Trädgårdsliv

Trädgårdsliv nr 4 2025: Höst handlar till större delen om japanska trädgårdar av olika slag. Mossträdgårdar, trädgårdar med sten, vatten och träd, trädgårdar med mönsterkrattat grus, stenkolonner och mossa. Ett kapitel ägnas de underbara höstlönnlöven; några lönnbilder från Norrvikens japanska trädgård finns med. Japanerna firar Momiji-gari (jakten på röda löv) genom att gå ut i skogen till särskilda ställen. Traditionen med momiji - gari är djupt rotad hos japanerna alltsedan Heianperioden (794 - 1195) med referenser i konst, poesi, och litteratur genom århundraden. Light - ups firas på kvällarna med belysning på de vackra träden. Lönnarna börjar rodna i slutet av september i norra Japan och når Kyoto i mitten av november. En av Japans mest berömda poeter Matsuo Basho (1644 -  1694) inspirerades av höstlövens färger. I likhet med många andra poeter.

En smakebit på søndag v. 42 2025

"En flytt från storstaden till ett hus med trädgård medförde trädgårdsarbete och flera kläder att laga. Jag jobbade mig igen om min garderob och lagade byxor, skjortor, tröjor jackor, strumpor, t- shirts, osv. Jag praktiserar idén om "mottainai", ett japanskt uttryck för det som är för bra för att slängas, och min inspiration kommer från mina samlingar av 

mina samlingar av lappade och lagade textilier från norra Japan. Jag studerar de gamla textilierna och tittar på hur de är sydda, men jag gör inte exakta kopior. Man kan säga att jag bär en tradition men jag är inte traditionell i mitt sätt att sy, istället tar jag avstamp i en specifik teknik och lägger sedan vikt vid uttrycket. Att förlänga textiliernas livslängd med att lappa och laga är mitt bidrag till filosofin kring mottainai, och den vill jag ge vidare till nästa generation. Det textila kulturarvet berikar och förenar oss över både geografiska och generationers gränser och jag vill tacka de människor som en gång började sy sashiko (betyder litet stygn), särskilt min mamma som visade mig hur hon sydde för hand. Nu för jag deras arv vidare."

Ur Laga med sashiko av Takao Momiyama och Kerstin Neumüller. Natur & Kultur 2024

Kallt nog för snö

Kallt nog för snö av den australiensiska författaren Jessica Au är hennes andra roman. Den har blivit hennes internationella genombrott och finns även på svenska i fin översättning av Amanda Svensson. Romanen är inget mindre än en skimrande pärla med ett språk klart som källvatten. En namnlös kvinna ger sig på resa i Japan med sin likaledes namnlösa mamma. Mamman kommer från Hongkong och är måttligt förtjust i resan. Men dottern envisas. De två är ganska främmande för varandra och många tecken tyder på att deras inställning till livet skiljer sig mycket. De vandrar omkring i Tokyo, går på konstmuseer och i affärer. Dottern är mycket ambitiös i allt vad hon företar sig. Hon ägnar sig åt studier i engelsk litteratur. Hon beundrar de grekiska myterna mycket och förvånar sig över deras absoluta odödlighet. De är aktuella och tillämpliga i alla tider. I Kallt nog för snö får läsaren ganska snart en tydlig känsla utav att det som egentligen händer sker under och vid sidan av själva berättelsen. Tokyo och det övriga Japan  döljer sig bakom dimma och ett lätt regn. Det är så vackert. Och tidlöst.

