Veckans kulturfråga v. 16 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 16: Vad planerar du att läsa i påsk? Lagom svår fråga. Jag tänker läsa Judas av Amos Oz. Känns som ett lämpligt projekt under påsken. Av Oz har jag tidigare läst den självbiografiska, underbara romanen En berättelse om kärlek och mörker och novellsamlingen Vänner emellan. Som påskekrim har jag beställt Generation noll av Stefan Ahnhem; hans sjunde spänningsroman med polisen Fabian Risk i huvudrollen. Det har gått tio år sedan en träffade honom senast i Den sista spiken. På samma gång beställde jag Tokyo Express av Seicho Matsumoto, Japans svar på Agatha Christie. Av honom har jag tidigare läst Kvinnan som sålde hästar.

Tisdagstrion v. 16 2025: Bär, frukt och grönsaker

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord Tisdagstrion v. 16: Bär frukt och grönsaker

1. Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf är en kunskapsrik och intressant roman  från Västerbotten. Siv är farmor som hon berättar om sitt liv  som kocka i en skogshuggarkoja i Västerbottens inland. Hon är bara sjutton år när hon kommer dit, men karlarna är snälla och allt går bra. Så småningom gifter hon sig med en snäll och omtänksam man; får barn och barnbarn.

2. Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan handlar om en liten isolerad bergsby i Armenien. Författaren är född i Armenien men delar nu sin tid mellan Tyskland och Armenien. Hon skriver på ryska och har fått det prestigefyllda ryska litteraturpriset Jasnaja Poljana - priset. I den lilla byn, Maran, finns inte många familjer kvar och alla yngre människor har lämnat. Sevojants Anatolia är femtioåtta år och yngst i byn. Som läsare kommer man snart in i det enkla bylivet och deltar i människornas göranden och låtanden och fäster sig vid de olika personerna och deras berättelser.

3. Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen tilldrar sig i början av 1950 - talet när Sylvia Plath kommer till  New York för att praktisera på modemagasinet Mademoiselle. Hon bor på kvinnohotellet Barbizon tillsammans med med många andra unga flickor.

Varför? Därför! Om första gången. v. 16 2025

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! Om första gången

Varför minns jag så väl än i denna dag första gången jag inte fick ett påskägg när alla syskonen fick?  Därför att mamma påstod att de inte trodde att jag brydde mig om det längre! Så dumt! Bara för att jag flyttat hemifrån! Jag blev väldigt sårad.

Varför minns jag så väl första (och enda) gången jag var med pappa på bio? Förmodligen Därför att detta var ett alldeles unikt tillfälle. Vi såg en boxningsfilm om boxaren James J Corbett och hans liv. Gentleman Jim hette den. Det var inte jag som valt den. Senare i livet var jag på en boxningsmatch IRL mellan Bosse Högberg och Gordon Lott i Malmö. Anita Lindblom var också där. Det var en upplevelse. Det var inte jag som valt.  Det var pojkvännen för tillfället.

Varför minns jag så väl första gången jag kom till Japan? Därför att det var i Tokyo och det var såååå mycket folk där i samma höjd över havet som jag. Allt var nytt och främmande och så väldigt trevligt och spännande. Tala om love at first sight!

Varför minns jag så väl när jag fick mitt andra barn (jag minns väldigt väl när jag fick det första också, tro inget annat). Därför att det var en flicka! Jag var så inställd på ännu en gosse att jag blev så löjligt överraskad utav att jag fått världens finaste dotter. Som det kan bli!

En smakebit på søndag v. 15 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit på søndag v.15 kommer ifrån Innan sanningen avslöjas av Toshikazu Kawaguchi.

" Den femtioettårige Gotaro Chiba var kraftigt byggd, vilket kan ha hängt ihop med att han spelade rugby i gymnasiet och på universitetet, och hans klädstorlek var fortfarande XL. Han bodde tillsamman med sin dotter Haruka, som skulle fylla tjugotre i år. Ha hade uppfostrat henne på egen hand, och inte utan möda. Under uppväxten hade hon fått höra att hennes mamma dött i sjuksäng när hon var liten. Gotaro drev en restaurang som hette Kamiya Shokudo. Det var ett blygsamt litet matställe i staden Hachioji precis utanför Tokyo, där måltiderna oftast serverades med ris, soppa och andra tillbehör, och Hachijo hjälpte till." 

Fler smakebitar HÄR

Veckans meing v. 15 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord bjuder på en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening som fått oss att stanna upp av någon speciell orsak.  Min Veckans mening v. 15 kommer från I stället för ståndpunkter av Birger Norman. 

"I stället för ståndpunkter väljer jag rörelse."

Fem en fredag v. 15 2025: Högt och lågt

elisamatilda: Fem en fredag v. 15: Högt och lågt 

1. Vad är det högsta du varit (bortsett från i flygplan)? Etna 3 403 m
2. Vad är det lägsta du varit? Förmodligen någon tunnelbanestation
3. Hur nära ekvatorn har du kommit? Sicilien?
4. Har du testat något extremt, som att hoppa bungy-jump eller fallskärm? Nej, verkligen inte. Men jag har åkt forsbåt.
5. Finns det någon gång du har känt dig ”på toppen av världen” – bokstavligt eller bildligt? Det har det nog under min storhetstid när   jag var bäst, störst och vackrast och inbillade mig att jag hade the hole world in my hand. Det var roligare förr.

Novelltolvan i april: Jamaica Kincaid: Flicka

Ugglan & Boken: Novelltolvan i april: Jamaica Kincaid. Kincaid föddes 1949 som Elaine Potter Richardson på den västindiska ön Antigua. I tonåren flyttade hon till New York för att arbeta som au pair och i USA blev hon sedan kvar. Hon läste in high school och gick vidare till collegestudier. Hon började också skriva intervjuer för olika tidskrifter och bytte under samma period sitt namn till Jamaica Kincaid. 1979 gifte hon sig med Allen Shawn, en kompositör och collegeprofessor, de fick två barn och flyttade till Vermont. Nu är Kincaid professor vid Harvard och undervisar i afrikanska och afroamerikanska studier, och litterär gestaltning. 

I Människosaker. Dikter och noveller på liv och död ifrån Afrika Asien och Latinamerika hittar jag en både tragisk och komisk novell av Jamaica Kincaid som har titeln Flicka. En (överdrivet) energisk mor tillhåller sin dotter hur hon ska uppföra sig i olika situationer i livet. Hon ska tvätta vittvätten på måndagar och kulörtvätten på tisdagar. Flickan ska gå som en dam på söndagarna och inte som den slampa hon så gärna vill vara (!). Hon får inte tala med matroser ens om det bara gäller att visa vägen. En får en känsla av att modern talar i rasande fart. Dotterns försök att försvara sig kommer helt bort i moderns svada. Frukt får dottern inte äta på gatan på grund av de flugor som då kommer att förfölja henne. Kasta inte sten på koltrasten, ty det är kanske inte en koltrast. Så här gör du brödpudding och så här tar du bort ett foster innan det ens blivit ett. Känn alltid på brödet för att vara säker på att det är färskt. Dottern: Men om inte bagaren låter mig känna på brödet. Modern storknar: Du menar att du trots allt verkligen kan komma att bli en kvinna som  bagaren inte låter komma nära brödet! Den här novellen säger en hel del om det samhälle där den äger rum; ett samhälle i vilket det inte kan ha varit lätt att vara kvinna.

Novellen finns även med i samlingen På flodens botten.