fredag 23 augusti 2013

Henrik VIII:s högra hand

Det blev maratonläsning på slutet, men jag kommer att hålla lånetiden med viss marginal.
Hilary Mantel är värd alla priser hon fått och kommer att få. BBC håller på att filmatisera Wolf Hall och fortsättningen Bring up the Bodies (som kommer på svenska 2014) och Royal Shakespeare Company arbetar med en teateruppsättning.
Huvudpersonen i Wolf Hall är Thomas Cromwell (1485 - 1540), jurist, riskkapitalist och finansanalytiker med försänkningar utomlands. Han är Henrik VIII:s rådgivare, räntmästare och starka stöd, medlem av riksrådet. Kungen säger om Cromwell att han kommit till världen för att vara den som förstår honom. Thomas Cromwell är en mångfacetterad man; en kvinnokarl, god mot sitt husfolk och sina vänners och grannars vän. Han kom ur mycket enkla förhållanden. Fadern var smed. Cromwells karriär var exceptionell
Thomas More, jurist och lärd man, är i mångt och mycket Cromwells motsats.
Han är grym och riktigt sadistisk. Och han motsätter sig envist att kungen blir huvudman för kyrkan och att Henrik den VIII:s äktenskap med Katarina av Aragonien upplöses för ett nytt giftermål med Anne Boylen. Cromwell kompromissar, lirkar och förhandlar.
Det är ett livfullt myller av människor i Wolf Hall. Lyckligtvis skickar författaren med en personförteckning. Handlingen utspelar sig i 1530 - talets England. Det är oroliga tider. Landet hemsöks bland annat av svettsjukan som skördar många liv. Reformationen pågår, det är dragkamp mellan kungen, kejsaren (Karl V) och påven (Clemens VII). Och så finns ju den förarglige Frans I i Frankrike.
Alla har sina företrädare i England och alla vaktar på varandra. 
Själva väggarna har öron.
Cromwell har kungens öra och han är också den som kan dämpa kungens humör och lugna och trösta. När kungen blir irriterad slår han med handskarna i handen och stampar med foten. Han tycke inte om grova ord och oanständiga historier och kan rent av vara lite sipp. Han anses vara en skarp teolog och tycker om att ge gåvor. Henrik beskrivs som välnärd, rentvättad och rosig... Trots att han önskar skilsmässa är han Katarina tillgiven. Och hon älskar honom envetet och syr hans skjortor.
Utöver en levande miljö och ett omsorgsfullt utmejslat persongalleri får man sig en hel del kulturhistoria till livs; vad man åt, hur man klädde sig  och hur man firade olika fester. Tyvärr står det också alldeles klart att kvinnorna inte tillmättes något värde alls. Nåde den stackars hustru som inte födde en son!
Unga vackra flickor mer eller mindre såldes av familjen (läs: fäderna). Det var viktigt att att skapa värdefulla förbindelser och då kunde en vacker dotter bana vägen.
I tiden rör sig berömda män som Martin Luther, Hans Holbein (som målade kungens och Cromwells porträtt), den lärde Erasmus av Rotterdam och poeten Thomas Wyatt för att nämna några. Man läser Fursten av Niccolò Machiavelli 
(död 1527) och Hovmannen av Baldassare Castiglione (död 1529).
Om alla historiska romaner vore som Wolf Hall skulle jag läsa flera.



2 kommentarer:

  1. En bok som jag är jättenyfiken på!

    SvaraRadera
  2. Nyligen läste jag boken How to exterminate stupidity Or the art of not justifying anything at all. Den är verkligen underbart fantastisk! Den bevisar vetenskapligt att det finns hopp om att sluta vara dum och förstöra Jorden trots allt, och tipsar även om hur det ska gå till! Det är en bok som alla borde läsa tycker jag. Den kostar bara 149 kronor och beställningssidan är http://litenupplaga.se/1198

    SvaraRadera