Den osynlige älskaren

Omläsning. Den osynlige älskaren av Moa Martinson stod i föräldrarnas bokhylla. Titeln tilltalade naturligtvis en fantasifull tonåring och jag blev inte besviken. Berättelsen om unga Betty fascinerar även vid omläsningen. Nu  tänker jag läsa om hela serien som består av fyra delar; Den osynlige älskaren, Du är den enda, Klockorna vid sidenvägen, Hemligheten. Tror inte att jag läste hela serien då men troligen del två också. Vad jag inte visste då var att författaren hämtade delar av berättelsen ur sitt eget liv med en försupen fattig torpare och som mor till fem pojkar. Det var innan hon mötte Harry Martinson. Betty -serien är mindre känd än Sally - serien men väl så intressant. Den tilldrar sig i början av 1900 - talet. Agrarsamhället ställs inför moderniseringar. Patriarkatet är starkt men kvinnor som Betty utmanar. Hon är bara 17 år när hon blir gravid genom en våldtäkt. Bäst att gifta sig med barnafadern, säger mor och far som är statare. Barnafadern, Fredrik, är en vacker, våldsam man som inte äger ett språk. Han är svår med spriten men en duktig skogsarbetare och timmerflottare. Den yngre broder, Fritz, är lika mörk som Fredrik är ljus. Han är också svag för sprit men inte alls så våldsam. I stugan, Tallbo, i skogen finns också snåle, snusige farfadern som inte direkt är någon solstråle, men som ändå blir ett stöd för Betty i trängda lägen. En följer Betty väldigt nära i hennes vardag och en tar del av hennes ensamma tankar. Betty har lärt sig renlighet av sin mor. Hon skrubbar hela stugan från golv till tak. Hon bakar och lagar mat - när det finns något att baka och laga av. Sakta men säkert får Betty fotfäste; hon är trots sin ungdom duglig och målmedveten. Hon vill bli kvitt sitt ekonomiska beroende av mannen. Hon ville ha det vackert omkring sig. Hon läser det hon kom över och är generös mot sina gamla grannar. Det är lätt att engagera sig i Betty och hennes liv. Hon är en sammansatt karaktär och som sådan mycket trovärdig. Jag kommer att tänka på Rya - Rya i Ivar Lo - Johanssons roman Bara en mor. Kristina Sandberg ser likheter med Neapel -kvartetten. Jag fortsätter läsningen om Betty.

Titel: Den osynlige älskaren

Författare: Moa Martinsson

Förlag: Tidens förlag

Tryckår: 1943

Antal sidor: 310 s.

Stilla flyter Don

Huvudperson i nobelpristagaren i litteratur, Michail Sjolochovs, Stilla flyter Don är donkosacken Grigorij Meljechov och hans familj; far, mor, bror, svägerska och syster. Så småningom tvingar Grigorijs far, Pantelej Prokofievitj, honom att gifta sig med Natalja, som är djupt förälskad i honom. Det är å andra sidan Aksinja, gift med Stephan Astachov, också. Det blir ett triangeldrama som involverar tre familjer och förorsakar mycket lidande. Romanen sjuder av liv och arbete; dans och sång om Stenka Razin och andra upprorsmakare. Stäppen och floden Don är betydelsefulla faktorer i kosackernas liv liksom naturligtvis hästarna. En kosack måste medföra sin egen häst till excersiser och inkallelser. I romanen möter en kosacker, arbetare, köpmän, godsägare och kosacker och soldater i fält. Folk kallar varandra (hjulbenta) kalmucker, tjerkesser och tatarer. En jude möter i romanen och han säljer öl. Arbetarna börjar samlas i kvarnen till förbjudna diskussioner om socialism. Kvinnobilden är inte så smickrande. Kvinnor skvallrar och är helt i sina känslors och lustars våld. Ofta får de grova tillmälen av män i likhet med dem män ger varandra. Sista tredjedelen av boken ägnas åt kriget mot österrikarna. Grigorij är med och han reagerar kraftigt mot det meningslösa dödandet. Minnet av den första människan han dödade förföljer honom i dröm och verklighet. Så förklarar också tyskarna krig. Grigorij förklarar för brodern som också mobiliserats att han känner det som om hans själ håller på att dö. Han ser också hur kriget förändrar hans kamrater. På dödens fält drabbar människor samman som förr aldrig lyft en hand mot någon. De sticker, hugger och slår och sårar människor och djur, varefter de moraliskt nedbrutna rider därifrån, skriver Sjolochov. Utan att vältra sig i blod och elände känns den här delen av romanen som ett kraftfullt motmedel mot krig. Hemmafronten håller kontakt med Grigorij och hans bror och på så sätt får läsaren också veta. Stilla flyter Don påminner lite om Bönderna av den polske nobelpristagaren Reymont. Medan Reymont så poetiskt beskrev naturen uppehåller sig Sjolochov mycket vid grödan. Sjolochov använder roliga metaforer när han beskriver människor. Romanen skrevs 1943; samhället och kulturen är helt annorlunda, men människorna kommer en nära. Jag tyckte mycket om Stilla flyter Don.

Titel: Stilla flyter Don

Författare: Michail Sjolochov

Översättare: David Belin 

Förlag: Tidens förlag

Tryckår: 1943

Antal sidor: 398