I Yan Liankes förra memoar, Tre bröder, efterlyste jag kvinnorna. Nästa memoardel som kom ut på svenska 2024 också i översättning av Anna Gustafsson Chen har titeln Kvinnorna. Här börjar författaren med att beskriva sina första trevande försök att bekanta sig med med det täcka könet i akt och mening att så småningom ingå äktenskap. Det var inte förrän senare han fick sig en hustru och då var det mera ett resonemangsäktenskap än frågan om kärlek. Han behövde någon som kunde ta hand om markservicen på hemmaplan. Därefter berättar han om kvinnorna i sin omedelbara närhet; systrarna - den äldsta ledde honom till litteraturen till exempel- och en svägerska som han uppskattar mycket. Modern får ett längre kapitel. Henne beskriver han som optimistisk och rättfram men också gnällig och kortsiktig. I brist på föräldrar växte hon upp med en utvecklingsstörd farbror. När han dog var hon sexton år och vid sjutton gifte hon sig till ett liv med slit och umbäranden och många sjukdomar. Kvinnorna använde sig över huvud taget mycket av sjukhus, läkare och apotek. Något förvånande kan jag tycka. Modern blir i alla fall över åttio år. Sonen, som arbetar inom armén och är författare, skildrar den åldrande kroppen med en blandning av förfäran och beundran. Hennes arbetsliv ute och inne kröns av att hon blir sömmerska. Modern har också varit äktenskapsmäklerska, en viktig och grannlaga sysselsättning. Äktenskapsförmedlarna kallas röda damer och är mycket omskrivna och respekterade. I ett kapitel tar författaren till rent feministiska brösttoner när han beskriver hur kvinnorna på landet får göra både mans- och kvinnogöra. De står för två tredjedelar av världens rikedomar men äger endast en procent av dem. Under de heta somrarna åker kvinnorna långt iväg för att plocka bomull precis som de amerikanska slavarna. Lianke citerar Simone de Beauvoir, Antoinette Fouque och Judith Butler. Och jag blir förvånad igen. Bokens sista kapitel är helt charmerande. Där skildrar författaren sina promenader med den lilla sondottern i den purpurfärgade bambuns park vid tredje ringlinjen i Beijing. Lotusblommor, pilträd, mandarinänder och dansande pensionärer möter dem. "Farfar, jag tycker att vi ska ta och gifta oss", säger sondottern. När hon blir lite äldre kommer hon att villkora anbudet. Yan Liang är mycket fäst vid sin hemby på slätten i Henan och sina släktingar. Han citerar mängder av kinesisk litteratur. Jag tyckte mycket om Kvinnorna även om jag ibland tycker att författaren är lite väl glad över att höra sin egen röst. Yan Liang är på något sätt centrum i universum även när han berättar om många kvinnoöden som väl förtjänar att lyftas fram.
Titel: Kvinnorna
Författare: Yan Lianke
Översättare: Anna Gustafson Chen
Förlag: Weyler
Tryckår: 2024
Antal sidor: 309