Foto: Charlie Kinross 

Titel: Kallt nog för snö

Författare: Jessica Au 

Översättare: Amanda Svensson

Förlag: Weyler

Tryckår: 2024

Antal sidor: 127 

Förlorad mark

Huvudpersonen som mötte läsaren i Frans Wachtmeisters hyllade debutroman Territoriella anspråk återkommer i bok nummer två, Förlorad mark. Han har nu varit i Japan i elva år men känner att han är en främling. Han arbetar på ett headhuntingföretag, Ways Recruiting. Det går inte så bra för honom och han ligger sist på listan över hur medarbetarna lyckats med sina uppgifter. Han har väldigt svårt att uppbåda något intresse för arbetet och till slut lämnar han det trots att han vet att hans visum inte kommer att förnyas om han inte har något arbete. Han har haft en japansk flickvän men hon lämnade honom för studier i Paris. Nu beslutar han sig för att bli hikikomori, det vill säga en människa som drar sig undan världen och andra människor. Han blir lycklig när han upptäcker att han kan beställa mat och få den hemburen och ställd utanför dörren  av Amazon Japan. Men han förstår att han snart måste försvinna från Tokyo för att undgå polisen och migrationsmyndigheterna. Han uppsöker en studiekamrat som ha läst konsthistoria tillsammans med, Bunta, som arbetar som bildhuggare på landsbygden. Där söker han skydd i Bardo, byggnaden som blir en sorts gränsland fullt med snidade buddhor, buddhisattvor och gränsvakter. Författaren passar på att avliva diverse myter om Japan. Visst kan asiater supa till. Japanerna är kollektivistiska och konfucianistiska. Det har sitt pris att vara världens mest säkra och välfungerande land. Japanerna är xenofober alltsedan Edo - tiden. De föraktar främlingen. Japanerna är ett grymt folk men världsbäst på skönhet. De ser unga ut länge men blir gamla över en natt. Protagonisten känner att han förlorat Japans gunst. Han vet att han inte kan få rösträtt, men om han blir far till ett barn med japansk mor så blir han inte utvisad.  Japan utanför Tokyo är rena stenåldern och han avskyr den japanska naturen i stort. Men den krumma förvridna japanska tallen älskar han. Naturen går bara att älska om man vuxit upp med den. Jag tyckte väldigt mycket om Territoriella anspråk och jag tycker väldigt mycket om Förlorad mark också. Jag har känt igen en del, som vissa platser och förhållanden och namn som Frans Wachtmeister refererar till. Han vet vad han talar om så det är bara att acceptera vissa saker som jag helst inte velat höra. Hoppas att detta inte är sista japanboken Frans Wachtmeister skriver.

Titel: Förlorad mark

Författare: Frans Wachtmeister

Förlag: ellerströms

Tryckår: 2025

Antal sidor: 253
 

Varför? Därför! Om första gången. v. 16 2025

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! Om första gången

Varför minns jag så väl än i denna dag första gången jag inte fick ett påskägg när alla syskonen fick?  Därför att mamma påstod att de inte trodde att jag brydde mig om det längre! Så dumt! Bara för att jag flyttat hemifrån! Jag blev väldigt sårad.

Varför minns jag så väl första (och enda) gången jag var med pappa på bio? Förmodligen Därför att detta var ett alldeles unikt tillfälle. Vi såg en boxningsfilm om boxaren James J Corbett och hans liv. Gentleman Jim hette den. Det var inte jag som valt den. Senare i livet var jag på en boxningsmatch IRL mellan Bosse Högberg och Gordon Lott i Malmö. Anita Lindblom var också där. Det var en upplevelse. Det var inte jag som valt.  Det var pojkvännen för tillfället.

Varför minns jag så väl första gången jag kom till Japan? Därför att det var i Tokyo och det var såååå mycket folk där i samma höjd över havet som jag. Allt var nytt och främmande och så väldigt trevligt och spännande. Tala om love at first sight!

Varför minns jag så väl när jag fick mitt andra barn (jag minns väldigt väl när jag fick det första också, tro inget annat). Därför att det var en flicka! Jag var så inställd på ännu en gosse att jag blev så löjligt överraskad utav att jag fått världens finaste dotter. Som det kan bli!

Tisdagstrion v. 15 2025: Asien (asiatiska författare eller asiatiskt innehåll)

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 15: Asien (asiatiska författare eller asiatiskt innehåll) 

1. The Tale of Genji av hovdamen och poeten Murasaki Shikibu, Japans nationalepos.The Tale of Genji kom ut ca år 1000 och räknas som världens första realistiska roman. Handlingen är förlagd till 700 - talet. De första två tredjedelarna handlar om den oförliknelige prins Genji och hans äventyr; resten om vad som händer efter hans död. Genji är idealmannen för hovet under den heianska tiden: poet, målare, dansör och musiker.

