läsa.
Nålbrevet hittade jag i svärmors gömmor. Tyvärr odaterat

Heja Sigrid!

Det var välförtjänt!
Läs om Spill - "stilistiskt och tekniskt fulländad" -
HÄR

LÄS om alla vinnarna och de nominerade.

Ny radioföljetong

Ett annat stort romanbygge: Mannen utan egenskaper av Robert Musil (1880 - 1942).
Första delen kom ut 1930; andra 1932.
Den anses utgöra en bro mellan traditionell och modern roman.
Kan säkert vara intressant att lyssna på efter läsning av fantastiska Buddenbrooks. Två giganter. Läs mer:
HÄR

BUDDENBROOKS

Buddenbrooks. En familjs förfall. Av Thomas Mann (1875 - 1955). 1901.
I ny översättning av Ulrika Wallenström.
En fantastisk roman. Ett sorgespel i elva delar. Fyra generationer i köpmansfamiljen Buddenbrook och 100 år av företagande.
Thomas Mann arbetade 1897 - 1900 med romanen, som till stora delar kom till i London, Rom och München. En syster bidrog med interiörer från en flickpension och modern tillhandahöll
bl. a. receptet på julens Plettenpudding som är en tradition .
Enligt brodern Heinrich Mann är det familjen Manns historia. Men han flyttar handlingen ca 15 år tillbaka i tiden.
Th. Mann står också i tacksamhetsskuld till de stora franska författarna och Tolstoj.
Buddenbrooks är en historisk och naturalistisk roman. Livssynen är tragisk och fatalistisk.
De olika personernas utseende och beteende beskrivs omsorgsfullt. Ofta har de något som liknar stående epitet. Thomas har sina dyra, ryska cigaretter; Christian rynkar på näsan och har för korta nerver i vänster sida. Tony drar upp axlarna och har en utplutande överläpp. Konsulinnan klirrar alltid med sina armband och den konstnärliga, vackra, exotiska Gerda har gyllenbruna ögon med mörka skuggor i ögonvrårna.
Thomas drivs in i familjens affärsföretag av familjen, släkten, plikten, ansvaret.
Christian, yngre broder, vill hellre syssla med teater. Dottern Tony gifts bort två gånger med män som visar sig endast vara ute efter hennes hemgift.
På något sätt verkar alla vara på fel plats. Tony borde ha drivit företaget. Hon var fightern i syskonskaran.
Ytan och det skenbara har alltför stor betydelse. Senator Thomas sätter bokstavligen och bildligen på sig en mask innan han möter en ny dag. Trycket kommer både utifrån och inifrån.
Thomas Buddenbrook har svårt att hantera sin klene, nervöse och musikaliskt begåvade son.
Han känner ett främlingskap. Det är över huvud taget gott om motsatser i boken.
Musik och litteratur refereras det ofta till. Och mat beskrivs omsorgsfullt. Mandelkräm består av riven mandel, ägg och rosenvatten. (Undrar hur det smakar?)
Ohederliga fastighetsaffärer såg likadana ut på 1800-talet som idag. Kosttillskott och idrottsliga lekar är inte heller något nytt eller mobbning i skolan och klasskillnader.
Interiörbeskrivningar och familjesammankomster beskrivs så att man ovillkorligen kommer att tänka på Fanny och Alexander och Laterna magica.
En läsupplevelse som satt djupa spår, tycker jag, som ägnat åtskillig tid åt boken.
Återstår att se vad de övriga cirkeldeltagarna har för uppfattning på onsdag.

Läs om Deutsche Thomas Mann - Gesellschaft och Buddenbrookhaus
HÄR

Stickfrukost

Julekuler -varma, mjuka, nytvättat ulliga.
Färdiga plagg, muddar, böcker - och julekuler..

