onsdag 20 juli 2022

Hundra år av ensamhet


Omläsning kan vara vanskligt. Men när Hundra år av ensamhet (1967; på svenska 1970) av Gabriel Garcia Marquez ( 1927 - 2014) kom upp i en av mina läsecirklar blev det aktuellt. Jag minns den som en läsupplevelse och hade lite onda aningar. Men Lina Wolfs nya översättning lockade och jag hade köpt den på rean så det var ju bara att sätta igång. Romanen handlar om sju generationer av den colombianska familjen Buendías i den växande colombianska byn Macondo. I den första generationen finns Ursula som framstår som en konstant i berättelsen. Hennes man heter José Arcadio Buendía. Deras båda söner heter José Arcadio Buendía och Aureliano Buendía. Deras dotter heter Amaranta och en vacker dag kommer en flicka vid namn Rebeca vandrande och hon blir deras adoptivdotter. Det finns ett släktträd i boken som underlättar något för läsaren. Det utmärkande för alla i familjen är deras ensamhet. Författaren har lånat karaktärer ur sin egen familj. Romanen följer ingen kronologi utan är mera cirkulär. Det finns ingen handling att följa. Det sägs att Marquez egentligen skrev romanen för en bekantskapskrets med samma referensramar. Hundra år av ensamhet kan läsas som en skildring av Colombias historia. Den omspänner tiden 1820 - 1920 ungefär. Det finns många färgstarka personer i Hundra år av ensamhet och folkslagen är många. Man hittar ett flertal starka kvinnor i olika samhällsskikt och flera av dem blir mer än 100 år gamla. De många metaforerna är dråpliga och de oförklarliga saker som händer berättas bara så där i förbigående. Vad är väl en leviterande präst? Eller en kvinna som hänger tvätt och försvinner mot himlen medförande lakan. Marquez är inspirerad av Borges, Virginia Woolfs Orlando, Tusen och en natt. 1982 fick han Nobelpriset i litteratur med följande motivering:"för hans romaner och noveller där det fantastiska och det realistiska förenas i en rikt sammansatt diktvärld, som speglar en kontinents liv och konflikter". Min första läsning var väldigt speciell och ska kanske inte jämföras med den här andra. Jag läste på ett annat sätt som en alltid gör när en ska diskutera i en läsecirkel. Helt klart är det en fantastisk roman som inte liknar något annat jag läst. 

Titel: Hundra år av ensamhet  Cien anos de soledad

Författare: Gabriel García Márquez

Översättare: Lina Wolff

Förlag: Wahlström & Widstrand

Tryckår: 2021

Antal sidor: 430

2 kommentarer:

  1. minns inte om det var Lina Wolff jag lyssnade på på biblioteket, i våras

    SvaraRadera