2. Förklädd. I Förklädd skildrar Shusei Tokuda sitt treåriga förhållande med den unga Junko Yamada som till varje pris vill bli författare. Hennes stora förebild är franska Colette. I romanen, som Tokuda skriver tio år senare kallas hon Yoko och den äldre, framgångsrike författaren Yozo. Hon har ett havererat äktenskap bakom sig och tre barn som hon lämnat bort. Yozo blir snart hennes lydiga redskap.

3. Carl Peter Thunberg levde 1743 - 1828. Han var läkare och botanist och Linnés mest framgångsrike lärjunge. Han reste till den japanska ön Deshima som tjänsteman för Ostindiska kompaniet. Men först hade han ägnat tre år åt att lära sig nederländska i den nederländska Kap - kolonien i Sydafrika. Holländare var de enda utlänningar som släpptes in i Japan.
Japan var ett mycket slutet land vid den här tiden och Thunberg övervakades överallt. Men ändå lyckades han förmedla medicinska kunskaper till japanska läkare och samla in  japanska vilda växter. 800 arter presenterade han sedan  i sin Flora Japonica.
Thunberg var en flitig och vänlig man och han blev mycket omtyckt både i Sydafrika och Japan. Han anses också ha haft stor betydelse för att Japan så småningom tillät utlänningar att komma in i landet.
Bokförlaget Rediviva gav 1980 ut Thunbergs Resan til och uti Kejsaredömet Japan åren 1775 och 1776. 

Varför? Därför! v. 13 2025: Att turista

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! v. 13: Att turista

Varför minns jag några speciella semesterresor?

Därför att veckan på Sicilien nittonhundrakallt erbjöd en fantastisk påskvecka med katolska processioner, fantastiskt god mat och ett mycket speciellt landskap. En New York - semester som bl a innehöll ett besök på Columbia University där vi fick veta vilka möjligheter studenterna hade. Jag hade gärna studerat i USA. Och mitt första möte med Japan minns jag som något alldeles särskilt. Vimlet av människor, alla okända väderstreck, vänligheten, den tysta trafiken.

 

Varför köper jag sällan souvenirer om jag reser bort?

Därför att jag hellre fotograferar.

Varför väljer jag gärna en storstad som resmål?

Därför att det finns så många fantastiska, och en kan ju lätt söka sig utåt landsbygden för att komplettera bilden av landet ifråga

Varför längtar jag speciellt tillbaka till Japan?

Därför att det är en fantastisk upplevelse att vara där. Folklivet, Ueno Park i Tokyo, samurajkvarteren i Kyoto, öarna, Gyllene paviljongen, Silverpaviljongen, höstlöven, allt!

 

Varför turistar jag aldrig utomlands på sommaren?

Därför att svensk sommar är svårslagen, come rain come sun

Tisdagstrion v. 12 2025: Våren

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 12: Vår i handling eller på omslag

1. Tredje delen av Wladislaw S. Reymonts romanserie Bönderna behandlar Våren. Platsen är  byn Lipec . Våren är påfrestande. Maten börjar ta slut både för människor och djur; vårnöd eller föreskördnöd talar man om. Det är ovanligt kallt, solen skiner, det regnar och snöar. Reymont fick Nobelpriset i litteratur 1924. Bild: Niclas Sennerteg

2. Om våren av Karl - Ove Knausgård. Boken är ett brev till den yngsta dottern och den tar sin början redan när dottern befinner sig i sin mammas mage. Den lilla har redan tre syskon; två systrar och en bror. Alla tre barnen blir väldigt glada när de får veta att de ska få ett litet syskon. Mamman, Linda Boström Knausgård, befinner sig på sjukhus efter en depression och storebror ringer upp henne för att kontrollera faderns uppgifter.

3. Vårsnö av Yukio Mishima, 1969, är en väldigt fin klassiker; första delen i författarens tetralogi Fruktbarbarhetens hav. De övriga tre delarna är inte översatta till svenska. Vårsnö kom på svenska 1995. Jag läste den innan bloggen fanns och jag blev väldigt förtjust i den. Japan befinner sig i brytningstiden mellan det gamla samhället i 1900-talets början och det nya som pockar på uppmärksamhet. I berättelsens centrum finns en tragisk kärlekshistoria mellan en ung, nyrik man och en aristokratisk flicka.