Knappt ljust, snöblask ute. Inne värme, ljus, samvaro.
Kristina Hedberg, bibliotekschef och erfaren stickare, berättar om stickning, visar plagg, tipsar om böcker, webbsidor, bloggar; stickor (även stickor med belysning!), mönster, maskmarkörer, sockblockers och andra lustiga onödor i branschen; sticktidningar, nättidskriften Knitty med gratismönster, Drops Design med gratismönster, filmer med många stickade plagg i (Narniafilmerna och Harry Potterfilmerna, t. ex.), stickcaféer och mycket annat.

För Kristina började det med Hönsestrik på 70-talet och fortsatte med den stickade studentklänningen och ett stort antal muddar till dagens textila konsthantverksskicklighet.
Många (75 kvinnor) hade kommit för att lyssna och gick hem inspirerade och fyllda av lust att sticka nytt och/eller att ta tag i gamla UFO:n (unfinished objects).
(Några åkte bevisligen direkt till garnaffären!)
Ett lustigt faktum är att japanerna är tokiga i nordiska stickmönster.
Kristina hade också med ett par japanska stickböcker som ändå gick att använda tack vare de tydliga illustrationerna.
En norsk kvinna har helt sonika skrivit en stickbok direkt på japanska. Den finns alltså inte på något annat språk.
Rent statistiskt kommer den en stickboom vart 14:e år.

Naturligtvis har Kristina en egen BLOGG.

Där finns (bland mycket annat) en lista på de böcker och bloggar som nämndes under stickfrukosten.

Ett roligt och berikande sätt att börja en kulen novemberlördag på.

On first looking into Gombrowiczs dagbok

Jag slår upp en sida på måfå och läser:
"Jag skriver den här dagboken motvilligt. Dess oärliga ärlighet plågar mig. Vem skriver jag för? Om det är för mig själv, varför går det då i tryck? Om det är för läsaren, varför låtsas jag då samtala med mig själv? Talar du så till dig själv att andra ska höra dig..."

En söndag 1954 skriver han:
"Tragedi.
Jag gick i regnet med hatten nerdragen i pannan, rockkragen uppfälld, händerna i fickorna.
Sedan gick jag hem igen.
Jag gick ut en gång till för att skaffa något att äta.
Och jag åt."

Dagboken 1-3. 1953 -1969 är tillfälligt slut på Adlibris.
Dagboken. 1. 1953 - 1956 från biblioteket får duga så länge.

Skånejul

Så var det dag igen. Julen står för dörren.
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETs julmässa erbjuder det vanliga utbudet av tomtar, ljus, fårskinn, ostar, korvar, glögg, karameller, marsipan, hemslöjd, sockor, vantar, halsdukar, träslöjd, keramik, böcker, julkort, smycken, dörrkransar, senap, marmelader, chutney, hattar, koftor, bröd, kakor, med mera.
Kaffestugan fyller sin funktion som rekreationsrum och vattenhål.
Nytt för året är de stora eldkorgarna vid entrén och de maffiga trätomtarna vid huvudbyggnaden. Snön lyser med sin frånvaro, men kylan och den pinande snålblåsten gör att det känns som vinter. Det är klart väder och när skymningen faller glimmar ljusen festligt i fönstrena och marschallerna i allén längs uppfarten fladdrar inbjudande.

YTTERLIGARE INFORMATION

Du sköna nya värld!?

Överlistad ANTIMATERIA



Till vänster syns "atomfällan" och i mitten maskinen med vakuum där forskarna lyckats fånga antimateria. Till höger: Svante Jonsell, docent.

Foto: NIELS MADSEN/ALPHA/CERNhar-fangat-antimateria_5689859.svd
Jättespännande och fantasieggande! Hur kan man fånga något som inte finns.
Och om nu det som inte finns fins ändå - vad allt ska man då inte få se?

Förunderligt och märkligt.

