Veckans kulturfråga v. 49 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 49: Vad är det bästa du vet med december?

Det bästa jag vet med december är alla ljus ute och inne. Ljusslingor i träden; julgranar på torgen, marschaller, tomtebloss, oljelampan, mm.  Att stoppa saker efter hand i julklappssäckarna och så småningom träffa barn och barnbarn. 

Julkonserter brukar en kunna hitta lite överallt; evt blir det bio i mellandagarna, men julfilmerna på olika TV - kanaler hoppar jag gärna över. Julläsningen blir nog Kattöga av Margaret Atwood (läsecirkelbok), Talmannens guide till svensk poesi av Andreas Norlén samt Glädjens palats av Kate Atkinson. Naturligtvis hoppas jag på en julklappsbok också. Däremot betvivlar jag att det blir någon jul- feel- good. Tiden är knapp.

Tisdagstrion v. 49 2024: Finland

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 49: Finland - finska författare eller Finland i handlingen (Finlands självständighetsdag på fredag 6/12). Titlarna är klickbara

1. Brudar i svart av Sirpa Kähkönen. Med stort intresse har jag nu följt Anna Hallikainen i rasande takt genom Brudar i svart, första delen i Kuopio- serien. Utöver Annas historia får jag veta mycket om livet i allmänhet i Finland i början av 1900 - talet. Inte visste jag något om pråmkarlar, viborgskringlor, ochranan, saltad gädda, lakesoppa, limutslag, aladåbbröd, rieskabröd, kodpaket, Gustav Noske och poika!

2. Jag ger mina tårar av Merja Mäki. När Larja kommer hem till till Olnets i Karelen efter att ha varit på lärarläger i Finland är hennes föräldrar bortförda österut. Tiderna är osäkra i gränstrakterna. Larjas pojkvän, Misa, strider sedan länge  på den ryska sidan. Tuomas är hennes fiende, men det hjälper inte. De dras oemotståndligt till varandra.

3. Nödåret av Aki Ollikainen. Att någon kan skriva en sådan fantastisk roman om något så förfärligt som Nödåret 1867 i Finland. Flera års missväxt gjorde att människor drevs på tiggarstråt eftersom de inte kunde få sin försörjning på sina små gårdar. Det är vinter, snöstorm och mycket kallt när Marja lämnar sin döende man Juhani i den lilla stugan och tar med sig barnen för att vandra till St Petersburg över Helsingfors.

Den förlorade sonen

Caroline Ringskog Ferrada - Noli har skrivit tre romaner tidigare. För sin debutroman, Natur, fick hon Borås tidnings debutantpris 2009. Nu har hon skrivit sin första diktsamling, Den förlorade sonen, om sorgen efter en bror som dog när han var arton år och en baby som dog i livmodern och hon måste föda fram ett dött barn. Hon gör ett litterärt verk av den nakna sorgen; det är ingen högstämd sorg. Ibland uttrycker hon sig närmast rått. Författaren kallar det en smutsig sorg men en upplever klart den mörka underströmmen av djup sorg. Sorgen är avskalad och ocensurerad och hon vill få läsaren att känna och förstå. Utöver sorgen över de döda pojkarna tillkommer en kraschad relation. De två barn hon har, två flickor, tyr sig alltmer till sin far. Då och då glimtar det till av en sträv humor. I epilogen heter det: "Jag är tillbaka." Och en har redan anat en viss islossning. Epilogen avslutas:

"Min exmake har försvunnit med norskan. Det är påsklov och femåringen är sjuk. Vi är bara hemma. Vi går aldrig ut. Vi gör aldrig något. I hemlighet är det de lyckligaste dagarna i mitt liv. "

Titel: Den förlorade sonen

Författare: Caroline Ringskog Ferrada - Noli

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2024

Antal sidor: 122

En smakebit på søndag v. 48 2024

 

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar söndagens bokutmaning En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

Du såg så orolig ut som bebis.

Var det du som ärvde pappas PTSD?

Mamma fick diagnosen borderline och kanske är det en dålig

kombination med kolik.

Det finns liv och död och mellan dem text.

Det är därför jag är här.

Min bror och min bebis det är mellan raderna vi ses.

 

Ur Den förlorade sonen av Caroline Ringskog Ferrada Noli s. 54

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 48 2024

MIN

Robert  på bokbloggen Mina skrivna ord  har en lördagsutmaning som går ut på att en väljer en mening ur det en just läser. En mening som av någon anledning fått en att stanna upp. Min Veckans mening v. 48 kommer från Den förlorade sonen av Caroline Ringskog- Ferrada-Noli

"Det är inte diktens fel att det inte är epik."

Fem en fredag v. 48 2024: Studietid

 elisamatilda: Fem en fredag v. 48: Studietid

1. Vilket ämne gillade du mest i skolan och varför? Språk
   
2. Har du någonsin haft en lärare som verkligen inspirerade dig? J, faktiskt flera stycken. Någon svensklärare och en filosofilärare
   
3. Vilket är det viktigaste du har lärt dig utanför skolan? Hur det fungerar i arbetslivet
   
4. Om du kunde lära dig något helt nytt idag, vad skulle det vara? Lära flera språk, spela kyrkorgel så det dånar
   
5. Vad tycker du är det bästa sättet att lära sig något nytt? Läsa, skriva, göra, göra fel, göra om, göra rätt
   

Helgfrågan v. 48 2024

Mias bokhörna: Helgfrågan v. 48: 1:a advent till helgen. Högtid att läsa julböcker, Har du något bra tips? 

Kvinnornas jul. 24 berättelser i advent. Skrivna av kvinnor och med ett förord av Anina Rabe

Selma Lagerlöfs jul: 24 julberättelser. Som utgångspunkt ar Selma Lagerlöf de egna barndomsjularna, sagor och sägner. Anna - Karin Palm har skrivit förordet.

Juldagar av Jeanette Winterson: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar