En smakebit på søndag v. 42 2025

"En flytt från storstaden till ett hus med trädgård medförde trädgårdsarbete och flera kläder att laga. Jag jobbade mig igen om min garderob och lagade byxor, skjortor, tröjor jackor, strumpor, t- shirts, osv. Jag praktiserar idén om "mottainai", ett japanskt uttryck för det som är för bra för att slängas, och min inspiration kommer från mina samlingar av 

mina samlingar av lappade och lagade textilier från norra Japan. Jag studerar de gamla textilierna och tittar på hur de är sydda, men jag gör inte exakta kopior. Man kan säga att jag bär en tradition men jag är inte traditionell i mitt sätt att sy, istället tar jag avstamp i en specifik teknik och lägger sedan vikt vid uttrycket. Att förlänga textiliernas livslängd med att lappa och laga är mitt bidrag till filosofin kring mottainai, och den vill jag ge vidare till nästa generation. Det textila kulturarvet berikar och förenar oss över både geografiska och generationers gränser och jag vill tacka de människor som en gång började sy sashiko (betyder litet stygn), särskilt min mamma som visade mig hur hon sydde för hand. Nu för jag deras arv vidare."

Ur Laga med sashiko av Takao Momiyama och Kerstin Neumüller. Natur & Kultur 2024

Veckans mening v. 42 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Min Veckans mening v. 42 kommer från Övergivenheten av Elisabeth Åsbrink.

" Vi är tillräckligt nära för att vara utom synhåll, hade hon tänkt." 

Fem en fredag v. 42 2025: Fredag

elisamatilda: Fem en fredag v. 42: Fredag 

 

1. Är du mer ”nu börjar helgen”-pepp eller ”lugn och stilla” på fredagar? Det varierar. 
2. Är du team pizza, tacos eller något helt annat? Något helt annat
3. Vad är det första du gör när du kommer hem efter en lång fredag?      Jag sparkar av mig skorna, tar på mig något bekvämare, sjunker ner  i läsfåtöljen och sätter på Spanarna i P1 med en belåten suck.
4. Hur ser en typisk fredag i ditt liv ut just nu? Läsecirkelträff, lösning  av  stor korsord i en av de stora dagstidningarna, lösning av sudoku i lokaltidningen, evt något gott att äta på kvällen. Ett glas vin. 
5. Blir denna fredag tidig eller sen? Sen. Som alla andra kvällar

Alice forts.

Den tredje berättelsen/novellen i Alice av Judith Hermann har titeln Richard. Alice sätter på sig solglasögonen och stiger ut på gatan som möter henne med sitt myller av talande, nickande och gestikulerande människor. I parken intill är ljuden annorlunda. Snart kommer hon att passera ett blomsterstånd vid Prenzlauer Allee.Den här promenaden påminner om Mrs Dalloways och Virginia Woolf. Alice ska besöka Margaret och Richard. Han sitter uppe i sin pyjamas och dricker vatten och röker. Rökningen gör varken från eller till i det här stadiet. Man väntar slutet vilken dag som helst. Kroppen har lagt av men hjärtat slår. Margaret och Richard har talat om allt; till och med begravningen. Parallella världar, känns det som. Och i Alices våning sitter Raymond i sitt universum.

Malte är Alices morbror (eller är det farbror?) som tog livet av sig endast 22 år gammal. Alice har bestämt sig för att hon ska försöka komma lite närmare. Som barn har hon bar förstått att det är något särskilt med honom men ingen vill berätta om vad. Alice har bläddrat i fotoalbum och hon har funnit ett namn, Friedrich. Och hon har funnit honom i telefonkatalogen. Friedrich lovar att ta kontakt med Alice nästa gång han kommer till Berlin. Och det gör han. För fyrtio är sedan hade portvakten fått bryta upp dörren till Maltes lägenhet bara för att finna att det var för sent. "Malte om vilken man sade att han hade haft en besvärande dragning till slutet - sade de andra det?" 

Den sista novellen i Alice har titeln Raymond som i Alices sambo, Raymond. Han är död och Alice håller på att städa ut hans saker. Hon börjar med jackorna och minnena som förknippas med dem gör sig påminda. Alice är inte sentimental. "Först hitta, sedan förstå, sedan kasta bort. Få distans. Gör det i lugn och ro." Man förstår att de talat om det. Och var finns nu den andra handsken? I början ser hon den döde sambon överallt. Under den första sommaren utan Raymond har hon ofta gått till badhuset vid parken där Raymond alltid badat sedan han var liten. Alice lyssnar på de andras samtal och försöker ibland delta utan att lyckas. Däremot blir hon ombedd att flytta på sig. Mammorna behöver plats åt sina barn. Personer som förekommit i de tidigare novellerna skymtar förbi i Alices tankar. Någon hör av sig. Alice Hermann är duktig på att teckna bakgrunden för att sedan låta figurerna framträda. Författaren har uppenbarligen fullt förtroende för läsaren. Karin Löfdahl har översatt och ibland tycker jag att hon gjort ett par grodor trts att hon är en rutinerad översättare. Men det påverkar inte min uppfattning om Alice. Tack Ugglan&Boken som hittade Judith Hermann åt mig!