Elektrifierade hattifnattar

En kul
UNDERSTRECKARE
av Fredrik Kastner om en nyutkommen antologi om en svårplacerad författare:
Röster om Gombrowicz. (1904 - 1969).
Red.: Anders Bodegård

Det blir nödvändigt att läsa Gombrowicz när man tagit del av följande påståenden
av poeten Marie Lundquist: "Man blir upphetsad av att läsa Dagboken. Sporrad, eggad, uppeldad...Alla tecken i Gombrowiczs texter är elektrifierade hattifnattar, det sprakar om dem."
och
av Fabian Kastner, författare och kritiker, "... Röster om Gombrowicz framhåller honom som Kloker, Blyger, Glader, Butter, Trötter, Toker och Prosit på en och samma gång..."

Jag reserverade omedelbart Dagboken och Testamentet på biblioteket. Till en början.

Fritt sömsätt

Ännu ett lästips från yllebroderidagarna. Ur Helgas flygblad av Helga Henschen.

Lästips från yllebroderidagarna

Föreläsarna under yllebroderidagarna på Kulturen i Lund tipsade titt som tätt om litteratur i anknytning till sina ämnen. Här kommer en lista:

Arendt, Hannah, Människans villkor. Rev. utg. 1998

Fischer, Ernst, Skånska yllebroderier i fria sömsätt. 1971

Garfield, Simon, Mauve: how one man invented a colour that changed the world. 2000

Läs om Garfield och hans bok

Gombrich, E. H. The sense of order: a stydy in the psychology of decorative art

Ingers, Gertrud, Gästgivardöttrarna i Everlöv: slöjd och bohag i en bondesläkt under 200 år. 1975

Ingers, Gertrud, Hemgiften: hemmets linneförråd förr och nu. Flera uppl.

Kjellman, Gunilla, Bröllopsgåvan: en etnologisk studie av gåvoekonomi. 1979

Reenstierna, Märta Helena, Årstadagboken 1- 3. 1793 - 1839

Rundquist, Angela, Blått blod och liljevita händer: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850 -1900. 1989

Saint - Aubin, Charles Germain de, L árt du brodeur. 1770

Stolt, Jonas, Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet: anteckningar från Högsby socken i Kalmar län. 1890

Taussi Sjöberg, Marja, Skiljas: trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet. 1988

Tin, Mikkel, De förste formene: folkekunstens abstrakte formspråk. 2007

Yllebroderier: berättande folkkonst från Norden. 2010

Zickerman, Lilli, Lilli Zickermans bästa: hemslöjdstankar från källan. 1999

Zickerman, Lilli, Skånes hemslöjd. 1919

LILLIZ Hemslöjdsblogg som delar namn med Lilli Zickerman.

Bilden föreställer nr 9959 i Lilli Zickermans fotosamling.

Folkkonst målad i ylle

Yngst i klassenYllebroderi på Kulturen i Lund dag två. Yllebroderier i Jämtland och Härjedalen. Ingela Fredell från länshemslöjden i Jämtland berättar intressant bl. a. om det speciella med färgerna i de jämtländska broderierna som kom sig av påverkan från uniformerna i det jämtländska dragonregementet. Rotebönderna skulle tillhandahålla material till uniformerna och förmodligen vävdes egen vadmal.Detta användes också till kuddar som sedan stoppades med getskinn, fjädrar av skogsfågel, renhår och tagel. Baksidorna var i skinn.
Det jämtländska yllebroderiet skiljer sig alltså på många sätt ifrån det sydsvenska.
Figurerna i mönstrena är dessutom färre och större. Dett gäller också i Härjedalen.

Annhelén Olsson som är redaktör för den nyutkomna nästan slutsålda Yllebroderier funderar över svårigheterna med att veta vilka som broderat. Är det speciella, ofta kringvandrande brodöser eller flickor som arbetat på sin hemgift? Ibland finns det initialer men då vet man inte riktigt om det är brodösens initialer eller ägarens. Men om man studerar en mängd broderier lär man sig känna igen vissa stilar. Mönstrena går i släkten.
Släktforska! uppmanar Annhelén Olsson.
Hon efterlyser också yllebroderier i privat ägo helst med proveniens. Deltagarna uppmanas att ge sig ut och söka och rapportera till närmsta hemslöjd.
Norskt och danskt yllebroderi presenterades också i flera programpunkter.