Varför? Därför! Nu om kunskap

Klimakteriehäxan: Varför? Därför v. 12 2025. Nu om kunskap

Varför vet jag en del om AI /Artificial Intelligence?
Därför att jag är ganska nyfiken. Har en liten ChatGPT som jag frågar om saker ibland och får väldigt bra svar

 

Varför kan jag aldrig vänja mig vid att läsa instruktionerna först. 

Därför: Bäst är ju om en kan klara sig själv. Först testar man och sedan - om det visar sig bli alldeles nödvändigt - läser en instruktionerna.

Varför lärde jag mig ytterligare språk?
Därför att jag alltid varit intresserad av språk. Gymnasiekompetens i ryska läste jag in under tiden för mitt första arbete. Italienska läste jag inför en resa till Italien. Det gav stor utdelning för liten ansträngning. Japanska har jag läst åtskilliga terminer och har egentligen aldrig slutat. Det ger liten utdelning för stor ansträngning. Men japanskan måste friskas upp inför min femte resa till Japan i höst.

Varför kan ingen någonsin förklara fenomenet "svart hål" för mig?

Därför att jag inte frågat.

Varför har jag så höga krav på föredragshållare? 
Därför att jag drabbats av för många innantilläsare. Det är alltid lika tråkigt. Å andra sidan blir en jätteglad om en träffar på en bra föreläsare med pondus och kunskaper. När jag själv håller föredrag ser jag till att vara rustad till tänderna men jag har aldrig något koncept att läsa i. Möjligen stödpunkter så jag vet vilken ordning jag tänkt ha. Kontakten med publiken är värdefull. Det egna intresset smittar.

Veckans kulturfråga v. 11 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 11: Vilka böcker har fått dig att vilja lära dig mer? Svar: Nästan alla. Jag kollar ofta uppgifter i stort och väldigt ofta länders historia. Som till exempel när jag - i likhet med enligt O - läste En halv gul sol. Då fick jag lära mig mycket. Det senaste exemplet är när jag läste Att omfamna ett vattenfall av Ida Therén. Plötsligt umgicks jag med Henry Miller och Anaïs Nin och många andra kulturpersonligheter. Huvudperson är June Mansfield som Henry Miller var mycket förtjust i och utnyttjade grymt. Barnmorskan av Katja Kettu fick mig verkligen att läsa på. Miljön är trakterna kring Petsamo långt upp i norr där Norge, Finland och Sovjetunionen möttes. Här rör sig ryssar, tyskar, skoltsamer och finnar. Det är tiden för det s. sk. Lapplandskriget; 1942, 1943, 1944. Ingenting jag inns ifrån skolan. Vit krysantemum av Mary Lyn n Bracht handlar om två systrar under tiden som Japan ockuperade Korea. Hana är fridykare. En dag blir hon upptäckt av en japansk soldat och för att avleda hans uppmärksamhet från den yngre systern avleder Hana japanens uppmärksamhet. Hon hamnar som sexslav i en militärbordell. Den yngre systern Emi ägnar sitt liv åt att söka efter sin syster. Det där kände jag inte till heller. Den smala vägen mot norr av Richard Flanagan bygger på författarens fars berättelse från tiden som slavarbetare i ett japanskt fångläger. Australiensiska, tasmanska och koreanska krigsfångar skickades ut i Burmas djungler för att bygga en järnväg mellan Siam (Thailand) och Burma för den japanske kejsarens räkning. Flanagan belönades med Bookerpriset för Den smala vägen mot norr. Slutligen den augustprisbelönade De fattiga i Łódź av Steve Sem - Sandberg. En helt underbar roman om en förfärlig tid och den märklige judeäldsten Chaim Mordechai Rumkowski som antingen beskrivs som mördare eller frälsare beroende på vem en frågar.

