Next stop: San Francisco

San Francisco. Travel Guide DVD.

Den här DVD:n var riktigt instruktiv och mycket elementär och jordnära för den som besöker San Francisco för första gången.

En ung kvinna, Justine Shapiro, med rejäla skodon och ryggsäck, besöker olika områden i staden under åtta dagar.

Hon tar oss till Golden Gate Park, Haight Ashbury, Mission District, North Beach, Muir Woods, The Castro, Chinatown och Alcatraz. 

Man skulle kunna använda hennes resrutt i stort sett.

Vi har just åtta dagar på oss.

Kanske kommer denna blogg  något i skymundan under ca två veckor. Kanske inte. Det beror lite på uppkoppling och tid. Och orken...

Men - så kul ska det bli!

To be prepared

Riddarfalken från Malta skulle enligt reklamen tilldra sig i ett dimmigt San Francisco. Fint, tänkte jag! 

Som på beställning!

Bänkade mig framför TV:n och tindrade förväntansfullt.

Och, visst, den var kul. Det är alltid kul att se Humphrey Bogart le sitt hungrig-krokodil- leende som inte når ögonen med cigarren/cigarretten klistrad i mungipan, oavlåtligt fällande coola kommentarer..

Men inte såg man något av SF! Det rantades hela tiden i hotellkorridorer, men det var sällan någon förflyttade sig mellan dessa hotell.

En gång syntes i alla fall Burlington Theatre och en annan gång nämndes Union Bus Terminal.Det var ju alltid något.

Och jag säger bara svartvitt. Jag älskar verkligen svartvita filmer.

Offer

Rov av Sharon J. Bolton kom redan 2009 på svenska. Men jag har inte hittat till Bolton förrän nu. Jag läste om henne hos inky fingers

och anade att det kunde vara något för mig. Och det var det.

Jag har vrålläst Rov. Egendomlig svensk titel, förresten. Sacrifice är den engelska titeln. Offer hade varit en jättebra titel.

Karl G. & Lilian Fredriksson har översatt.

Rov tilldrar sig på Shetlandsöarna och bygger på gamla legender som finns i  olika versioner på öarna.

Tora Hamilton är förlossningsläkare och det är när hon ska begrava sin häst som hon träffar på liket av en ung kvinna som nyss fött barn.

Hon har nyligen kommit till Shetlandsöarna och hon är ännu inte riktigt bekväm med vare sig miljön, arbetsplatsen, öbefolkningen eller för den delen svärföräldrarna. Tora förstår inte riktigt att konfrontation kanske inte alltid är bästa metoden. Hon har svårt med de sociala koderna

Nu har hon fått upp vittringen på något riktigt förfärande. Och hon tvekar inte att trampa viktiga, mäktiga män på tårna i sitt sökande efter sanningen. 

Lyckligtvis har hon pålitliga kvinnor inom polisen på sin sida.

Tora Hamilton arbetar varje dag med gravida kvinnor, nyfödda barn, förlossningar, aborter och barnlösa par. Hon kämpar också med sorgen  över sin egen barnlöshet.

En riktigt spännande roman som har mycket atmosfär. Det blåser, havet är påtagligt, Tora seglar och på hennes fönsterbleck kan det mycket väl landa en lunnefågel. Och man får en klaustrofobisk känsla. Vart ska Tora ta vägen när det börjar bränna under fötterna? Hon kan ju inte gärna simma till Skottland...

Läs mer om Sharon J Bolton HÄR

Nyfiken på

På senare tid har jag läst böcker om och av Bengt Lidforss, August Strindberg, Hjalmar Söderberg och Maria von Platen.

Ett namn har dykt upp påfallande ofta, nämligen
Gustaf Hellström.

Gustaf Hellström föddes 1882 och växte upp i Kristianstad 1882 och dog i Stockholm 1953.

Under lundatiden umgicks han i bohemkretsarna kring den karismatiske biologen och författaren Bengt Lidforss.

Mest känd är han för romanen Snörmakare Lekholm får en idé.

Romansviten i sju delar om Stellan Petreus inleds med Dagdrömmar (1927) och innehåller en hel del självbiografiskt stoff.

Som utrikeskorrespondent reste han omkring i världen.

Under första världskriget rapporterade han från Frankrike och USA.

och från Tyskland och Sovjetunionen under 30 -talet.

1942 valdes han in i Svenska Akademien där han beklädde stol nr 18 där han ett par år senare hälsade Harry Martinson välkommen på stol nr 15.

Under några år på 40 - talet var  Gustaf Hellström PEN - klubbens ordförande.

