En smakebit på søndag v. 52 2024

Astridtherese på den norska bokbloggen Betraktninger  administrerar söndagens bokutmaning En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Lägren är uppsatta igen. Det är elkablar överallt. Var och en av oss har vaktjour med tanke på isbjörnar. Området lämnas aldrig obevakat. Igår var det min tur. Jag bar på ett gevär och iakttog hur de andra stökade en bit bort. Ljudet från radiotelefonen knastrade i fickan, men man vänjer sig vid det. Då och då lyssnade jag på vad som sades, men huvudsakligen tänkte jag bara på mitt. Eftersom solen inte går upp fanns det inga skuggor här när det inte är klar fullmåne. Jag saknar den. Min skugga. Är det så här det är på månen hela tiden?

Ur Havets minne av Petra Rautiainen       Fler smakebitar HÄR

Kniven i elden

Författaren Ingeborg Arvola är född i Tromsø. Kniven i elden (2022) är hennes genombrottsroman som kommit på svenska i år i översättning av Marianne Mattsson. Undertitel: Sånger från Ishavet. Tiden är 1860 - talet och miljön är Nordkalotten. Huvudperson och berättare är Brita Caisa Seipajærvi, 35, mor till två söner som dessvärre har två olika fäder. Brita Caisa är inte gift med någon av fäderna och hennes livsvillkor är inte de bästa. Under fyra söndagar får hon lida kyrkostraff under gudstjänstfirandet för sitt umgänge med gift man. Ingen av gudstjänstbesökarna möter hennes blick. Brita Caisa lämnar sin trångsynta by och ger sig iväg med sina båda söner Aleksi, 12, och Heikki, 3, mot Ruija (ungefär Finnmark fylke i norra Norge) och det vinstbringande vårfisket. Hon har för avsikt att hitta en snäll och rejäl fiskare att gifta sig med, men ödet vill annorlunda. I stället träffar hon den virile Askan - Mikko, visserligen lyckligt gift med Gretha men de har aldrig fått några barn. Så småningom kan Brita Caisa och Mikko inte motstå den starka dragningen de känner till varandra. Miljön är fantastiskt skildrad liksom alla människor av olika slag som rör sig i området och vars intressen ganska ofta kolliderar. Här finns kväner (den släkt som författaren tillhör), skoltsamer, finnar och ryssar, bl. a. Ingeborg Arvola har utgått ifrån sin egen släkt och dessutom läst många bygdeskildringar. Människor är gudfruktiga, men håller bakdörren på glänt och glömmer aldrig att försöka hålla sig väl med det s. k. småfolket. Som vanligt blev jag fascinerad av människornas sätt att leva; hur de tänkte och löste vardagens problem. Alla håller sig undan den s. k. Överheten som ingen förväntade sig något gott av. Plötsligt stängdes någon gräns här eller där och skar av vägen till renbeten. Eller utmättes befängda böter för verkliga eller påhittade oförrätter. Och för kvinnor som Brita Caisa blev straffen hårda. Under läsningen tittade jag ofta på kartan och slog upp ord och uttryck. Kniven i elden fick Bragepriset 2022 och nominerades till Nordiska Rådets Litteraturåris 2023. Jag hade lite svårt att skiljas från den starka, dugliga Brita Caisa som hade förmågan att bota både folk och fä med sina varma händer. Därför blev jag glatt överraskad när jag läste att det kommer två delar till.

Titel: Kniven i elden. Sånger från Ishavet

Författare: Ingeborg Arvola 

Översättare: Marianne Mattsson

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2024

Antal sidor: 363