Som avslutning presenterar Anneli Palmskiöld ett nytt kandidatprogram vid Universitetet i Göteborg - Ledarskap i slöjd och hantverk.
Mötet mellan handlingsburen kunskap och forskning var rubriken för hennes bidrag.
Hon frågar sig hur man förmedlar tyst kunskap och önskar sig ord och bild på konsthantverksprocessen.
När man samlar föremål ska man också ta med de redskap som använts vid framställningen, vilka mönster, i vilket sammanhang och av vem.
Vid tidigare inventeringar valde man bort det vanliga. Enligt direktiv från Artur Hazelius.
När Lilli Zickerman inventerade svensk folklig textil i Sverige valde hon konsekvent bort virkade föremål. Virkning ansågs inte fint.
Anneli Palmskiöld tar upp den klassiska dikotymin nålen - pennan och rekommenderar läsning av Människans villkor av Hannah Arendt. Det har alltid funnits en skillad mellan praktiskt arbete och boklig bildning. Ingen kommunikation har förekommit.

Berikade och fyllda av intressanta tankar och med vackra bilder på näthinnan vandrar vi ut i den filtvåta novemberkvällen,

Fritt fram för fantasin!

Vit bakgrund är ovanligt
Första dagen av frossande i yllebroderier på Kulturen i Lund.
Ursprunget är höljt i dunkel, men yllebroderiet har flyttat omkring med människorna. Skåne, Blekinge, Norge, Danmark, men också Ungern, Tyskland. Gemensamma drag finns, såsom vissa figurer och man talar om en västerländsk mönsterbank.
Barbro Nyberg, som varit hemslöjdskonsulen i Kristianstad, höll ett intressant föredrag om en inventering av yllebroderier i muséer, hembygdsgårdar och privat ägo som hon ägnat åtskilliga år åt. Hon illustrerade med vackert bildmaterial. Igenkänningsfaktorn var hög.
En annan höjdpunkt var Eva Bergs genomgång av färger, material, garn och olika stygn.
Eva Berg, som är chef på Hemslöjden i Landskrona, har sysslat mycket och länge med att bl. a. hålla kurser i yllebroderi. Hon hade många handfasta råd att dela ut. Det märktes att hon handskats med nybörjare och visste var svårigheterna kunde torna upp sig.
Eva Berg tycker att man ska kasta loss och känna sig fri att skapa efter sin egen näbb, så att säga. Man ska inte jämföra sig. Yllebroderi ska vara personligt. Inte perfekt.
Föredragshållarna är de som skrivit bidragen i Yllebroderier, vilket inte betyder att de upprepar sig. Så kunde till exempel Johanna Rosenqvist från Linnéuniversitetet i Växjö passa på att visa de bilder hon inte fått ta med i boken.
Yllebroderier som kom ut för ett par månader sedan trycktes i
3 000 exemplar och idag finns endast 350 ex kvar.


Imorgon fortsätter frossandet.

KULTUREN I LUND

HEMSLÖJDEN SKÅNE LÄN

Läser också

Irland på 30-talet och England på 1780-talet.
Sebastian Barry, Den hemliga skriften respektive
Andrew Taylor, Nattvandraren

Oemotståndligt!

Jag har bara läst förordet, men är redan helt såld!
Johan Hakelius är å sin sida helt såld på allt engelskt. Förra årets bok hette Döda vita män och handlade om excentriska, döda britter.
Ladies är en hyllning till den engelska kvinnan. Så här skriver Hakelius i förordet: "England vore ingenting utan sina damer. Vid sidan av att de slår in landet i chintz och ser till att grädden är tillräckligt "clotty" utgör de nationens själva ryggrad - eller åtminstone dess stela överläpp"
-----
"Det är något alldeles särskilt med de engelska damerna. Något metodiskt envist, självklart behärskat, lätt prilligt."