Tisdagstrion v. 4 2025: Snö

 

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 4: Snö

1. Sverker Sörlin, Snö: En historia. "Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra någonting när det stormar. Det är en bok om urfolksjägare och vinterkrigare, om snön vi leker i och snön som är på blodigt allvar om alpina pister, Vasaloppsspår och världens äldsta skida, funnen i Västerbotten." Så står det på Bokus. Snö är precis nyutkommen och jag väntar på mitt beställda ex. Sverker Sörlin tävlade i längdskidåkning från 1965 till 1977

2. Jonas Gren, Tävlingsdräkten. Med efterskrift av historikern och skidåkaren Sverker Sörlin. Jonas Gren lyssnade jag på i Svenska Akademiens Börssal i höstas när Elin Wägnersällskapet firade att det var 80 år sedan EW  valdes in i Svenska Akademien. Jonas Gren läste utantill sin fantastiska sonettkrans om snö, skidvallning och döden. Publiken lyssnade andlöst, kan jag säga. Väldigt högtidligt att besöka Börssalen också. Inte helt lätt att bryta sig in, men till slut gick det. En hastig vända in i Nobelbiblioteket blev det också.

3. Snö av Maxence Fermine kom ut på svenska 2004  i översättning av Kerstin Hallén. En liten oerhört poetisk roman om snö, poesi, skönhet och haiku.17-årige Yuko bor i norra Japan på ön Hokkaido i slutet av 1800-talet. För fadern, som är shintopräst, är det självklart att Yuko antingen ska ägna sig åt religionen eller armén. Men Yuko vill bli poet. Haiku, snö och siffran sju är heligt för honom. Det är så vackert, rent och finstämt på ett skenbart enkelt språk.

Spridda över jordklotet

Yoko Tawada, född 1960, är en japansk författare som numera bor i Berlin och skriver både på japanska och tyska. Hon har fått många litterära priser och det förefaller vara välförtjänt. Spridda över jordklotet kom ut på svenska 2023 i översättning av Vibeke Emond. Den är ett verkligt läsäventyr och tilldrar sig i en inte alltför avlägsen framtid. Tekniken har utvecklats så att till exempel snöskottning blivit överflödig. Den sköts underjordiskt. Dammsugarna tar själva hand om avfallet. Yoko Tawada tar upp frågor om språk och identitet. Hon låter människor från länder som inte längre finns komma till tals. Japan, sushilandet, är ett land som sjunkit i havet på grund av klimatförändringar. Hiruko, som varit utomlands för studier, hittar ingen som hon kan tala japanska med och uppfinner därför ett språk hon kallar panska, en blandning av svenska, danska och norska. Romanen rör sig en del i de skandinaviska länderna och i det gamla romerska Trier i norra Tyskland. I Trier ska det hållas en umami - festival som förväntas locka mycket folk. Dit ska mästerkocken Tenzo/Nanoo komma. Hiruko beslutar att ge sig dit för att få tala sitt modersmål med honom. Knud, som studerar lingvistik reser med. Spridda över jordklotet kunde varit en dystopi om den inte berättats så muntert och vänligt. Som det nu är blir det ren science fiction. Yoko Tawada har utlovat två delar till.

Titel: Spridda över jordklotet

Författare: Yoko Tawada

Översättare: Vibeke Emond

Förlag: Tranan

Tryckår: 2023

Antal sidor: 354

Fem en fredag v. 46 2024: Drömmar

 

elisamatilda: Fem en fredag v. 46: Drömmar 

1. När gick en dröm senast i uppfyllelse? Det är nog varje gång jag kommer till Japan
   
2. Vad drömmer du ofta om? Se ovan vad det gäller vakendrömmar! Annars är det mest mardrömmar om att tappa bort handväskan, gå vilse, befinna mig i alldeles fel sällskap, ormar, krig
   
3. Hur skulle ditt liv se ut om du fick leva som du drömmer? Fullständigt förfärligt om det gäller nattdrömmar.
   
4. Brukar du komma ihåg dina drömmar? Ganska ofta
   
5. Vad är en dröm du haft länge men inte förverkligat, vad hindrar dig från att nå den? Mina vakendrömmar handlar ofta om resor. Resa, fotografera och skriva vore trevligt. Att bo någonstans och verkligen känna in platsen. Jag behövde vara ekonomiskt oberoende. Kanske behövde jag också skaffa mig ett lokalsinne först.
   