Tisdagstrion v. 42 2025: Bröder

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 42: Bröder

1. Josef och hans bröder är en roman av Thomas Mann som jag ännu inte läst. Men den bibliska historien bakom i femte Moseboken i GT har jag läst. Den handlar om den vackre ynglingen Josef som favoriseras av sin far Jakob, eftersom han påminner om Jakobs döda hustru. Josefs elva bröder avundades honom och bestämde sig för att döda honom. Men den yngste bad för honom så de nöjde sig med att kasta honom i en brunn. Några köpmän räddade honom och han fick sedan ett bra och lyckosamt liv.

2. En ande som hör jorden till av Eva Strömberg Krantz handlar Amelie Posses händelserika liv. Hon var en tid gift med kriminalpsykologen Andreas Bjerre som tillsammans med brodern, den kände psykoanalytikern Poul Bjerre, står i centrum. Andreas äktenskap med Amelie Posse har havererat. Den känslige Andreas har ett sårigt förhållande till sin bror som är en helt annan kylig människotyp. Poul Bjerre var gift med broderns svärmor. Håkan Bravingers utmärkta roman Bära bud handlar också om de två bröderna och deras liv.

3. Mördaren är död av Stewe Claeson handlar om sex medelålders bröder som samlas för att begrava sin far Johannes Halland. Alla barn tror ju att dseras föräldrar inte haft något liv förrän barnen kom till Författarens språkrör är den näst äldste sonen Jens. Han reflekterar över sina föräldrar, syskonen och förhållandena inom familjen med utgångspunkt i Tolstojs berömda ord om att alla lyckliga familjer är lika varandra medan de olyckliga är olyckliga på olika sätt.

Alice

Alice: fem berättelser av Judith Hermann. Alice är den röda tråden i berättelserna om fem mäns dödsbäddar. Micha är maken till väninnan Maja. Alice har haft en historia med Micha också men den är  sedan länge ett avslutat kapitel. Alice ska stötta Maja och hjälpa henne med barnpassning. För att kunna vara nära Micha hyr de en semesterlägenhet i en källarvåning hos ett äldre par. Allt beskrivs mycket detaljerat och sakligt nedtonat. Micha är novellens titel.

Conrad är titeln på nästa novell. Han är i 70 - årsåldern liksom hustrun Lotte. De har bjudit in Alice och två av hennes vänner till sitt boende i Italien. När Alice, Anna och rumänen kommer fram ligger Conrad sjuk i en feber som tilltar. Alice hälsar på honom på sjukhuset. Conrad är förvånansvärt tilldragande där han ligger i sängen med endast ett lakan över sig. Har du badat, undrar han, och försäkrar att han snart är hemma igen. Ingen är beredd på vad som händer.

Judith Hermann är väldigt detaljerad och noterar stort som smått. Men hon väljer speciella detaljer. Flera liv pågår på olika nivåer samtidigt. Det gäller bokstavligen och bildligen liv och död. Efter en kort startsträcka blir jag helt fascinerad. Judith Hermann är oktober månads novellist i Ugglans & Bokens utmaning Novelltolvan 2025: Kvinnliga författare.

En smakebit på søndag v. 41 2025

"På Vasilijön i Petersburg bodde de här åren inte bara utländska affärsmän och deras familjer, utan även många ryska konstnärer och lärde. Det var oundvikligt att de hörde talas om tyskan, den vackra, bleka med det ljusa håret som sades bo där uppe på Malyj Prospekt, nästan alltid ensam och i rum lika mörka, mjuka och kyliga som havet. Konstnärerna och de lärde gjorde visit. Min mormorsmor vinkade in dem med en trött, smal hand, hon sa inte mycket, hon förstod knappt någonting, hon såg dröjande och drömmande på dem under tunga ögonlock. Konstnärerna och de lärde satte sig i de djupa, mjuka sofforna och fåtöljerna, de sjönk in i de tunga och mörka tygerna, hembiträdena kom kom med svart kaneldoftande te och marmelad gjord på blåbär och björnbär."

Ur Sommarhus, senare av Judith Hermann