Ingenting är lättare än att reta sig på Johan Hakelius, men man måste erkänna att han är väldigt "witty" och väldigt rolig. Och han har alldeles rätt i att han har ett typiskt radioansikte.

Litteratur- och trubadurkväll på biblioteksfilial

Litteratur och musik varvas under en kulen novemberkväll i Nordiska biblioteksveckan.
Sigrid Combüchen, August Strindberg, Margareta Lindholm och Audrey Niffenegger (m. fl.) samsades med Owe Törnquist, Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Carl Anton.
Sextio personer trängs och trivs. Ett lyckat koncept, helt enkelt.

En vallares visor

UR
S Adolf Svensson (1885 - 1972) gav ut En statares visor under namnet Sven Vallare på förlaget Frilansen 1943.
Den innehåller frihetssånger, dikter till naturen och hembygden, folklivsbilder och muntra visor.
Sven Vallare skrev också dikter för hembygdsskrifter, tidningar och tidskrifter.
Dikterna är rytmiska och vittnar om såväl utblick som beläsenhet. De minner om en svunnen tid som varken bör eller skall glömmas bort.
Statarsystemet avskaffades 1944.
En statares visor tillkom under kvällar och nätter efter långa arbetsdagar när herrgård och djur fått sitt.
Till min hembygd är också tonsatt.

DET MAGISKA NORDEN

Nordiska biblioteksveckan 8 - 14 november 2010 inleddes med Kura skymning.

Två duktiga uppläsare, Torbjörn Hellström och Henrik Bergqvist, läste de föreskrivna texterna ur Eddan respektive Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist.
Gitarrgruppen från Kultur- och musikskolan spelade fint under Jan Erik Ströms ledning.
Föreställningen övervakades av en stor, luden spindel med ett rött blinkande öga.
Efteråt bjöds på en grön, magisk dryck med ostbågar och fläsksvålar under informell informell samvaro innan alla vandrade hemåt i det snöblandade regnet.

(Spindeln steg efter fullgjort värv ner från sina höjder och lade girigt beslag på resterna.)

Föreningen Norden kan glädja sig åt ännu ett lyckat och välbesökt arrangemang.

Stendhal - tidig feminist!

Stendhal, alltid levande och föremål för intresse.
Läs Lena Kårelands RECENSION av en nyutkommen bok: Stendhal. Vivre, écrire, aimer.
(I den ordningen. Livet gick före skrivandet.) Författare: Philippe Berthier.

Litet bo jag sätta vill

Höst i markerna

Livets ånger, skuld och längtan

Förvånad slår jag igen boken. Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger.
Jag läste aldrig storsäljaren Tidsresenärens hustru när den kom för sex år sedan. Frågan är om jag inte kommer att ompröva beslutet.
Jag har sträckläst Själens osaliga längtan. Den är romantisk och realistisk; en blandning av gotisk berättelse, spökhistoria och alldeles vanlig relationsroman. Välskrivet är det också.
Highgate Cemetary i London och ett hus i dess omedelbara närhet är den centrala miljön. London känns över huvud taget mycket levande.
I huset bor några aparta människor, bl. a. ett par amerikanska tvillingar i tjugoårsåldern och en sympatisk man som lider av tvångssyndrom samt en man som skriver en avhandling om Highgate Cemetery och har varit gift med den moster Julia och Valentina inte visste att de hade.
Redan från början tycker jag att Julia och Valentina är alldeles ovanligt genomskinliga och alltför barnsliga. De är också spegelvända och den ena är inte hel utan den andra.
Bakom dessa tvillingar finns ännu ett par tvillingsystrar, Edie och Elspeth, en generation tidigare. Och dolda familjehemligheter på gränsen till avslöjande anas på ett tidigt stadium i romanen. Hemliga dagböcker och brev hjälper till att skingra dimmorna.
Boken överraskar till sista meningen.
Två slutsatser kan dras:
1/Var försiktig med dina önskningar. De kan bli uppfyllda.
2/ Highgate Cemetery är en trevlig, romantisk plats man gärna skulle vilja besöka.

