Veckans kulturfråga v. 20 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 20: Vilka kulturella verk skildrar värme och hetta riktigt bra?

Jag kommer omedelbart att tänka på Ernst Josephsons målning Spanska smeder. En känner värmen från deras arbetsplats. En ovanligt torr sommar av Peter Robinson skildrar en sommar så het att en damm torrlagts och därmed har man gjort makabra fynd. Bagdad café är namnet på ett fallfärdigt motell i utkanten av Mojaveöknen i Californien. Hit kommer en dag tyska Jamin. Hon har blivit strandsatt av sin man och stannar kvar på motellet. Brenda, som driver ställert, är mycket misstänksam mot den minst sagt annorlunda Jasmin. Värmen både i yttre och inre bemärkelse, är påfallande i filmen som visades i Sverige 1988.

Tisdagstrion v. 20 2024: Bokomslag i blått, rött och vitt

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 20: Bokomslag i rött. blått och vitt (Norges nationaldag 17/5)

1. Natasha Brown, Samling väckte berättigat uppseende när debutromanen  Assembly kom ut i juni 2021.  Romanen handlar om en ung, vacker, färgad kvinna i London som arbetar inom ett manligt område, nämligen finansvärlden.

2. Stendhal, Lucien Leuwen  lär vara en av de finaste kärleksromanerna i världslitteraturen, högt skattad av till exempel den franske poeten Paul Valéry. Enligt författaren själv var det hans bästa bok. I sina trettiosex (!) testamentsutkast bekymrar sig Stendhal särskilt om att skydda sina manuskript och alldeles särskilt då Henri Brulards liv och Lucien Leuwen.

3. Ebba Witt Brattström, Moa Martinson. Skrift och drift i trettiotalet är Ebba Witt Brattströms doktorsavhandling. Hon började sin forskning när hon såg hur Moa Martinson behandlades i professor Ulf Brandells Svensk litteratur 1900 - 1950. Moa M fick väldigt lite utrymme i förhållande till de manliga arbetarförfattarna och hennes författarskap benämndes som "vaket, konstlöst och ofta kaotisk." .

Boktriss v. 20 2024: Bokstaven T

Mias bokhörna: Boktriss v. 20: Bokstaven T

Manlig karaktär: Tristan i romanen Tristan och Isolde av Joseph Bédier. Berättelsen om Tristans och Isoldes kärlekssaga kommer från den keltiska traditionen. Den har  berättas på många olika sätt bl. a. som opera av Richard Wagner. Tristan ska åka till Irland och hämta hem Isolde som ska gifta sig med Tristans farbror kung Marc i Cornwell. På vägen hem dricker de en kärleksdryck som Isoldes mor skickat med till bröllopet. Tristan och Isolde blir kära så klart, men - vad har de för det?

Kvinnlig karaktär: Tabita huvudkaraktären i romanen med samma namn av Iben Mondrup. Författaren bodde femton år under sin uppväxt i Grönland. Hennes roman, Tabita, tilldrar sig i byn Upernvik  i Grönland och Humlebæk i Danmark. Eva och Berthel är välbeställda danska handelsmän i byn. De har ett hembiträde som heter Abelone. Hon är 25 år och har redan tre barn som ingen riktigt vet vem som är far till. Barnen i Grönland i mitten på 60 - talet är ofta lortiga och fulla med löss, tycker fru Eva, men de går ju att tvätta av.Två av Abelones barn adopteras så småningom av det anska paret.

Djur, barn eller serie: Toker i Snövit och de sju dvärgarna

Selfie v. 20 2024: Om köket

Klimakteriehäxan: Selfie v. 20: Om köket 

1. Den kryddan (förutom salt och peppar) använder jag ofta:  Chiliflakes, lök

2. Den kokboken rådfrågar jag ofta:  Inte ofta men ibland: Vår kokbok. Anna Bergenströms matböcker

3. Den köksprylen är jag glad att jag har: Potatisskalaren 

4. Den köksprylen använder jag så sällan att jag borde göra mig av med den: En gammal skraltig, jättetung assistent 

5. Det är viktigt för trivseln i mitt kök:  Blomvasen på bordet, radion

6. Den prylen gör mitt kök speciellt: Årskalendrar med barnbarnsbilder

En smakebit på søndag v. 19 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i bloggutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan att för den skull spoila något, förstås. Min smakebit v. 19 kommer ifrån Hundnätter av Mirja Unge.