Tisdagstrion v. 45 2024: Krig (Gustaf Adolfsdagen imorgon)

Robert på Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 45: Krig (Gustaf Adolfsdagen imorgon)

1. Kvinnor i strid av Anna Larsdotter. Författaren skildrar hur kvinnorna på olika sätt deltagit i krig genom tiderna. Från att ha varit support åt männen blev de alltmera deltagande i själva striderna. Kvinnorna blev stridspiloter, stridsvagnsförare, artillerister, prickskyttar och luftvärnssoldater. De kom att göra allt som männen gjorde. I luftvärnet fick kvinnorna göra allt utom att avfyra kanonerna. Om de gjort det hade de räknats som kombattanter och då skulle de haft rätt till pension.

2. Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Författaren intervjuar mängder av kvinnor som deltagit i krig. De arbetar som sjukvårdare, läkare, infanterister, tvätterskor, signalister, stridspiloter, i ridande kosackenheter där de lär sig älska sina hästar, de fryser, de svälter, de får sina långa flätor klippta, och sina högklackade skor hemskickade. Det är läsning som berör starkt, men en sträckläser. Detta är inte en krigsskildring som är männens och de segrande hjältarnas. Detta handlar om själva kriget på gräsrotsnivå och krigets vardag.

3. Hiroshimas blommor av Edita Morris. Hiroshimas blommor är mycket lärorik läsning om hur atombomben drabbade de vanliga människorna.
Romanen belönades 1963  med Albert Schweitzers fredspris. Som första kvinna i världen blev författaren utnämnd till hedersmedborgare i Hiroshima. Hennes roman kom till efter att hennes son kom hem och berättade om vad han sett av atombombens offer och hon åkte till Japan för att se med egna ögon.

Fem en fredag v. 34 2024: Hemma bäst

elisamatilda: Fem en fredag v. 34: Hemma bäst

1. På hur många ställen har du bott? 9 ställen. Nej 10!
   
2. Vad är det bästa och sämsta med där du bor? Närheten till järnvägsstation och skog
   
3. Var skulle du vilja ha ett andra hem? Någonstans i nordvästra hörnet av Blekinge. Och husen i Japan är billiga just nu.
   
4. Hur vill du inte bo? I lägenhet i höghus. Tror jag. Har aldrig prövat. Hemma blir väl antagligen där jag sätter ner mina bokhyllor
   
5. Vilken förändring vill du göra hemma? Nytt tak.

Hoppas det smakar bra

Författaren Junko Takase föddes 1983. Hon har skrivit tre romaner. Hoppas det smakar bra är den första som översatts till svenska. Junko Takase fick det prestigefyllda Akutagawapriset för den 2022. Hennes förebild är Sayaka Murata som också skrivit om arbetslivet i Japan, Hur mår fröken Furukura, t. ex. och som också är samhällskritisk. Hoppas det smakar bra handlar om en arbetsplats där det tillverkas förpackningar för olika produkter. Jag - berättaren är en framåt flicka vid namn Oshio. Berättelsen kretsar till den söta, bräckliga Ashikawa som ofta får migrän när det ska arbetas över. Å andra sidan bakar hon olika läckerheter åt sina arbetskamrater. Hon bor hemma hos sina föräldrar och har inga andra ambitioner än att gifta sig. Oshio tål inte Ashikawa för att hon är svag. Nitani är mellanchef i företaget. Han och Ashikawa inleder ett förhållande. Det rör sig inte om några djupa känslor. Den ena parten anser sig har funnit sin man och den andra tycker att Ashikawa nog skulle duga som fru. Men han gillar inte att hon försöker avvänja honom från snabbnudlar. Det är väldigt mycket mat i den här boken. Maträtternas japanska namn förklaras inte men är inte svåra att slå upp. Nitani tycker att det hade varit bra om det funnits en tablett som kunde intas i stället för att det ska ägnas så mycken tid åt mat. Snabbnudlarna ger han inte avkall på så länge tabletten inte finns. På företaget finns fast anställda, deltider och timvikarier. Det finns en hierarki men gränserna känns inte så skarpa. Det finns också en tyst kultur; en aldrig uttalad överenskommelse. En går till sitt arbete för att en kan och orkar. Ingen trivs egentligen. Det är en ganska dyster roman innehållsmässigt; berättad med ett okonstlat språk. Det saknas värme. Romanen har gett upphov till diskussioner i Japan. Som läsare skapar en sig en bild av de olika personerna utan att för den skull komma dem nära. Jag skulle gärna läsa något mera av författaren. Hoppas det smakar är svensk - japanske Björn Wadas första skönlitterära översättning. Det hade inte varit fel med en korrekturläsare kan jag tycka.