I slutet av boken vädjar författarinnan om bidrag till skötseln av Highgate Cemetery. Det kostar 11 000 kr om dagen att hålla den i stånd. Audrey Niffenegger har själv varit guide här och är väl förtrogen med historien och alla kända personer som ligger begravda här.

AUDREY NIFFENEGGER
är född 1963 och bor nu i Chicago med sina två katter.

Antikvariatsfynd

På Holje Bokhandel & Antikvariat hittade jag idag Rut Hillarps debutroman Blodförmörkelse.
Dessutom köpte jag Agnes von Krusenstjerna, doktorsavhandling/biografi, av
Olof Lagercrantz. Han var släkt med författarinnan och umgicks i samma kretsar så kunskaperna om ämnet var gedigna. Olof Lagercrantz´rena och klara språk är alltid en njutning att läsa och jag tycker att hans biografier brukar vara fina personporträtt också

Eva B Magnusson, Rönnbärsvägen. Dikter i urval

54 år gammal debuterade Eva B Magnusson. Men då var hon redan fullfjädrad poet.
Ropet in heter den första diktsamlingen som kom ut 1992.
En dikt ur den:

Innan det hunnit ljusna
skyndar en kvinna till brevlådan
för att hämta tidningen.
Hon vet mycket väl att det finns
fläckar av is i asfalten
men hon går med blicken riktad
rakt upp mot stjärnorna
och hon faller förstås.
I fallet drar hon med sig
hjortar och telefonledningar
och det som återstår av mörkret.
Ingenting av det som står
i tidningen har någon betydelse
längre.
Om hon ångrar något är det
för hjortarnas skull.
Hon stryker dem över manken
och viskar Spring!
Själv ligger hon kvar
och väntar på
vad morgonen mer har att bjuda.


Ett prosastycke ur Särskilt det röda, 1998

höst
Hundägaren trär plastpåsen över handen, den blinde snubblar på sin käpp, de som förstulet omfamnar varandra utanför kennelklubbens lokaler får finna sig i att bli utskällda. Träden rostar, de unga är alltför unga. Käraste, förhärda dig!

Den öländske poeten Lennart Sjögren har skrivit förord till Rönnbärsvägen.
Här finns också med ett antal hittills i bokform opublicerade dikter i den avslutande delen som heter Ellips.
Eva B Magnusson valdes till Årets LÄNSFÖRFATTARE i Örebro län vid Bokmässan i Örebro 2010

Skönlitteratur och statsmannaskap

För den som vill förstå vår värld och/eller på ett framgångsrikt sätt sköta statsangelägenheter är skönlitteraturen oersättlig. Charles Hill har skrivit en bok om detta: Grand strategies. Literature, statecraft and world order. Carl Rudbeck recenserar i en UNDERSTRECKARE.
Somliga författare känns mera självklara än andra, t. ex . Vergilius (Aeneiden)
och Homeros (Ilianden).
Men det är väldigt intressant att läsa om vad romaner av Jonathan Swift (Gulliwer´s resor), Jane Austen (Emma), Charles Dickens (A tale of two cities), George Eliot (Daniel Deronda)
och Muriel Spark (Mandelbaumporten) kan ha att lära ut i sammanhanget.
Säg vad man inte kan ha skönlitteratur till?

Sommarmyt

Therese Eriksson om likheterna mellan Åsa Ericsdotter och Rut Hillarp

bernur om Rut Hillarp som länken mellan Södergran och Pia Tafdrup