"Vad ska du göra där uppe, sa farsan när jag var förbi och skulle hämta nyckeln. Förresten hänger nyckeln i jordkällarn som vanligt. Han hade skottat färdigt han hade levt sitt lantliv och bänt i jorden och rötterna kämpat med träden huggit ved och liat fast grannarna stod och skrattade åt honom när han svor på sin spetsiga stadsdialekt. Låt dom stå och glo, sa farsan dom har väl inget annat att göra. Morsans och farsans utanförskap hade fortsatt växa i syrran och mig."     Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 19 2024

MIN

Så här skriver Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på." Häng på! Och länka i kommentarsfältet! Min Veckans mening v. 19:

"Han hade klivit ut på trappavsatsen med geväret och det avlånga ansiktet."

Ur Hundnätter av Mirja Unge

Kniven i elden

Författaren Ingeborg Arvola är född i Tromsø. Kniven i elden (2022) är hennes genombrottsroman som kommit på svenska i år i översättning av Marianne Mattsson. Undertitel: Sånger från Ishavet. Tiden är 1860 - talet och miljön är Nordkalotten. Huvudperson och berättare är Brita Caisa Seipajærvi, 35, mor till två söner som dessvärre har två olika fäder. Brita Caisa är inte gift med någon av fäderna och hennes livsvillkor är inte de bästa. Under fyra söndagar får hon lida kyrkostraff under gudstjänstfirandet för sitt umgänge med gift man. Ingen av gudstjänstbesökarna möter hennes blick. Brita Caisa lämnar sin trångsynta by och ger sig iväg med sina båda söner Aleksi, 12, och Heikki, 3, mot Ruija (ungefär Finnmark fylke i norra Norge) och det vinstbringande vårfisket. Hon har för avsikt att hitta en snäll och rejäl fiskare att gifta sig med, men ödet vill annorlunda. I stället träffar hon den virile Askan - Mikko, visserligen lyckligt gift med Gretha men de har aldrig fått några barn. Så småningom kan Brita Caisa och Mikko inte motstå den starka dragningen de känner till varandra. Miljön är fantastiskt skildrad liksom alla människor av olika slag som rör sig i området och vars intressen ganska ofta kolliderar. Här finns kväner (den släkt som författaren tillhör), skoltsamer, finnar och ryssar, bl. a. Ingeborg Arvola har utgått ifrån sin egen släkt och dessutom läst många bygdeskildringar. Människor är gudfruktiga, men håller bakdörren på glänt och glömmer aldrig att försöka hålla sig väl med det s. k. småfolket. Som vanligt blev jag fascinerad av människornas sätt att leva; hur de tänkte och löste vardagens problem. Alla håller sig undan den s. k. Överheten som ingen förväntade sig något gott av. Plötsligt stängdes någon gräns här eller där och skar av vägen till renbeten. Eller utmättes befängda böter för verkliga eller påhittade oförrätter. Och för kvinnor som Brita Caisa blev straffen hårda. Under läsningen tittade jag ofta på kartan och slog upp ord och uttryck. Kniven i elden fick Bragepriset 2022 och nominerades till Nordiska Rådets Litteraturåris 2023. Jag hade lite svårt att skiljas från den starka, dugliga Brita Caisa som hade förmågan att bota både folk och fä med sina varma händer. Därför blev jag glatt överraskad när jag läste att det kommer två delar till.

Titel: Kniven i elden. Sånger från Ishavet

Författare: Ingeborg Arvola 

Översättare: Marianne Mattsson

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2024

Antal sidor: 363