 

Titel: Hoppas det smakar

Författare: Junko Takase

Översättare: Björn Wada

Förlag: Tranan

Tryckår: 2024

Antal sidor: 163 sidor  

Helgfrågan v. 24 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 24: Vilka höstböcker ser du särskilt fram emot? 

Vecka 26 kommer Junko Takases tredje roman Hoppas att det smakar bra  ut på svenska. De två tidigare är inte översatta. Romanen handlar om japanskt arbetsliv och har väckt stor uppståndelse i Japan och dessutom belönats med Akutagawapriset, Japans finaste litteraturpris. 

I oktober ska Elsa och Natanael Beskow. En kärlekshistoria komma ut Den är skriven av Annika Persson. När de båda möttes 1893 var de under utbildning. Han var den som blev mest känd då men är numera ganska bortglömd. Hustrun stod i skuggan då men är den som fortfarande är aktuell nu genom sina bilderböcker. Jag minns hur det beskrevs i Solägget. Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst hur Elsa Beskow satt vid matbordet och ritade omgiven av alla barnen.

Eftersom jag tyckte mycket om Slutet blir vår början av Chris Whitaker ser jag fram emot att läsa Mörkrets alla färger som kommer ut i september.

Helgfrågan v. 16 2024

Mia undrar i sin Helgfråga v. 16 var vi skulle förlägga en bokserie av något slag; deckare, feeelgood eller annan genre som vi skulle skriva.

Jag skulle skriva en bokserie om resor i Japan från norr till söder eller tvärtom. Jag skulle beskriva strukturen och levnadssättet i de olika delarna av landet. Jag skulle jämföra städerna med varandra; studera djur och natur och framför allt tala med folk. Vad tänker de? Vad drömmer de om? Vad tror de om framtidens Japan. Några författare skulle jag naturligtvis intervjua. Kyoto skulle få extra mycket tid, bl. a. för att jag där skulle hälsa på Maki,  min hyresvärdinna sedan flera år tillbaka. Antagligen skulle hon ha många fina förslag på resmål. Det skulle bli en bokserie som skulle vara en fördjupad resehandledning med personliga iakttagelser och reflektioner med många fina bilder och litterära  referenser.

Fem en fredag v. 7 2024: Spretigt

elisamatilda: Fem en fredag v.7: Spretigt

1. Vilken skiva kan du lyssna på repeat? Någon med Albin Lee Meldau eller bröderna Norén
   
2. Vad är något äckligt som hänt dig på restaurang?Kommer inte på något
   
3. Vad vill du uppleva innan du dör? Barnbarnens utveckling, Japan(igen),Vietnam, Sydkorea
   
4. Vilken är den bästa sitcomen? Keeping up appearances
   
5. Vilka tre appar i telefonen använder du mest? Bankid,  Google, SR Play

Tisdagstrion v. 2 2024

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 2: Böcker jag planerar att läsa under 2024.

1. Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är litteraturprofessor Ebba Witt-Brattströms dubbelbiografi över paret Martinson. 

2. Lars Vargö, Obeständigt  - kontrasterna i japansk kultur.  Lars Vargö, diplomat och tidigare bland annat ambassadör i Japan, är en av Sveriges ledande Japan - kännare. Han har även varit gästprofessor i Tokyo. 

3. Människan och läsandet. Aspekter på en livsavgörande aktivitet är en antologi. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen;  om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt, om läsning som vetenskaplig och kritisk profession och om översättarens roll som läsare. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.