1935 kom nyckelromanen Storm över Tjurö där Hellström beskriver motsättningar bland skärgårdsbefolkningen på Utö. Romanen blev väl mottagen av kritiken och man liknade den vid Strindbergs Hemsöborna (1887). Gustaf Hellström visste att han sedan aldrig mer kunde tillbringa sina somrar på Utö. Strindberg var inte särskilt välkommen på Kymmendö efter Hemsöborna heller.

Det var ingen tjusande idyll. Gustaf Hellström och hans tid

är en artikelsamling som belyser Gustaf Hellström - liv och verk -ur olika synvinklar.

Redaktörer är författaren Eva Ström och Lennart Leopold, lektor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Omslagsbilden är ett porträtt i Olja gjort av Nils Dardel. Läs Carina Burmans understreckare om 

Det var en tjusande idyll HÄR

Om Gustaf Hellströms korta förbindelse med Maria von Platen vet man nästan ingenting.

Hjalmar och Maria

Bure Holmbäck, litteraturhistoriker och radioman f. 1923 var den som 1985 tog initiativet tillHjalmar Söderbergsällskapet

Bure Holmbäck har ägnat större delen av sitt liv åt Söderbergstudier.

1969 kom doktorsavhandlingen Det lekfulla allvaret;

Flanören och vattenvärlden 1987 och

Hjalmar Söderberg, Ett författarliv 1988.

Kurt Mälarstedt, journalist och författare född 1939 har också intresserat sig för Hjalmar Söderberg och på så sätt kommit i kontakt med Maria von Platen.

Maria von Platen och Hjalmar Söderberg hade en relation 1902 - 1906. Det var hon som tog första steget genom de beundrarbrev hon skickade.

2006 kom Kurt Mälarstedts biografi Ett liv på egna villkor - om Maria von Platen  ut.

Man väljer inte

En fantastisk kärleksroman; en riktig klassiker. Trots att det händer mycket som placerar romanen i tid känns den helt aktuell. Jag talar om 

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg (1869 - 1941), som jag ägnat hela den trista regniga aprilsöndagen åt. Den allvarsamma leken kom ut 1912 och var en sorts summering av karaktärer, miljöer och motiv i Söderbergs författarskap. "En konkursrealisation", sade den elake Fredrik Böök (docent Löök) i romanen.

Den allvarsamma leken är uppbyggd som ett drama i fem akter. 
Den bygger på Hjalmar Söderbergs kärlek till Maria von Platen, en konstnärlig, intelligent, frigjord och vacker kvinna som lämnade man och barn för att leva ett eget liv och som mycket riktigt fick dåligt rykte. Hon levde som en man och blev kallad litteratörernas egen vandringspokal.

Hjalmar Söderberg flydde sin familj till Köpenhamn. Där gifte han så småningom om sig med en sjuksköterska, Emelie Voss, och dog 1941 i en hjärtinfarkt.

HS var översättare, romanförfattare, dramatiker, novellist och essäst. Han översatte Anatole France, som fick Nobelpriset 1921, och som också var en litterär förebild för HS.

Skeptikern Voltaire var en annan förebild.

Lydia Stilles och Arvid Stjärnborgs kärlekshistoria innehåller kärlek, längtan, svek och otrohet.

Båda gifter sig på annat håll. Arvids hustru, "lilla Dagmar", har brukat list för att få  Arvid att gifta sig med henne. Lydia spelar inte heller med öppna kort. 
Lydia och Arvid är sällan i fas med varandra och  deras kärlekshistoria får

ett bittert slut.

Hjalmar Söderberg är en underbar Stockholmsskildrare. Det ligger ett blått melankoliskt ljus över Söderbergs stad som på Eugène Janssons målning Hornsgatan nattetid.

Den bilden är lånad.

Liten förskolehistoria

Den 21 april föddes Friedrich Fröbel i Thüringen.

Han började tidigt  intressera sig för pedagogik. Det viktiga i all uppfostran skulle vara att utveckla varje människas inneboende möjligheter. 
Med detta mål i sikte skapade han den första barnträdgården (Kindergarten) 1837. 1896 nådde barnträdgårdsverksamheten även Sverige.

Här hade det funnits barnkrubbor sedan 1836 men dessa hade ingen pedagogisk verksamhet utan var mera barnpassning.

Friedrich Fröbel betonade barnens fria lek i uppfostran. Som undervisningsmaterial använde han till exempel klossar i olika geometriska
former, s. k. lekgåvor. Naturen var också viktig komponent i Fröbels
pedagogik liksom miljön.
Förskolor i Sverige och på många andra ställen i världen  tillämpar fortfarande Fröbels idéer och många firar Kindergarten - dagen den 21 april. 
Friedrich Fröbel dog 1852.

Läs mer på Förskolenätet

Bilden har jag lånat från Bjerevångens förskola i Everöd.