söndag 7 november 2010

Livets ånger, skuld och längtan

Förvånad slår jag igen boken. Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger.
Jag läste aldrig storsäljaren Tidsresenärens hustru när den kom för sex år sedan. Frågan är om jag inte kommer att ompröva beslutet.
Jag har sträckläst Själens osaliga längtan. Den är romantisk och realistisk; en blandning av gotisk berättelse, spökhistoria och alldeles vanlig relationsroman. Välskrivet är det också.
Highgate Cemetary i London och ett hus i dess omedelbara närhet är den centrala miljön. London känns över huvud taget mycket levande.
I huset bor några aparta människor, bl. a. ett par amerikanska tvillingar i tjugoårsåldern och en sympatisk man som lider av tvångssyndrom samt en man som skriver en avhandling om Highgate Cemetery och har varit gift med den moster Julia och Valentina inte visste att de hade.
Redan från början tycker jag att Julia och Valentina är alldeles ovanligt genomskinliga och alltför barnsliga. De är också spegelvända och den ena är inte hel utan den andra.
Bakom dessa tvillingar finns ännu ett par tvillingsystrar, Edie och Elspeth, en generation tidigare. Och dolda familjehemligheter på gränsen till avslöjande anas på ett tidigt stadium i romanen. Hemliga dagböcker och brev hjälper till att skingra dimmorna.
Boken överraskar till sista meningen.
Två slutsatser kan dras:
1/Var försiktig med dina önskningar. De kan bli uppfyllda.
2/ Highgate Cemetery är en trevlig, romantisk plats man gärna skulle vilja besöka.

I slutet av boken vädjar författarinnan om bidrag till skötseln av Highgate Cemetery. Det kostar 11 000 kr om dagen att hålla den i stånd. Audrey Niffenegger har själv varit guide här och är väl förtrogen med historien och alla kända personer som ligger begravda här.

AUDREY NIFFENEGGER
är född 1963 och bor nu i Chicago med sina två katter.

4 kommentarer:

  1. Visst är den fantastisk! Jag är dock fortfarande skeptisk till att läsa Tidsresenärens hustru, jag tror inte att det är min typ av berättelse helt enkelt. Men den här! Vacker, och väldigt gripande dessutom.

    SvaraRadera
  2. Vet du vad, Pomegranate! Jag tror att du har rätt.
    Läste på lite om Tidsresenärens hustru och fann att jag nog trots allt inte är intresserad.
    Men hon är innovativ, Audrey Niffenegger.

    SvaraRadera
  3. Hmm, jag kanske borde revidera min Niffenegger-uppfattning? Eftersom ni båda två tyckte om den här senaste, så kanske jag ska slå till och läsa den? Jag menar, det är ju alltid ett plus när en kyrkogård är involverad...

    SvaraRadera